Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgen-rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med anledning häraf 1710 väcktes emot honom inför
öfverhuset, framkallade en folklidelse, som steg
nästan till revolution, ändade med att han dömdes
endast till tre års suspension — hvilket af hans
anhängare betraktades såsom en triumf och framkallade
utbrott af allmän hänförelse — men bidrog till
whigministèrens fall s. å. S., som 1713 fick ett
indrägtigt pastorat, S:t Andrews, dog 1724.
*Sachs, Julius von, dog d. 29 Maj 1897.
*Sachsen, konungarike, hade 3,787,688 innev. 1895
(253 pers. pr qvkm.), af hvilka 1,850,142 l. 48,8
proc. bodde i städer. De största städerna voro Leipzig
(399,963 innev.), Dresden (336,440) och Chemnitz
(161,017). Lutheranerna utgjorde 95,35 proc.,
katolikerna 3,7 proc.; de reformerte voro 10,538,
judarna 9,902. Synoden består af 40 lekmän och 33
prestmän. I landtdagens Första kammare insätter
konungen för lifstid 10 riddaregodsegare af
adlig börd och med en viss census och 5 medlemmar
efter fritt val. Andra kammaren, till hvilken
ny vallag utfärdades d. 28 Mars 1896, består af
82 representanter: 37 för städerna (för Dresden
5, Leipzig 5, Chemnitz 2; de öfriga städerna äro
fördelade i valkretsar, hvilka hvardera välja 1) och
45 för landskommunerna. Valet sker genom elektorer
för 6 år; 1/3 af antalet afgår hvartannat år. De till
Andra kammaren röstberättigade måste vara minst 25 år
och erlägga grund- eller inkomstskatt; efter dennas
storlek delas de i 3 valklasser (till den 1:sta höra
de, som betala minst 300 mk, till den 2:dra de, som
betala minst 38 mk, till den 3:dje alla öfriga),
hvilka hvardera välja 1/3 af elektorerna. För
valbarhet till Andra kammaren fordras 30 års
ålder och en direkt skatt till staten af minst
30 mk. Budgeten uppgöres för 2 år i sender. För
1898 upptog den inkomster och utgifter till 82,9
mill. mk, hvartill kommer den extra ordinarie budgeten
(representerande utgifterna för allmänna arbeten) med
112,97 mill. mk. Matrikulaibidraget för 1897–98
var 30,45 mill. m k. Statsskulden uppgick 1898 till
752,464,950 mk, hvilken mer än täckes af statens
aktiva i jernvägar. Dessa hade 1897 en längd af
2,876 km., deraf 2,835 km. statsbanor. Bergsbruket
sysselsatte 1896 20,918 pers., och produktionsvärdet
uppgick till 47 mill. mk, deraf sten- och brunkol
(5,4 mill. ton) för 43,5 mill. Antalet fabriker
s. å. var 16,975 (af hvilka 6,175 hade ångmaskiner),
med 456,402 arbetare (152,103 qvinnor), af hvilka
176,631 i textilindustrien, 60,696 i maskin-
och mekaniska verkstäder och 31,673 i pappers- och
läderindustrien. Endast omkr. 1/6 af befolkningen har
sin näring direkt eller indirekt af jordbruket.
*Sachsen, provins, hade 2,698,549 innev. 1895, af
hvilka 92,4 proc. voro protestanter. Den är delad i
3 regeringsområden: Magdeburg med 16, Merseburg med
17 och Erfurt med 12 kretsar. Jernvägarna hade 1897
en längd af 2,588 km.
*Sachsen-Altenburg hade 180,313 innev. 1895 (deraf
33,420 i hufvudstaden), fördelade på två kretsar:
Östkretsen (förr Altenburgska) och Vestkretsen (förr
Saal-Eisenbergska). Jernvägarna hafva en längd af
172 km. Budgeten för treårsperioden 1896–98 upptog
de årliga inkomsterna och utgifterna till något öfver
4 mill. mk; 2/3 af
inkomsterna härröra af statsdomänen, återstoden af
direkta skatter. Matrikularbidraget var 1,448,000
mk. Statsskulden uppgick 1897 till 887,450 mk,
statens aktiva till 5,544,120 mk.
*Sachsen-Koburg-Gotha hade 216,603 innev. 1895, af
hvilka 62,498 i hertigdömet Koburg. Domänbudgeten
skiljes från statsbudgeten i båda hertigdömena och
båda voteras för 4 år i sender. Matrikularbidraget
1897–98 var 1,742,300 mk. Då hertig Ernst II dog
barnlös d. 23 Aug. 1893, efterträddes han af sin
aflidne broders, prinsen-gemålen i England Alberts,
andre son Alfred, hertig af Edinburgh, hvilken då
nedlade sitt ämbete som engelsk amiral och medlem af
Privy council, men behöll sitt engelska apanage.
*Sachsen-Meiningen hade 234,005
innev. 1895. Landtdagen sammanträder, så ofta som
nödigt är och åtminstone hvart 3:dje år för uppgörande
af budgeten: nya val ega rum hvart 6:te år. Budgeten
för perioden 1897–99 upptog domänkassans årliga
inkomster till 2,68 och utgifter till 1,86 mill. mk
samt statskassans inkomster och utgifter till 4,94
mill. mk. Statsskulden var 1898 9,160,847 mk, till
största delen täckt af aktiva. Matrikularbidraget
1897–98 var 1,881,882 mk.
*Sachsen~Weimar-Eisenach hade 339,217 innev. 1895,
af hvilka 95,9 proc. protestanter. Jernvägarna hafva
en längd af 466 km. Af landtdagens 33 medlemmar
utses 5 af godsegare med minst 3,000 marks inkomst
(direkt), 5 af andra, som hafva samma inkomst
(direkt) och 23 genom allmänna, indirekta val. Enligt
vallagen af d. 17 April 1896 tillkommer rösträtt
hvarje välfrejdad myndig man, som är röstberättigad
inom kommunen, valbarhet om han fyllt 30 år. S. är
deladt i 3 kretsar: Eisenach, Weimar och Neustadt,
och har 2 »landgerichte» (för Eisenach och Weimar),
hvaremot kretsen Neustadt tillhör »landgericht» i Gera
(gemensam för S. och furstendömena Reuss). Budgeten
för perioden 1899–1901 upptog de årliga inkomsterna
till 10,46 mill. mk. Statsskulden, 4,871,000 mk
(1896), mer än täckes af statens aktiva.
Sackaros, kem. Se Socker.
*Sacy, L. I., föddes. 1612. Se vidare Lemaistre.
Sącz, polsk namnform för Sandec (se d. o.).
*Sʿaãdo (sp. 325). Läs Sadão.
Sada. Se Matsuje. Suppl.
Saddle mountains [sa’ddöl ma’untins]. Se Hoosac
mountains. Suppl.
*Sá de Bandeira. Läs Sá da Bandeira.
Sadelbåge. Se Båge 4.
Sadeltak. Se Tak, sp. 1309.
Sadeltäcke. Se Sjabrak.
Saehlie, Andreas, norsk bruksegare, f. på gården
Sælid, Hedemarken, d. 1 Aug. 1832, egde stora
gods och industriella anläggningar i Norge och
Sverige och ansågs vid sin död, d. 27 Aug. 1896,
såsom en af landets rikaste män. 1867–79 var
han en af det liberala partiets mest dugande
män i stortinget, men räknades från 1880 till
de konservativa och anmodades 1884 att inträda
i den s. k. April-ministèren, men vägrade.
O. A. Ö.
Saehrimner, M. Se Serimner.
Safakis. Se Sfaks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
