Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reel frihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
E. Michel. De nyare verk, som behandla eller beröra
R:s hela konstnärliga produktion äro tidskr. »Oud
Holland» (utg. från Amsterdam sedan 1883), W. Bodes
»Studien zur geschichte der holl. malerei» (1883),
R. Grauls »Rembrandt» (1892), E. Michels »Rembrandt,
sa vie, son oeuvre et son temps» (1893; ytterst
rikt illustreradt) samt det af Bode utgifna till
8 folioband (af hvilka 2 utkommit 1897) beräknade
samlingsverk, hvilket skall meddela i heliogravyrer
utförda afbildningar af alla R:s öfver 500 taflor
jämte förteckningar öfver hans handteckningar och
raderingar. Af R:s många handteckningar (hvaraf
Nationalmuseum besitter en rik samling, stammande
från C. G. Tessin) återgifvas de mest framstående
i facsimile i ett sedan 1889 utkommande verk af
Fr. Lippmann. R:s raderingar (af Bartsch anslagna till
375, men numera af W. von Seidlitz till omkr. 260)
hafva samtliga reproducerats — i alla kända aftryck
(états) — i D. Rovinskis »L’oeuvre gravé de R.» (3
bd illustrationer i ljustryck och 1 bd text, 1890),
hvarjämte märkes W. von Seidlitz’ »R:s radierungen»
(1894). Lautners »Wer ist Rembrandt?» (1891), som
väckte ett visst sensationelt uppseende genom sitt
påstående, att de taflor, som tillskrifvits R., äro
utförda af hans lärjunge Ferd. Bol, är en fullkomligt
värdelös bok. Langebehns »R. als erzieher» (1889;
43:dje uppl. 1893) handlar egentligen icke om
R., utan tager honom blott till utgångspunkt för
allmänna betraktelser rörande nutidens öfverdrifvet
vetenskapliga odling. 1898 var i Amsterdam anordnad
en ytterst rikhaltig utställning af R:s arbeten.
J. K–e.
Remi [römī], Jules, fransk resande och naturforskare,
f. 1826, vistades under en längre resa i Amerika och
på Söderhafsöarna tre år på Sandwichöama, hvilka
han undersökte tills. med engelsmannen Brenchley (se
denne. Suppl.), med hvilken han sedan gjorde resor i
flere verldsdelar. Han har skrifvit bl. a. Genera et
species plantarum in Bolivia crescentium (2 bd, 1846–47)
och Ka Moolelo Hawaii. Histoire de l’archipel hawaien
(1862).
*Remmarlöf. 691 har. 276 innev. (1897).
*Remmene. 1,439 har. 368 innev. (1897).
Remmika. Se Tryckpress, sp. 836.
*Remont. Se Ottenby. Suppl.
Rémoulade [-moula’d]. Se Remolade.
*Remscheid hade 47,283 innev. 1895.
*Rémusat. 1. C. E. J. de R. År 1897 öfversatte
O. H. Dumrath till svenska hennes »Mémoires» under
titeln »Från Napoleons hof. Minnen och anteckningar»
(omfattande tiden t. o. m. mötet i Bayonne, 1808). —
3. P. L. E. de R. afled 1897.
*Renan, J. E., afled d. 2 Okt. 1892. Af »Histoire
du peuple d’Israél» utkommo bd III–V 1891–94. I
»Histoire littéraire de la France» skref han Les
écrivains juifs français du XIV. siècle (separat
1894). R:s drama Caliban, suite de La Tempête (1878)
öfversattes till sv. 1896 af E. Alkinan. Jfr Desportes
och Bournand: »E. R., sa vie et son oeuvre» (1892)
och Allier: »La philosophie d’E. R.» (1895).
Renard [rönār]. Se Volpato, G.
Renbromsen, zool. Se Boskapsbromsen.
Rendahl, Klas Vilhelm, tonsättare, f. i Ölmestad
d. 4 April 1848, musiklärare vid h.
allmänna läroverket i Karlstad 1873 och domkyrkoorganist
derstädes 1877, har komponerat pianostycken (ett
häfte prisbelönt af Svensk musiktidning) äfvensom
en- och flerstämmiga sånger samt utgifvit De antika
tonarterna, kritiska studier af en sanningsvän (1878).
A. L.
Rendant [rangda’ng], Fr., redogörare,
kassaförvaltare, skattmästare.
Rendement [rangdöma’ng], Fr., afkastning,
produkt, utbyte (vid tekniska processer,
t. ex. sockerfabrikation), en maskins effekt.
Renes, Lat., njurar (se d. o.).
*Reng. 1,925 har. 775 innev. (1897).
Rengo (F. Renko), kapell under Tavastehus och
Vånå pastorat (se d. o.), Finland, är bestämdt
att framdeles utgöra eget pastorat. 201
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,820
pers. (1895). A. G. F.
*Rengsjö. 12,638 har. 1,712 innev. (1897).
*Reni, Guido. Det honom tillskrifna porträttet af
Beatrice Cenci anses nu för en madonna af P. Veronese.
Renkultur, renodling af bakterier. Se
Bakteriologi. Suppl., sp. 518.
Rennel, ö. Se Drottning Adelaïdes arkipelag. Suppl.
*Rennelanda. 5,142 har. 1,033 innev. (1897).
*Renneslöf. 6,873 har. 2,384 innev. (1897).
Renost. Se Ost, sp. 442.
*Renouf, Sir P. L. P., f. 1824, afgick från sin
anställning i British museum 1892, adlades 1896 och
dog 1897 i London.
Renstynget, zool. Se Styngflugor.
Renvall, Torsten Ture, finsk ärkebiskop, f. i Åbo
d. 23 Okt. 1817, blef student 1835, filos. kandidat
och magister 1840, docent i historia 1845, lektor i
historia vid gymnasiet i Vasa s. å. och i Åbo 1851. I
Vasa redigerade R. 1846–47 »Vasa tidning» och 1848–50
»Ilmarinen, notisblad för Österbotten». R., som
prestvigdes 1857, valdes 1858 till domprost i Åbo,
var derefter led. i flere af regeringen tillsatta
komitéer och deltog i det nyvaknande politiska
lifvet såsom deputerad i Januariutskottet 1862
samt representant i presteståndet sedan 1863 års
landtdag. I språkfrågan var han finsk-sinnad. 1884
utnämndes han till ärkebiskop och var presteståndets
talman vid de följande landtdagarna t. o. m. 1894. Han
afled i Åbo d. 16 Okt. 1898. Bland hans skrifter må
nämnas Rättfärdiggörelsen (synodalafh., 1875).
*Repplinge. 4,317 har. 919 innev. (1897).
Republica Oriental. Se Uruguay.
*Reqvisition. Enligt 1894 års riksdags beslut har § 74
i Regeringsformen erhållit följande ändrade lydelse:
»Från den dag, då — — rikets
krigsmakt eller någon del deraf ställes på krigsfot,
vare sig för upprätthållande af rikets neutralitet,
derest den, vid krig mellan främmande makter, af någon
bland de krigförande skulle hotas eller kränkas,
eller för afvärjande af ett befaradt eller börjadt
angrepp, och intill den dag, då krigsmakten skall
återgå till fredsfot, ege konungen att i den ordning,
på det sätt och på de villkor samt med den skyldighet
för staten till ersättning, som bestämmes i särskild
af konungen och riksdagen samfäldt stiftad lag, låta
af kommuner eller enskilda utfordra förnödenheter
och tjenstbarheter, som må vara att i orten tillgå,
och som erfordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
