Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1899-1900 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotteck ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. ant. akad. (1881) och hedersled. af
Sv. Fornm. för. (1896).

*2. Rygh, K. D., f. på Haug i Værdalen d. 7 Juni
1839, var äfven 1889–94 stortingsman.

3. Rygh, Evald, ämbetsman, de föregåendes broder,
f. på Haug i Værdalen d. 26 Maj 1842, student
1858, juris kandidat 1864, expeditionssekreterare
i Finansdepartementet 1872 och borgmästare
i Kristiania 1880, var statsråd och chef för
Finansdepartementet i Stang-Grams ministèr
1889–91 och är sedan 1893 direktör för Kristiania
sparbank. R. var stortingsman för Kristiania
1892–94 samt ordförande 1893–94 för Kristiania
formandskab och 1895 i mellanrikslagskomitén.
O. A. Ö.

Rylejev, Kondratj Fedorovitj, rysk skald,
f. 1780 (ej 1795), deltog som officer i krigen
mot Napoleon 1813–14, anställdes derefter vid
kriminalrätten i Petersburg, men invecklades i
dekabristsammansvärjningren 1825 (se Ryssland,
sp. 1577) och blef till straff hängd i
fängelset, 1826. R:s dikter äro eldiga, med
fosterländsk lyftning, men äfven med revolutionär
tendens. Under titeln Dumy i poemy utgåfvos de senast
1893.

Rymättylä, finsk namnform för Rimito (se
d. o.).

*Ryr. 1. Lane-R. 8,293 har. 1,808 innev. (1897). —
2. Sundals-R. 9,045 har. 1,747 innev. (1897). —
3. Valbo-R. 8,893 har. 853 innev. (1897). —
4. Väne-R. 2,712 har. 734 innev. (1897).

Ryska Central-Asien, sammanfattande benämning på det
stora ryska, i n. af europeiska Ryssland och Sibirien,
i ö. af Mongoliet, i s. af Afganistan och Persien,
i v. af Kaspiska hafvet begränsade område, som
omfattar generalguvernementen Stepperca (provinserna
Akmolinsk, Semipalatinsk och Semirjetsjensk)
och Turkestan (provinserna Fergana, Syr-Darja
och Samarkand) samt provinserna Uralsk, Turgai och
Transkaspiska provinsen, tillsammans 3,504,900 qvkm.,
med 7,590,275 innev. (1897), af hvilka 4,084,900
mankön och 3,505,375 qvinkön. Området, för hvars
naturbeskaffenhet närmare redogöres under de olika
hufvudrubrikerna, delas genom de af Ryssland beroende
kanaten Kiva och Bokhara i två från hvarandra skilda
delar: en mindre, vestlig, Transkaspkka området,
och en vida större, östlig, som omfattar de öfriga
nämnda provinserna.

*Ryska literaturen. Sp. 139, r. 15 nedifr.:
Narjezjnyj föddes 1775; r. 23 nedifr.: Sjachovskoj
föddes 1773.

*Ryssby. 1. 16,033 har. 3,266 innev. (1897). —
2. 17,636 har. 2,734 innev. (1897).

*Ryssland. Den 9 Febr. (n. st.) 1897 egde för första
gången en allmän folkräkning rum inom Ryska riket,
men endast preliminäruppgifter föreligga ännu. Enligt
dessa hade Europeiska R. (utom Polen) 94,188,750,
Polen 9,442,590, Finland (slutet af 1895) 2,520,437,
Kaukasus 9,723,553, Sibirien 5,731,732, Central-Asien
7,590,275, hela Ryska riket 129,197,337 innev.
Folkmängdstätheten var 1897 för Europeiska R. (med
Polen) 20,6 pers. pr qvkm. Tätast är folkmängden i
de polska guvernementen Piotrkow (115) och Varsjav
(111), derefter komma Podolien (78), Kielce (76),
Kalisz (74), Moskva (73)
och Kiev (70), svagast Arkangel (0,4), Olonets
(2), Vologda (3) och Astrachan (4 pr qvkm) I
R. med Polen funnos 1,024 qvinnor mot 1,000 män,
i Polen 986 qvinnor mot 1,000 män. — De största
städerna voro i Europ. R. Petersburg. 1,267,023
innev., Moskva, 988,610, Varsjav, 614,752, Odessa,
401,651, Lodz, 314,780, Riga, 282,945, Kiev,
248,750, Charkov, 170,682, Vilna, 159,568, Rostov
med Nakitsjevan, 149,201, Saratov, 133,116, Kazan,
131,508, Jekaterinoslav, 121,216, Astrakan, 113,075,
Tula, 111,048, och Kisjinev, 108,506 innev., samt i
Asien: Tiflis, 169,861, Tasjkend, 156,506, och Baku,
112,253 innev.

