- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1897-1898

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotteck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Rundfisk. Se Torskfiske, sp. 549.

*3. Runeberg, F. Ch., dog i Helsingfors.

*4. Runeberg, V. M. Alexandersmonumentet aftäcktes
i Helsingfors d. 29 April 1894.

*Runsten. 1. Härad. 20,091 har. 4,749 innev. (1897). —
2. Socken. 4,562 har. 1,067 innev. (1897).

*Runtuna. 6,381 har. 1,276 innev. (1897).

*Ruokolaks tillhör Nyslotts stift sedan 1897.

Ruotivare-Vallatsj, jernmalmsfält i Norrbottens
län, omkr. 15 km. n. v. om Qvickjocks kyrkoby,
omfattar östra delarna af de relativt låga, endast
genom en mindre sänkning skilda bergen Ruotivara
och Vallatsj, hvilka bilda sydöstra utsprånget
af fjällandet mellan Lilla Luleelfs källfloder
Njatsojock och Kamajock. Vid Ruotivara ligger malmen
i dagen på en yta af omkr. 1,800 m. i längd och
300 m. i bredd, vid Vallatsj är malmytan betydligt
mindre. Malmtillgången vid Ruotivara beräknas till
minst 50 mill. ton. Jernhalten uppgår enligt gjorda
analyser till 50–55 proc., fosforhalten varierar
mellan 0,03 och 0,006 proc., svafvelhalten är ringa
och halten af titansyra 8–11 proc.

Ruotsin Pyhtää [-tä], F. Se Strömfors.

*Ruovesi. 3. Socknen tillhör Borgå stift sedan 1897.

*Ruschdi pasja, som 1878 förvisades till Magnesia och
1881 invecklades i processen med anledning af mordet
på Abdu-l-Asis, dock utan att fällas, dog 1882.

*Ruskeala tillhör Nyslotts stift sedan 1897.

Rusko, kapell under Masku (se d. o.) imp. pastorat
i Finland, är bestämdt att framdeles utgöra ett eget
pastorat. Areal 52 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
687 pers. (1895). A. G. F.

Rus regis, Lat., kloster. Se Rude.

*Russell, W. H., upphöjdes 1895 i adligt stånd.

Russula, bot. Se Kremla.

*Rust. 2. Wilhelm R. dog 1892.

*Rustning, förv. Se Grundskatt. Suppl.

Rust Roest [röst roust], flamländskt ordspråk
(»Dådlös hvila rostar»), psevdonym för
författarinnan S. Elkan (se denna. Suppl.).

Rut, den davidiska konungaättens stammoder.
Se Ruts bok.

Rutakko, bönehusgäll i Idensalmi (se
d. o.) imp. pastorat, Finland. Areal 291
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 1,170
pers. (1895). A. G. F.

*Rute. 6,392 har. 526 innev. (1897).

*Ruthwen, P. Hans bref till A. Oxenstierna 1624–48
äro tryckta i »Riksk. A. Oxenstiernas skrifter och
brefvexling. Senare afd.» IX (1898).

Rutland [rö’ttlönd], hertig af. Se Manners (äfven i
Suppl.).

Ruvenzori, bergsstock vid vestra gränsen af Britiska
Öst-Afrika mellan sjöarna Albert och Albert Edward,
vid högra stranden af den mellan dessa rinnande
Semliki, under 1° n. br., bestar af en grupp af
toppar, som uppstiga till 5,060 m. höjd. Högsta
kammen är snöbetäckt; enligt Stuhlmann är det ingen
vulkan. R. upptäcktes af Stanley i Maj 1888. Stairs
nådde d. 6 Juni 1889 till 3,500 m, höjd, Stuhlmann
på vestra sidan d. 12 Juni 1891 till 4,063 m., och
äfven Lugard undersökte de lägre regionerna.

