Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reel frihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkr. 800 qvkm., med omkr. 1,500 innev. Öarna hafva
inga däggdjur.
*Reville, A. »Les religions du Mexique» etc. ingår
i samlingsverket »Histoire des religions» (4 bd
1883–89), som behandlar äfven naturfolkens och
kinesernas religion. — Hans son Jean R., protestantisk
teolog, f. 1855 i Rotterdam, redigerar sedan 1885
»Revue de l’histoire des religions».
Revonlahti, finsk namnform för Revolaks.
*Revue des deux mondes redigeras sedan 1S93 af
F. Brunetiére (se denne. Suppl.).
Rex bibendi, Lat. (»dryckeskonung»). Se Symposion.
*Reykjavik hade 3,886 innev. 1890, tillsammans med
landsförsamlingen 4,450.
*Reynaud, J. E., skänkte en summa, hvaraf årligen
sedan 1879 räntan, 10,000 francs, utdelas i tur och
ordning af de fem akademier, som bilda Institut de
France, såsom pris för förtjänstfullt arbete eller
literär verksamhet.
Rhat. Se Ghat. Suppl.
*Rheidt hade 30,102 innev. 1895.
Rheingraf. Se Wildgraf.
Rheneia, ö. Se Delos (äfven i Suppl.).
*Rhen-Hessen hade 323,135 innev. 1895.
*Rhen-Pfalz hade 765,991 innev. 1895.
*Rhen-provinsen hade 5,106,002 innev. 1895, af hvilka
1,427,227 voro protestanter, 3,610,142 katoliker och
49,018 judar. 1896 brötos 22,25 mill. ton stenkol,
öfver 1 mill. ton jernmalm, 70,000 t. zinkmalm och
51,000 t. blymalm. Blymalmstillgångarna på Eifel
synas vara nästan outtömliga. Industrien är ock i
stark tillväxt och är lifligare än i någon annan
preussisk provins. Jernvägarna hade 1897 en längd af
3,765 km.
Rhizocephala, zool. Se Säckkräftor.
Rhizomorpha fragilis, bot. Se Agaricus
melleus. Suppl.
Rhodan (af Grek. rhodon, ros), kem. Se Cyan.
*Rhode Island hade 345,506 innev. 1890, af
hvilka 106,027 voro födda i utlandet (3,392 i
Sverige); 1896 hade folkmängden ökats till 384,758
pers. Antalet fabriker uppgafs 1890 till 3,377, med
86,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af 76,3
mill. doll. Jernvägarna hade 1895 en längd af 363 km.
Rhodes [rōds], Cecil John, engelsk
kolonialpolitiker, f. 1853, utvandrade 1870 till
Kapkolonien och förvärfvade sig der såsom direktör
i åtskilliga diamantbolag en stor förmögenhet,
hvarefter han några år studerade vid universitetet
i Oxford. Efter återkomsten till Kapkolonien
invaldes han i dess parlament och blef 1890 koloniens
premierminister. I hög grad ärelysten och hänsynslös,
gjorde han till sitt mål att af Syd-Afrika skapa en
stark engelsk förbundsstat. Till den änden ingick
han i styrelsen för Britiska sydafrikanska kompaniet
(äfven kalladt »Chartered company»), blef dettas
president och ledande själ samt utsträckte Englands
skyddsvälde först till Matabele-landet, sedermera upp
till Tanganjika (se Britiska Central-Afrika. Suppl,
och Britiska Sambesi. Suppl). Men i Jamesons (se denne
Suppl.) folkrättsstridiga och dumdristiga öfverfall
på boers i Syd-Afrikanska republiken nyåret 1896
förklarade han sig icke alls hafva haft någon
del vid den rättsliga undersökning, som med
anledning af öfverfallet hölls i England och
till hvilken han kallats, och han fick oantastad
återvända till Syd-Afrika. Men då hans delaktighet
i företaget ådagalades af sydafrikanska republikens
regering, lemnade han 1896 premierministerposten och
ledamotskapet i »Chartered companys» styrelse. Sedan
1895 är han led. af Privy council. Såsom ledare af
den »imperialistiska oppositionen» inom Kapkolonien,
hvilken sigtar åt ett samladt engelskt välde från
Kap till Kairo, intager han emellertid fortfarande
en mycket betydelsefull ställning i Afrika. Vid de
allmänna valen i Kap på hösten 1898 kom hans parti,
trots hans ansträngningar, fortfarande i minoriteten,
och hans utsigter till ett nytt premierministerskap
hafva vikit tillbaka.
Rhodesia, efter ofvannämnde Rhodes ofta använd
benämning på Britiska Sambesi (se d. o. Suppl.).
Rhodez, stad i Frankrike. Se Rodez.
Rhodium, kem. Se Rodium.
*Rhodope når i sin högsta topp, Massala (Muss-Alla)
nära Maritsas och Iskers källor 3,109 (enl. andra
2,930) m. höjd.
Rhodoplaster, bot. Se Klorofyll. Suppl.
Rhodospermium, bot. Se Klorofyll. Suppl.
Rhodurus erithacus, zool. Se Papegojor.
Rhomb och rhomboid, matem. Se Romb.
*Rhône, departement, hade 839,329 innev. 1896.
*Rhône-mynningarna. 673,820 innev. (1896).
*Rhône-viner. Å sista raden läs Côte rôtie.
Rhätikon. Se Rätikon.
Riâd, Er-riâd, Vahhabiternas 1824 anlagda, välbefästa,
nästan endast af krigare bebodda hufvudstad, i
Nedsjed, Arabien, 10 km. s. ö. om den 1818 förstörda
staden Deraie (se d. o. Suppl.), omgifves af en
stor palmlund vid foten af Djebel Arid. Omkr. 8,000
innev. (enl. Clement 1872), 30–35 tusen enl. uppgift
från 1875. Vid R. mötas alla karavanvägarna till det
inre Arabien.
*Riala. 8,711 har. 1,010 innev. (1897).
Ribbdike. Se Täckdikning, sp. 1192.
*Ribbeck, O., som 1887–92 utgaf Geschichte der
römischen dichtung i 3 bd, afled 1898.
*Ribbing. Den nu lefvande ätten kan med full säkerhet
ledas tillbaka endast till en Peder R. vid midten
af 1400-talet, för såvidt som denne var fader till
Knut R. (i slutet af 1400-talet Häradshöfding i Marks
härad), ty från Knuts sonson Peder Svensson härstamma
alla nu lefvande grenar af ätten. Med Peders son
Kristofer introducerades ätten 1625 på riddarhuset.
*10. Ribbing, A. L., studerade ett par år vid
krigsakademien i Berlin, gick 1782 i fransk
krigstjenst, återkom i slutet af 1784 till Sverige
och tjenstgjorde vid lifgardet, hvarifrån han med
titel af kapten 1789 tog afsked af förbittring
mot konungen. Efter af resan från Sverige i
Aug. 1792 vistades R. i Paris, i Schweiz (der han
knöt bekantskap med m:me de Staël, med hvilken
han länge underhöll en liflig brefvexling), på
Själland (1794–95) och sedan 1796 åter i Paris,
der han understödd af sina anförvanter i Sverige
förde ett angenämt och sorglöst lif i aristokratiens
salonger, och gifte sig (1799). 1809–10 bodde han
med regeringens tillåtelse hos modern i Bohus län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
