Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribbing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de i R. O. angifna grunder af konungen hvart 10:de
år. I k. kung. af d. 22 Maj 1896 är med afseende på
val till Andra kammaren bestämdt dels antalet af de
domsagor, som skola delas i valkretsar, 33, dels
det antal städer, hvilkas folkmängd i och för sig
berättigar dem att utan förening med annan stad välja
riksdagsman (antalet riksdagsmän, som sålunda utses,
uppgår till 50), dels öfriga städers indelning i 30
valkretsar. Slutligen bör anmärkas, att genom den
ändring, som skedde vid 1894 års riksdag i R. O. §
25, minoriteten ej kan tillsätta riksdagsman. I
nämnda § har nämligen det tillägg blifvit gjordt att,
derest valsedlar till större antal än hälften äro
ogilda och befinnes detta inverka på valets utgång,
skall nytt val anställas. Den 21 Mars 1896 framlades
för riksdagen en af L. Annerstedt kontrasignerad
k. proposition om förändrade bestämmelser vid val
till Andra kammaren, gående ut dels på en nedsättning
i census i det afseendet, att den arrenderade i
ordbruksfastighetens värde sänktes från 6,000 till
3,000 kr. och att inkomstbevillningen från att
hafva utgått efter en till minst 800 kr. uppskattad
årlig inkomst fastställdes till minst 1: 50 kr., dels
på införande af proportionella val (efter mönstret
af valen till danska landstinget) för städer, som
sända flere riksdagsmän. Propositionen antogs ej.
H. L. R.
*Riksdagsordningen (sp. 1163). Enligt K. O. § 78 eger
riksdagen eller kammare fastställa reglementariska
föreskrifter, jämte de i R. O. innehållna, i hvilka
dock ej må införas något, som strider mot grundlag
eller allmän lag. H. L. R.
*Riksgäldskontoret. Fullmäktige väljas enligt 1894
års riksdagsbeslut för 3 år i sender. Två af dem
afgå årligen.
*Riksrätt. Jfr E. Kjellén: »Riksrättsinstitutets
utbildning i Sveriges historia» (i »Skrifter
utg. af Humanistiska Vetenskapssamfundet»,
IV, 1895).
Rikstelefonen. Se Telefon (äfven i Suppl.).
Riktkontrollspegel. Se Sigtmedel.
Riktningsögon. Se Öga, sp. 604.
Rikva (Leopoldsjön), sjöbäcken i sydvestra delen af
Tyska Öst-Afrika, 90 km. ö. om Tanganjikas
sydände, 750 m. öfver hafvet, har en längd i
n. n. v.–s. s. ö. af 150 km. och en bredd af
25–50 km., upptager ett par tillflöden, men
saknar aflopp. Enligt uppgift af infödingar skall
sjön i början af 1890-talet nästan fullständigt hafva
uttorkat, så att endast ett par vattensamlingar funnos
qvar 1897.
Rimaszombat [-såmbat], förr T.
Gross-Steffelsdorf, hufvudstad i ungerska komitatet
Gömör, vid Rima, ett tillflöde till Teis’ biflod
Sajó. 5,562 innev. (1890).
*Rimbo. 7,937 har. 1,504 innev. (1897).
Rimbobanan. Se Stockholm–Rimbo
jernväg. Suppl.
*Rimestad. 1. K, V. R. afled d. 4 Okt. 1894.
Rimul. Se Romul.
*Ring, Herman Anakreon, öfversättare, tidningsman,
f. i Vestmanland 1859, student i Upsala 1881,
redigerade veckotidningen »Svenska familjjournalen
Svea» 1887–89 och är sedan 1894 redaktionssekreterare
i Nya Dagl. Allehanda. Han har bl. a. verkställt
öfversättningar af »Sångernas bok» af Heine (1885)
och »Främmande toner. Dikter från skilda länder» (1895) samt
skrifvit en samling Dikter (1888), Teaterns historia
(1898) och Sveriges konungaborg (s. å.).
*Ringamåla. 12,747 har. 2,306 innev. (1897).
*Ringarum. 32,228 har. 5,130 innev. (1897).
Ringat. Se Indragiri. Suppl.
Ringbrosk, anat. Se Larynx.
*Ringkjöbing amt hade 98,623 innev. 1890.
Ringlade hundhajen, zool. Se Doggfiskslägtet.
Ringlade själen, zool. Se Själdjur.
*Rink, H. J., afled d. 15 Dec. 1893 i Kristiania. —
Hans dotter Signe R. har skrifvit Koloni-idyller fra
Grönland (1888) och Kajakmænd, fortællinger af
grönlandske sælhundefangere (1895).
E. Ebg.
*Rinkaby. 1. 2,403 har. 806 innev. (1897). Jfr Gustaf
Adolf, socken. 1 — 2. 2,862 har. 908 innev. (1897).
*Rinna. 9,201 har. 1,354 innev. (1897).
*Riobamba heter nu Cajabamba.
Rio Blanco. Se Guadalaviar.
Rio Cuarto (förr Concepcion), stad i argentinska
prov. Cordoba, vid floden Cordoba och andiska
jernvägen. 13,265 innev. (1890).
*Rio de Janeiro, nu stat i Brasilien, beräknas hafva omkr. 1,4
mill. innev. Dess hufvudstad är nu Petropolis.
*Rio de Janeiro, Brasiliens hufvudstad, beräknades
1890 hafva 422,800 innev. Municipio neutro är sedan
1889 ett Districto federal (förbunds-distrikt),
hvilket skall konstituera sig som stat, så snart
den nya hufvudstaden, Bello Horizonte, i ett
för ändamålet reserveradt område i höglandet,
blifvit färdig. R. beräknas nu hafva omkr. 560,000
innev. Trots granskapet till hafvet och dess rena
luft är dödligheten mycket stor, 1887 t. ex. 41 pro
mille. Rio de Janeiro-viken upptäcktes d. 1 Jan. 1504
(1502?) af Gonçalves och Vespucci, besöktes 1515 af
Dias de Solis och 1519 af Magalhães.
*Rio Grande. 7. Hvad som bär namnet Rio Grande är
icke någon »stor flod» (den flod, som har sina källor
nära Gambias, har en nordligare mynning), såsom man
länge antagit, utan ett aestuarium eller riktigare
en fjord, i hvilken utmynnar en mängd »creeks»,
som förgrena sig i det oändliga. Aestuariet, som är
farbart för fartyg till Buba, 55 km. från hafvet,
mynnar ut midt emot Bissagosöarna.
*Rio Grande do Norte, nu stat i Brasilien, beräknades
1893 hafva omkr. 320,000 innev. Hela staten är med
undantag af östligaste delen, der det egentliga
kulturlandet ligger, torr och ofruktbar.
*Rio Grande do Sul. 1. Nu stat, hade 880,878 innev. 1890.
*Rioja, La, provins, hade 69,228
innev. 1895. Hufvudstaden hade s. å. 6,627 innev.
Rio Negro, guvernement i Argentina, ett slättland
mellan Atlantiska hafvet och Chile, 212,163 qvkm.,
9,300 innev. (1895). Hufvudort är Viedma, vid Rio
Negro, 30 km. från mynningen, med omkr. 1,300 innev.
Riouw, nederländskt residentskap, bestående af
Riouw- eller Bintang-öarra m. fl. närliggande öar
(tills. 6,514 qvkm.) samt Indragiri och Kuantan på
Sumatras östkust (omkr. 39,000 qvkm.). Se vidare
Bintang-öarna. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
