Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rädda P. som Cuba, och i den d. 12 Aug. 1898 slutna
preliminärfreden i Washington måste det afträda
P. R. till Förenta staterna, hvilkas trupper i slutet
af Juli månad intagit öns största stad, Ponce, och
inrättat en provisorisk regering.
Puerto Sucre. Se Cariaco. Suppl.
*Puhakka, A., dog i Kontiolaks d. 30 Mars 1893.
Pukaris, bot. Se Solanum.
*Pulci. — 3. Luigi P. föddes 1432.
Pullman, George Mortimer, amerikansk fabrikant,
f. af fattiga föräldrar i Chautauqua, New York,
1831, började redan 1859 att inreda sofvagnar
å bantåg och grundade 1881 22 km. s. om Chicago
vid Calumetsjön och Illinois central railroad en
stad, Pullman City, i hvilken sådana och andra
Jernvägsvagnar m. m. tillverkas, och hvilken på samma
gång ordnades till en mönsterstad för arbetare (se
vidare Arbetarebostäder. Suppl., sp. 314). Den hade
11,000 innev. 1890. P. dog 1897.
Pulo Mata, ö. Se Anamba. Suppl.
Pulpa, Lat. (kött). Se Tänder. Jfr Koloqvint och
Tamarind.
*Pulszky, F. A., dog 1897 i Budapest.
Pultava. Se Poltava.
Pulteney town [pö’ltni taun]. Se Wick.
Puna. 2. Staden hade 1891 161,390 innev., af hvilka
35,094 i militärstationen 2 km. v. om staden.
*Punditer kallas de, som aflagt högsta lärdomsgrad vid
de af de infödde underhållna högskolorna uti Indien.
Punga, bot. Se Samolus.
Pungkräfta, zool. Se Birgus. Suppl.
Pungsten, anat. Se Testikel.
Punkalaitio. Se Pungalaitio.
Punktstil. Se Relieftryck.
*Punta Arenas. 1. Staden hade endast 2,538
innev. 1892.
Punta Delgado. Se Delgado. 2.
Punta de Santa Agueda. Se Froward. Suppl.
Punta Gallinas. Se Guajira. Suppl.
Puracé, verksam vulkan i den mellersta Andeskedjan
i den syd-amerik. republiken Columbia, 27
km. ö. s. ö. om staden Popayan, med en höjd af
4,700 m. Senaste utbrottet egde rum 1878. Varma
svafvelkällor.
Purchase-billen [pö’rtjes-]. Se Irland. Suppl.,
sp. 1207.
*Purée. 2. Kem. Se Indiskt gult. Suppl.
Puri, folkstam. Se Brasilien. Suppl., sp. 1090.
Pu-san. Se Fu-san. Suppl.
*Pusula tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*Putlitz, G. H. G. zu, dog 1890.
*Putrescens. Rad 3 läs Septikemi.
Puts (T. putz), murbruksbeläggning på murar, väggar,
innantak etc. till prydnad eller till skydd emot
väderlekens inflytelser. Som material användes
hufvudsakligen kalk, men äfven cement eller gips.
*Puttkamer, R. V. von, blef 1891 oberpresident
i Pommern, i sammanhang hvarmed han nedlade sitt
riksdagsmandat. — M. von P. blef 1889 statssekreterare
i Elsass-Lothringen.
Putumayo, flod i Amerika. Se Iça.
*Puumala tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Puvis de Chavannes, P., dog 1898.
*Puy-de-Dôme, departement, 8,016 qvkm., med 555,078
innev. (1896).
*Pyat, F., dog 1889.
*Pyemi. Jfr Bakteriologi. Suppl och Varbildning.
Pygopagus (af Grek. pyge, bakdel, och pageis,
förenad). Se Missbildning, sp. 93.
Pyhtää [-ä]. Se Pyttis.
*Pyhäjärvi. 1. Tillhör sedan 1897 Borgå stift. —
3. Tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Pyhäkoski, fors i Ule elf (se d. o.).
Pyhän Olavin linna. Se Nyslott.
Pyogena bakterier. Se Bakteriologi. Suppl, sp. 533.
Pyramidtak. Se Tak.
*Pyrenéerna. Bergsystemets bredd är större än man
ända till sista tiden föreställt sig. Mellan S:t
Jean de Luz och Pamplona är bredden endast 63 km.,
ökas längre mot ö. till 95 km. mellan Lourdes-bergen
och Rodellarbergen och ända till 130 km. på Foix’
meridian. Något ö. derom har den södra sidan ensam
en bredd af 90 km. mellan Puigmal och Caldas de
Mombuy, medan Corbières i n. utbreda sig 50 km. från
gränskammen. Arealen kan följaktligen anslås till
omkr. 50,000 qvkm. Under byggnad äro sedan ett par år
tillbaka tvänne internationella jernvägslinier öfver
P. mellan Spanien och Frankrike, den ena utgående från
S:t Girons i Ariége längs Salat-dalen till Lerida
i Spanien, den andra från Oloron i Basses-Pyrénées
uppför Aspe-dalen genom Col de Canfranc för att
förena sig med Barcelona och Zaragoza-jernvägen
vid Zuera. Tunlarna blifva 6–8 km. långa. (Sp. 468,
r. 6 nedifr., står Lychon läs Luchon.)
Pyrenoider. Se Klorofyll. Suppl.
Pyrenolichenes, bot. Se Ascolichenes. Suppl.
*Pyrgos, utgångspunkt för jernvägar till Karytaena,
Katakolon och Peiraievs, hade 12,647 innev. 1889.
Pyroleum. Se Bernstensolja. Suppl.
*Pyrotypi. Jfr Glödritning. Suppl.
*Pyrus. Sista raden står Qvitten bör vara Cydonia.
Pythagoreisk halfton. Se Tonhöjd.
*Pyttis tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Påblåsning. Se Jern, sp. 1130.
Påhåll. Se Grufkompas
Pålask. Se Lask.
Pålrot. Se Rot.
Pålsboda, jernvägsstation i Sköllersta socken, Örebro
län, vid Vestra stambanan, 13 km. från Hallsberg,
och den 85 km. långa P.–Finspång Norsholm-banan.
Pålsboda–Finspångs jernväg, smalspårig (0,891
m.), 58 km. lång, öppnad i Sept. 1874, eges af
Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag, hvilket
bolag jämväl eger den med nämnda jernväg förenade
Finspång–Norsholms jernväg. J. L.
Påläggsbroderi. Se Sömnad.
*Påskallavik, köping, hade 288 innev. 1897.
*Påskön togs 1888 i besittning af Chile.
*Påssjuka orsakas antagligen, enligt von Leydens
undersökningar 1897, af en bakterie (diplococcus)
innerst i öronmandeln.
Pavel byggemästare. Se Schutz, P.
*Pälkäne tillhör sedan 1897 Borgå stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