*Rügen. Från den nybyggda hamnen Sassnitz, i
nordöstra delen, som står i regulier
ångbåtsförbindelse med Trelleborg (se
Kontinentalrouten. Suppl.), går en jernväg snedt
öfver ön till Strelasundet och på en bro öfver detta
till Stralsund.

*Rühs hade förnamnen Friedrich Christian.

*Rütimeyer, L., dog i Basel 1895.

Rya. Se Sjabrak.

*Rya. 6,059 har. 986 innev. (1897).

*Ryd. 1. 1,121 har. 250 innev. (1897). — 2. 4,537
har. 815 innev. (1897). — 3. 13,439 har. 1,498
innev. (1897). — 4. 7,531 har. 1,128 innev. (1897). —
5. 13,108 har. 1,876 innev. (1897).

*Ryda. 3,238 har. 1,323 innev. (1897).

*Rydaholm. 21,674 har. 3,236 innev. (1897).

*Rydberg, A. V., utgaf vidare den ädla berättelsen
Vapensmeden. Hägringar från reformationstiden (1891),
ett nytt band Dikter (s. å.), bland hvilka den hemska
»Den nya Grottesången», en glödande straffsång öfver
den lumpna egennyttans och sjelfviskhetens välde i
vår tid, Om hjältesagan å Rökstenen (se d. o. Suppl.;
i »Vitt. hist. o. ant. akad:s handl. Ny följd»,
XI, 1893), en samling strödda uppsatser under
titeln Varia (1894) samt broschyren Om nakenhet
och klädselsätt
(1895), med anledning af polemiken
om O. Björcks väggmålningar i Operakällaren. Han
afled d. 21 Sept. 1895 på sin villa Ekeliden å
Djursholm vid Stockholm. Hans »Skrifter» äro sedan
1896 under utgifning genom K. Warburg. 1898 restes
hans (af Börjeson modellerade) byst å Djursholm och
i födelsestaden Jönköping. Jfr E. G. V. N. Rudins
minnesteckning öfver R. (i »Sv. akad:s handl. ifrån
år 1886», del 11, 1897).

*Rydbergska stiftelsen. Cadier dog 1890 och hans enka
innehade hotellet till 1892.

*Ryding, K. A., valdes 1890 att representera städerna
Mariestad, Sköfde och Falköping i Andra kammaren,
men svag helsa nödgade honom att sommaren 1892
afsäga sig uppdraget. Sedan 1892 generallöjtnant,
måste han hösten 1896 taga afsked ur krigstjensten,
sedan han länge varit ur stånd att deri deltaga. Han
afled i Sköfde d. 7 Febr. 1897. — Hans broder,
Bror Rolf Gustaf, var talman i Andra kammaren
1891, representerade Vesternorrlands län i
Första kammaren 1892 och 1893 och valdes 1894
och 1896 till led. af Andra kammaren för städerna
Hernösand och Örnsköldsvik, men afsade sig hösten
1898 representantskapet för att mera odeladt kunna
egna sig åt länets styrelse. Vid riksdagarna 1894–98
var han ledamot af talmanskonferensen. Han var 1890
ordförande i komitén ang. bevillningsförordningen
och 1896 ledamot af komitén ang. den kommunala
rösträtten. R. har inlagt synnerligt stor
förtjenst som länsstyresman, särskildt i fråga om
kommunikationsväsendets utveckling.

*Ryge, J. K. — Hans dotter, Nathalie R., afled 1895.

Ryggsträng, zool. Se Vertebrater, sp. 649.

*1. Rygh, O., f. på Sticklestad i Værdalen d. 5
Sept. 1833. har i främsta rummet förtjensten af
den i hufvudartrs slut omnämnda 1878 tillsatta
komiténs arbete, hvilket nu föreligger under titeln
»Oplysninger til norske gaardnavne» i 17 af R. ordnade
och renskrifna folioband, och hvars tryckning han
öfvervakar. Han är led. af Vitt. hist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0957.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free