Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Marc Girardin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sakut. Se Zakuto.
*Sal, socken. 953 har. 479 innev. (1897).
*Sala, stad, med en folkmängd af 6,034 pers.
1897 hade vid 1890 års slut ett
område af 8,541 har, men detta har nu minskats, sedan några
grufvejordar, som i kommunalt och administrativt
hänseende räknats till staden, fr. o. m. 1894
höra till Kila socken. Taxeringsvärdet 1897
var 5,966,500 kr., deraf 1,720,900 kr. för
jordbruksfastighet. Fabriksrörelsen sysselsatte
1896 212 pers. vid 23 fabriker med 352,200
kr. tillverkningsvärde. Stadens läroverk är
3-klassigt, men undervisningen har sedan några år
tillbaka meddelats å 4 klasser. Äfven finnes ett
elementarläroverk för flickor. Stadens bokförda
tillgångar upptogos 1896 till 614,873 kr., skulderna
till 188,744 kr. För kyrkliga och kommunala ändamål
uttaxerades kr. 5,50 pr bevillningskrona.
*Sala, G. A. H., dog 1895. S. å. utkom i 2 bd hans
sjelfbiografi.
Salaam-kramp. Se Nervsjukdomar, sp. 1001.
*Sala bergslag. Genom rättegång 1889 gjorde staden
anspråk på bättre rätt till den s. k. Sala stads
jord och utmark, ett område på mer än 5,000 har,
hvilket då innehades af Sala bergslag och dess
intressenter. Sedan denna tvist i tre särskilda
rättegångar fullföljts rör. omkr. 1300 har och
K. M:t 1895 tillerkänt staden bättre rätt till dessa,
kommer rättegång att inledas om bergslagets afträdande
till staden äfven af den öfriga skogen och utmarken,
omkr. 3,700 har.
Saladen, köping. Se Salaty. Suppl.
*Salado. 1. Floden uppstår i prov. Salta af fem
källflöden Cachii l. Calchaqui, Santa Maria, Toro,
Arias och Huachipas, kallas efter föreningen af
dessa Juramento l. Pasajes och har en längd af
omkr. 1,800 km. — 2. S. är namnet på två bifloder
till Guadalete.
Salaga, handelsstad i öfre Guinea, riket Gvandjova
(Banjaue), n. om britiska Guldkustkolonien, 35
km. från Volta, var fordom en mycket betydande
stad (med 70–80 tusen innev. ännu 1873), men
hade enl. v. Francis m. fl. 1885 endast 10,000,
enl. Binger 1888 blott 6,000 innev. Likväl är handeln
ganska betydande, i synnerhet med slafvar. Sultanen
residerar i Pami, 5 km. från det genom sin
orenlighet förpestade S.
*Sala grufva och silfververk. Till följd af
silfvervärdets fall upplöstes Sala silfververks
aktiebolag 1894 och efterföljdes s. å, af det
nybildade Aktiebolaget Salberget, som fortsatt
grufdriften och baserat hyttedriften dels på malmer
från grufvan, dels på köpta blymalmer från Saxberget,
Åmmeberg, Kallmora m. fl. Silfververket omfattar
nu, jämte anrikningsverk, rostugn m. m., äfven
elektrolys för silfrets rening och tillvaratagandet
af guldet. För manufakturering af erhållet bly
finnas ugn för tillverkning af blyglete och press för
framställning af blyrör. Tillverkningen af handelsbly
har de sista åren varit 1100–1200 ton, och af silfver
hafva vunnits 1,091 kg. 1895, 1,493 kg. 1898 och 1,188
kg. 1897, utom en del svafvelmetaller innehållande
silfver, som erhållits genom extraktion. 1896 upptogs
arbetet i grufvans äldsta delar på derstädes närmast
den s. k. storskölen befintlig zinkmalm, hvilken
efter anrikning exporterats. I
sammanhang med brytningen af denna malm hafva rika
silfvermalmer anträffats. Derjämte brytas
betydliga mängder dolomit, som säljes till diverse
jernverk. Antalet arbetare vid silfververket har de
sista åren varit omkr. 170.
Salaijer. Se Saleijer.
*Sala kontrakt. 76,000 har. 16,559 innev. (1897).
*Sala landsförsamling. 7,843 har. 1,294 innev. (1897).
Salâm, Arab. Se Chútbe, Suppl.
*Salamanca. 1. Provinsen hade 314,428 innev. 1887. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 22,200 innev.
Salamandrina, zool. Se Vattenödlor.
*Salamis. 2. Det var ursprungligen en fenicisk
koloni. Dess återuppbyggare på 300-talet var
Konstantius II (ej Konstantin den store).
Salât ed-dukr, Arab., middagsbönen. Se Chútbe. Suppl.
Sala-Tillberga jernväg, normalspårig, 28 km. lång,
tillhörig S.–Tillberga jernvägsaktiebolag,
öppnades d. 7 Dec. 1875 och trafikeras i samband
med Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg. För
anläggningens utförande har statslån å 150,000
kr. anvisats. J. L.
Salaty (i svensk literatur Saladen), köping i Litaven,
v. om staden Birzen. Efter S. benämnes ofta slaget
vid det närbelägna Sjagari (se d. o. Suppl.) d. 19
Mars 1703.
Salazar, Fr. Lobon de. Se Isla, J. F. de.
*Saleby. Omkr. 4,000 har. 1,629 innev. (1897).
*Saleh (riktigare Sale) ligger ej på samma plats
som den romerska (riktigare feniciska) kolonien Sala
(det romerska samhället hette Chella). Se Rabat.
*Salem. 1. Socken. 6,811 har. 994 innev. (1897).
*Salem. 1. Distriktet hade 1,962,591 innev. 1891. —
2. Staden hade s. å. 67,710 innev.
*Salem, städer i Nord-Amerika. 2. Oregons hufvudstad,
vid Willamette och Southern Pacific-jernvägen (mellan
S. Francisco och Portland), hade 4,515 innev. 1890.
Salency [salangsī], by i franska depart. Oise, 3
km. ö. om Noyon, i Oises dal, bekant för den rosenfest
(se d. o.), som, stiftad af den helige Medardus,
biskop i Noyon, 535, sedan dess årligen firas der
d. 8 juni och vunnit efterföljd på andra ställen i
Frankrike äfvensom i England.
Salenius, Anders Gustaf Gotthard, prest, lexikograf,
f. i Hammar, Örebro län, d. 25 Maj 1815, student i
Upsala 1835, prestvigd 1839, filos. kandidat 1845,
filos. d:r s. å., kyrkoherde i Kjula, Strengnäs stift,
1860 och kontraktsprost 1872–86, afled i Kjula d. 9
Juni 1896. Han utgaf några smärre andliga skrifter
m. m. samt en Latinsk-svensk ordbok (1873).
*Salerno. 1. Provins. Den för 1887 beräknade
folkmängden, 584,000 pers., är bevisligen för hög. —
2. Staden hade 35,570 innev. 1888 och beräknades 1894
hafva 36,300 pers.
Salesianerinnornas orden. Se Visitantinnor.
*Salford utgör sedan 1888 eget grefskap (21 qvkm.),
med 210,700 innev. (1896).
Salgrami. Se Gandak. 1. Suppl.
*Salibabo, Gruppen, som ligger ö. om Sanghir-öarna,
till hvilka den ock stundom räknas, har en areal af
925 qvkm., med omkr. 5,000 innev. Befolkningen på
båda grupperna består af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
