Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post- och Inrikes tidningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en förut vägrad sanktion på sitt ämbete
o. s. v. Slutligen föranledde en tvist mellan Caprivi
och Eulenburg båda att begära afsked, hvilket
äfven beviljades d. 26 Okt. 1894. Bådas ämbeten
lemnades åt furst Hohenlohe, förut ståthållare i
Elsass-Lothringen. Rikets inre tillstånd var i många
afseenden allt annat än godt; nästan öfverallt rådde
missnöje, särskildt bland arbetarna, inom hvilkas led
socialismen alltjämt vann nya anhängare. Betänkligast
var kanske, att Syd-Tysklands folk började visa allt
större likgiltighet för Tyska riket. I Juni 1895
invigdes med stora högtidligheter Nord-Östersjökanalen
(se d. o. Suppl.). I den preussiska landtdagen
behandlades såväl detta år som 1896 flere vigtiga
lagförslag, af hvilka många afsågo att förbättra
den ekonomiska ställningen på olika områden, men
härvid visade sig bäst hur skarpt partierna stodo
emot hvarandra. De många motgångar ministrarna ledo
föranledde en snabb omvexling inom regeringen, hvars
inflytelserikaste medlem finansministern Miquel
ansågs vara. I Juni 1896 afgick handelsministern
Berlepsch af missnöje öfver den senfärdighet, hvarmed
man fullföljde den 1890 inledda socialpolitiken,
hvars ifrigaste förfäktare han var. Protester mot
duellväsendet framkallade endast några lama åtgärder
till dess stäfjande. J. Fr. N
Preussische jahrbücher [pröj-], månadsskrift för
politik, historia och literatur, som sedan 1858
utgifves i Berlin. Redaktörer hafva varit R. Haym,
H. von Treitschke och H. Delbrück.
Preventionsteori, jur. Se Straffteori.
*Preyer, J. W., dog i Düsseldorf 1889.
*Preyer, T. W., afled d. 15 Juli 1897.
Pribylov-öarna, en efter upptäckaren, kapten Pribylov
(1781), uppkallad, till Alaska hörande ögrupp i
Beringshaf, består af två större öar, S:t Paul,
84 qvkm., och S:t Georg, 70 qvkm., samt två holmar
Walens l. Morjovyi och Otter l. Bobrovyi. Gruppen är
af vulkaniskt ursprung, men endast Otter visar ännu
någon vulkanisk verksamhet. Vintern är sträng och
sommaren sval, hvarför knappt potates och grönsaker
komma till mognad. Befolkningen, eskimoer och
indianer, närmare 400 pers., sysselsätter sig nästan
uteslutande med jagt på själar (Otaria ursina). Om
den mellan England och Förenta staterna uppkomna
tvisten rörande rätten till själjagt derstädes och
dess biläggande se Berings haf. Suppl.
*Price, B., dog 1888.
Prickrulla, sjöv. Se Öfverensmärken.
Prignano [prinjānå], Bartolommeo, påfven Urban VI:s
egentliga namn.
Prilip (Turk. Perlepe), en af gamla murar omgifven
stad i turkiska vilajetet Monastir (Macedonien),
omkr. 40 km. n. n. ö. om staden Monastir, vid foten af
Babunaberget. Omkr. 11,000 innev., deraf omkr. 3/5
kristna slaver, 1/5 turkar, återstoden greker,
tsintsarer o. a.
*Primorskiska provinsen. Se Sibiriska kustprovinsen.
Primrose league [-roṡ līg], Eng. Se
Gullhvifveligan. Suppl.
Prindsensteen [-stēn]. Se Keta. Suppl.
*Pringsheim, N., dog i Berlin 1894.
*Prins Edvards ö. Representationen består nu af endast
en kammare (legislatlve assembly) af
30 medlemmar. Till underhuset i Dominions parlament
sänder ön nu endast 5 representanter. Inkomsterna
för 1895 uppgingo till 277,300 och utgifterna till
279,800 doll. Någon statsskuld fanns icke.
Prinsens af Wales udde (Eng. Cape Prince of Wales),
vestligaste udden af Alaska och på nordamerikanska
fastlandet, under 65° 33’ n. br. och 167° 59’ v. lgd
fr. Greenw., skild från Ostkap i Asien genom Berings
sund. S. ö. derom ligger Port Clarence, nödhamn för
hvalfångare.
Prins Patrick, 18,550 qvkm., en af Parry-öarna (se
d. o.).
Prionini, zool. Se Såghorningar.
*Prisdang. Rad 1 läs Mom Chow.
Prismakorset, ett af Bauernfeind (se denne,
Suppl.) 1851 uppfunnet fältmätningsinstrtiment,
afsedt för afsättande af räta vinklar och utstakande
af linier.
Pristis, zool. Se Sågfiskslägtet.
Prisvända. Se Uggla, sjöv.
Pritchard [-sjörd], Charles, engelsk astronom,
f. 1808, astronomie professor i Oxford 1870, d. 1893
skref bl. a., Occasional thoughts of an astronomer on
nature and revelation (1890) och utförde betydande
arbeten inom astrofotografien (se d. o. Suppl.,
sp. 431–432).
Privilegieår. Se Nådar.
Probate, divorce, and admiralty division [prå’bet
divå’rs and a’dmiralti divi’sjön], Eng., en division
af High court of justice (se Storbritannien,
sp. 6ö7), som, med en ordförande och 1 »justice»
såsom bisittare, handlägger bevakning af testamenten,
äktenskapsfrågor och sjörättsmål.
Probubalus depressiconis, zool. Se Anoan. Suppl.
*Procyon, astron. Den af Bessel 1862 antagna drabanten
upptäcktes vid Lickobservatoriet af prof. Schaeberle
i Dec. 1896 såsom en stjerna af 13:de storleken på
ett afstånd af 4 1/2 bågsekunder från hufvudstjernan.
*Profet. Sp. 286, r. 2. nedifr., står 29: 9, läs
29: 29.
*Pro fide et christianismo. Jfr Kateket. Suppl.
*Profår. Det genom k. kung. af d. 30 Dec. 1880
till mom. 2 af 1875 års profårsstadga gjorda
tillägget, att filos. kandidat vore berättigad
genomgå profår, äfven om den af honom undergångna
examen endast i förening med ännu icke aflagda
ytterligare kunskapsprof medförde behörighet till
läraretjenst vid allmänt läroverk, borttogs genom
k. kung. af d. 20 April 1892. Ofvannämnda mom. 2
erhöll derigenom följande lydelse: behörighet att
genomgå profår tillkommer den, som aflagt de för
erhållande af sådan lärarebeställning (d. v. s. vid
statens allm. läroverk) föreskrifna kunskapsprof. —
Efter utfärdandet af 1875 års profårsstadga har
profår t. o. m. vårterminen 1897 genomgåtts af 943
lärarekandidater (af hvilka 2 qvinnor), d. v. s. af 43
i medeltal för hvarje år. Under femårsperioden 1875–80
genomgicks profår af 138, 1880–85 af 226, 1885–90 af
242 och 1890–95 af 241 lärarkandidater. C. G–n.
*Projektion. Se äfven Klinografisk projektion. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