Näringar. Jordbruk. Enligt officiella uppgifter för
1892 var jorden i de 60 guvernementen i Europeiska
R. (utom öarna i guvern. Arkangelsk och kirgisernas
betesmarker, 165,612 qvkm.) fördelad mellan olika
egare på följande sätt: staten 1,662,392 qvkm. (deraf
564,100 qvkm. odugliga för kultur, vägar etc.),
kejserliga familjen 80,492 qvkm., bönder 1,510,676
qvkm. (deraf 143,843 odugliga för odling), enskilde
egare 1,191,772 qvkm. Hela den ofvannämnda jordarealen
och särskildt den af enskilda egare innehafda jorden
voro af följande beskaffenhet:

markens natur	hela jordvidden		enskilda egares jord
	qvkm.	proc.	qvkm.	proc.
åker	1,165,326	26,2	323,992	27,3
trädgårdar, ängar, gräsbärande mark	708,000	15,9	277,718	23,2
för kultur oduglig mark, vägar etc	850,044	19,1	142,102	11,9
skogbärande mark	1,721,950	38,8	447,960	37,6

Lösköpningsoperationen bland de frigifna lifegnes
bykommuner synes af följande redogörelse för
ställningen vid 1895 års början. Uppgifterna lemnas
särskildt för det egentliga R. och Hvit-R., der
vilkoren för friköpning, enligt 1863 års lagar,
voro mera liberala för bönderna.

	Egentl. R.	Hvit-R.
Antal bönder, som friköpt jord med statens hjelp	6,641,836	2,516,919
Antalet hektar friköpta	24,917,888	10,326,283
Jordens värde i rubel	704,018,000	162,506,668
Medelpriset för jordlott	106 rub.	64,57 rub.
Jordlottens medelstorlek i hektar	3,8	10
Medelpriset för hektar i rubel	28,24	15,74

Dessutom friköpte 109,791 arrendatorer sina lotter
(nära 850,000 har) för en summa af 24,35 mill. rubel
i Syd- och Hvit-R., enligt lagarna af 1868–88,
hvilka erkänna privat eganderätt till jordegendom (om
jordförhållandena i R. jfr Agrarpolitik. Suppl.). —
Af den egentliga åkerjorden intager säd omkr. 92
proc., näml. råg 36, hafre 19, hvete 18, korn
8,5, hirs 4, bokhvete 3,8, ärter 1,3, majs 0,9
och spelt 0,5 proc. 1891–95 skördades i medeltal
178,27 mill. deciton råg, 81,8 mill. dt. hvete och
spelt, 51,28 mill. dt. korn, 93,5 mill. dt. hafre,
7 mill. dt. majs och 179,48
mill. dt. potatis (under antagande att 1 hl. råg
väger 71,7 kg., 1 hl. hvete 77,6 kg., 1 hl. korn
64 kg., 1 hl. hafre 47 kg., 1 hl. majs 72 kg. och 1
hl. potatis 70 kg.). — Bergs- och hyttebruket i Ryska
riket gåfvo 1894 följ. resultat: guld 42,910 kg.,
platina 5,094 kg., silfver 10,332

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>