Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rochefort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Rosa, P., dog; 1891 såsom generalinspektör i
undervisningsministeriet.
Rosa Mariae, birgittinkloster. Se Mariencamp. Suppl.
Rosanilin. Se Tjärfärger.
*Rosario. 1. Staden hade 93,585 innev. 1895. —
3. R. de Cucuta, stad i republiken Columbia,
depart. Santander, 3 km. från Venezuelas gräns,
förstördes nästan fullständigt af jordskalf 1875, men
det oaktadt ökades folkmängden från 4,500 år 1870
till 20,000 1891. Stora kakao- och kaffeplantager.
*Roscher, W., dog 1894 i Leipzig. Af hans »System
der volkswirthschaft» utkom bd 5 (Armenpflege
und armen politik) 1894. Dessutom skref han
Politik: Geschichtliche naturlehre der monarchie,
aristokratie und demokratie (1892). Efter hans död
utkommo Geistliche gedanken eines nationalökonomen
(1894).
Roscoff, stad i franska depart. Finistère,
vid Kanalen. Omkr. 2,000 innev. Hummer- och
langust-odling. Zoologisk station, den äldsta i
Frankrike. Hafsbad.
*Roscommon, grefskap, hade 114,397 innev. 1891.
Rosebery [rōsbärri], Archibald Philip Primrose, earl of,
engelsk statsman, f. 1847 i London, son till lord
Dalmeny, erhöll redan 1868, vid farfaderns död,
som student i Oxford en plats i öfverhuset. Genom
sitt gifte (1878) med Mayer Rothschilds dotter
Hannah (d. 1890) blef han egare till en lysande
förmögenhet. Han var 1878–81 lordrektor för Aberdeens
och 1881–83 för Edinburghs universitet. Under
valkampanjen 1879–80 understödde han Gladstone och
utnämndes af honom 1831 till understatssekreterare
i inrikesministeriet och, sedan han 1883 nedlagt
detta ämbete, 1885 till lordsigillbevarare och
förste kommissarie för allmänna arbeten, men afgick
med kabinettet i Juni s. å. I Gladstones tredje
kabinett (Febr.–Juli 1886) var R. utrikesminister,
och hans duglighet såsom sådan har man att tacka för
att ett hotande krig mellan Turkiet och Grekland ej
utbröt samt att ett godt förhållande inträdde mellan
furst Alexander af Bulgarien och Porten. Han deltog
lifligt i frågan om reform af öfverhuset och samlade
i Mars 1888 50 röster (mot 97) för sitt förslag att
i st. f. ärftliga peerer
(med undantag af prinsar af blodet) insätta för
lifstiden valda peerer. Äfven i Gladstones fjerde
kabinett öfvertog R. (i Aug. 1892) ledningen af
utrikes ärendena, men öfverlät den åt lord Kimberley,
då han i Mars 1894, efter Gladstones afgång, trädde i
spetsen för kabinettet. Genom kunskapsrikedom, stor
begåfning, vältalighet och ovanlig arbetsförmåga
hade han större förutsättningar än någon annan
att samla och sammanhålla det liberala partiet,
men regeringens fåtaliga majoritet i underhuset
sammansmälte alltmer och förlorade i anseende, och
hvarken i inrikes- eller i utrikespolitiken förmådde
R. på ett verksamt sätt ingripa. Då regeringen
slutligen fick ett misstroendevotum i en obetydlig
anslagsfråga, afgick R., som led af ohelsa, jämte
hela kabinettet d. 22 Juni 1895. Missnöjd öfver
bristande understöd af det radikala partiet och
öfver Gladstones ingripande i den armeniska frågan,
lemnade han i Okt. 1896 äfven
ledningen af det liberala partiet. Vald för city till
medlem af Londons grefskapsråd 1889, var han dettas
ordförande Febr. 1889–Juni 1890 och några månader
1892 samt tog verksam del i arbetet för sociala
reformer. R. har skrifvit en utmärkt biografi öfver
Pitt d. y. (1891).
*Rosecrans, W. S., afled 1898 i Los Angeles.
*5. Rosen, A. E. von. Hans (af I. Fallstedt
modellerade) byst aftäcktes d. 20 Juni 1898 på
jernvägsplanen utanför norra stationen i Örebro.
*6. Rosen (sp. 1425), J. G. O. von, var direktör för
konstakademiens läroverk äfven 1894–96 och omvaldes
1896 för 3 år.
*Rosen (sp. 1428). 2. Georg R. afled i Detmold 1891.
*Rosen (sp. 1428), Julius, dog i Görz 1892. Af hans
»Gesammelte dramat. werke» utkom 14:de bandet 1888.
*Rosén (sp. 1432), P. G., blef 1897 led. af Vet. soc. i
Upsala.
Rosén, Johan (John) Peter August, lexikograf,
f. i Kalmar d. 24 Juni 1844, blef 1862 student
i Upsala, der han egnade sig företrädesvis
åt studiet af romanska språk samt konst- och
literaturhistoria, inträdde hösten 1874 i
redaktionen af Nordisk Familjebok, till hvilken
förarbetena just då påbörjades, samt öfvertog 1880,
efter Linders afgång, såsom medredaktör i förening
med B. F. Olsson och Th. Westrin ledningen af nämnda
verk fr. o. m. kombinationen Em. Jämte den sistnämnde
(Olsson afled redan d. 17 Dec. 1882) fullföljde han,
trots en alltmer tilltagande ögonsjukdom arbetet
ända till slutet (med undantag af bokstafven S., som
redigerades af B. Meijer) och har derjämte lemnat
sin värderika hjelp vid utarbetandet af Nordisk
Familjeboks Supplement. I nämnda verk, särskildt i
dess fyra första band, har han (under märket R–n)
ock författat en mängd biografiska samt konst- och
literaturhistoriska artiklar, utmärkta för koncis
form och klar stil samt noggranhet i uppgifter. R. har
äfven skrifvit den förklarande texten till praktverket
»Dante Allighieris Divina commedia, framställd i
teckningar af Gr. Doré» (1875–76).
Rosén, Karl Petter. Se Jödde i Göljaryd. Suppl.
Rosenberg, Axel Edvard Johan, landskapsmålare, f. i
Stockholm d. 1 April 1858, student
i Upsala 1877, blef 1878 eler af E, Fersens och
studerade 1879–82 vid konstakademien under
P. D. Holm. Efter att 1882 hafva vunnit den kungliga
medaljen för ett julmotiv, studerade han 1882–84
dels i Paris, dels i Normandie. Sedan dess har han
oafbrutet vistats i Sverige. Å »Salonen» i Paris,
å hvilken han alltsedan 1883 utställt flere gånger,
vanligtvis svenska landskap, men äfven franska
kustbilder, belönades han 1886 med mention honorable
för Vårvinter (motiv från Stockholmstrakten). R:s
flesta arbeten äro stora dukar med svenska motiv, från
Stockholms omgifning o. s. v., kraftigt och solidt
utförda och af en nobel, välstämd kolorit. En
synnerligen frisk och fin ljusgrå ton och äkta
svensk stämning utmärka den 1889 utförda Höstmorgon
i soldis (Nationalmuseum). Bland hans öfriga arbeten
märkas Sommarafton i Stockholms skärgård (Göteborg),
Vinternatt, Solnedgång vid snösmältningen, Sommarqväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
