Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dukar af Ribera). Till Konstakademien, hvars
hedersled. han blef 1891, har han gifvit 50,000
kr. att först begagnas till fullbordande af
byggnadens konstnärliga utstyrsel och sedan, när
akademien återgäldat beloppet, att bilda en fond,
hvars räntor användas för akademiens syften. Äfven
många kommunala institutioner hafva af honom
understödts. Så t. ex. har han bekostat inredningen
till Göteborgs nya ålderdomshem och donerat (1898)
Lars Månssons i Tranemåla stora boksamling af
nordisk literatur till Göteborgs museum. Sedan
1893 är R. led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
K. W–g.
*Rök, socken. 5,175 har. 949 innev. (1897).
*Röke. 11,918 har. 1,704 innev. (1897).
*Rökstenen. V. Rydberg framkastade i skriften »Om
hjältesagan å Rökstenen» (1893) den förmodan, att
stenens inskrift innehåller namn och fragmenter af
en Ragnarssaga äldre än den isländska.
*Rölanda. 9,335 har. 1,678 innev. (1897).
Rönd, Fornnord. Se Randsfjorden.
*Rönne, stad, hade 8,756 innev. 1896.
*Rönne, B. F. — Sonen Kristian Frederik dog d. 13 Aug. 1890.
*Rönne, L. M. P. von. dog i Berlin 1891.
*Rönneberg. 1. Härad. 19,091 har. 12,968
innev. (1897). Häradet omfattar numera ingen del af
Kågeröd, Annelöf och Saxtorp. — 2. Kontrakt. 19,630
har. 25,762 innev. (1897). Qvistofta och Glumslöf
äro skilda pastorat.
Rönneberga, by. Se Asmundtorp.
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga, Malmöhus
län, omfattar tre härad, Rönnebergs, Onsjö och
Harjagers. 79,159 har. 45,620 innev. (1897).
*Rönnäng hade 1,355 innev. 1897.
Röns kanal. Se Agger kanal.
Röntgen, Wilhelm Konrad, tysk fysiker, f. i Lennep,
Rhenprovinsen, d. 27 Mars 1845, promoverades
till filos. doktor i Zürich 1869, blef derefter
assistent hos den. berömde fysikern A. Kundt, docent
i Strassburg 1874, lärare vid landtbruksskolan i
Hohenheim 1875, e. o. professor i fysik i Strassburg
1876 samt ord. professor i samma ämne i Giessen
1879 och i Würzburg 1885. R. utförde till en början
noggranna undersökningar ang. bl. a. förhållandet
mellan gasernas specifika värme vid konstant
tryck och vid konstant volym, kroppars elasticitet,
sammantrycklighet och kapillaritet, gasers absorption
af värme, piezo-elektricitet, elektrostriktion,
elektrisk konvektion o. s. v. Mest bekanta bland hans
arbeten före 1895 voro hans försök ang. lösningars
förhållande under starkt tryck, vid hvilka han
biträddes af flere lärjungar. Emellertid var
R. skäligen obekant, tills han i slutet af 1895
gjorde den oerhördt uppseendeväckande upptäckten
af de efter honom uppkallade röntgen-strålarna (se
d. o. Suppl.). Denna upptäckt förskaffade honom med
ens de främsta hedersplatser inom den lärda verlden
samt de största pris och hedersmedaljer, som utdelas
af akademier och lärda sällskap (bl. a. af akademierna
i Paris och London). S. A–s.
Röntgen-strålar, fys., ett slags strålar, som
upptäcktes af Röntgen (se denne. Suppl.) 1895, då
han arbetade med ett s. k. geisslerskt rör.
Han fann nämligen att, oaktadt röret, till
förhindrande af hvarje slags ljusstrålning utåt,
var omlindadt med svart, för alla dittills kända
strålsorter ogenomskinligt papper, började likväl
fosforescerande och fluorescerande kroppar,
såsom kristaller af barium-platina-cyanur, Balmains
ljusfärg, uranglas, vanligt glas, kalkspat, flusspat,
stensalt o. s. v., att lysa, så snart de bragtes
i närheten af röret. Dessa kroppar förhöllo sig
m. a. o. alldeles så, som om de blifvit ställda i
vägen för katodstrålar (se d. o.). Men katodstrålar
kunde det icke vara, ty dessa förmå ej genomtränga
geisslerska rörets glasvägg ej häller det omgifvande
svarta papperet. Röntgen slöt deraf, att han hade
framför sig verkningarna af ett nytt slags osynliga
strålar, hvilka han betecknade med namnet x-strålar
och förmodade bero på longitudinella vibrationer
i etern, medan vanliga ljusstrålar förorsakas af
transversella svängningar i detta medium. R. studerade
de underbara nya strålarna, som syntes utgå fran de
punkter på rörets vägg, der denna träffades af de
från dess negativa pol utgående katodstrålarna. De
likna andra strålar deruti att de gå rätlinigt fram,
utöfva intryck på fotografiska plåtar och förmå
urladda elektriskt laddade kroppar liksom särskildt
katod- och kortvågiga ljusstrålar. I motsats till
katodstrålar devieras de ej af magneter, och i
motsats till alla andra slag af strålar undergå de
ej brytning och återkastning, då de gå från ett ämne
(t. ex. luft) till ett annat (t. ex. glas). De hafva
äfven en för andra strålsorter oerhörd förmåga att
genomtränga ämnen. Olika ämnens ogenomskinlighet
för röntgen-strålar synes hufvudsakligen bero på
tyngden af de i ämnena ingående kemiska atomerna. Så
t. ex. äro alla organiska kroppar, hvilka äro
uppbyggda af de lätta elementen kol (atomvigt
12), väte (1), syre (16) och qväfve (14), ytterst
genomskinliga för dessa strålar, medan de tunga
metallerna, såsom platina (195), bly (207), silfver
(108), koppar (63) och jern (52), äro jämförelsevis
ogenomskinliga för dem. Såsom ogenomskinliga »skärmar»
för dessa strålar använde man derför plattor af bly af
1,5 mm. tjocklek. Den lätta metallen aluminium (27)
är deremot ganska genomskinlig, ett förhållande,
hvaraf man dragit nytta i praktiken. På denna
olika genomskinlighet bero de s. k. radiogrammen,
d. v. s. skuggbilder på fotografiska plåtar af
föremål, som lagts ofvanpå dem och ofvanifrån
bestrålas med röntgen-strålar. Radiogrammet af
en menniskohand utvisar derför en jämförelsevis
svag skuggning af handens köttiga partier, som
bestå af kol, syre, väte och qväfve, medan deremot
bensubstansen i handen kastar en kraftig skugga,
beroende på dess innehåll af kalcium (40) och
fosfor (31). Af samma orsak synes på radiogrammet
af en läderportmonnä, innehållande metallmynt,
endast en svag skuggning af lädret, medan mynten
gifva en skarp svart skugga. Denna metod har
man användt för att upptäcka förfalskningar
eller uppblandningar af födoämnen, ädelstenar
(särskildt diamanter) m. m. Likaså kan man medelst
radiogram upptäcka ojämnheter uti materialier, såsom
sprickor uti metalldelar, hvilket fått betydelse
i industrien. Fotografiplåtars känslighet för
röntgen-strålar kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
