- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1931-1932

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhälle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Samhälle, filos., en organisk enhet mellan menniskor,
som ålägger dem pligter och gifver dem rättigheter,
båda af specifik art. Man har på flere sätt sökt
förklara samhällets grund i båda dessa afseenden. Ett
sådant förklaringssätt är det att samhället uppvuxit
ur de naturliga enheter, som man finner äfven hos
djur. Det är obestridligen sannt, eller åtminstone
mycket troligt, att så historiskt tillgått, att
vårt slägtes organisation i samhällen utvecklats ur
organiska sammanslutningar, som förefunnits redan
hos hennes djuriska stamfäder, om de än sedan i
mycket antagit förändrade former. Men egentligen
mensklig form få de ej, förrän begreppen pligt och
rättighet få en bestämmande betydelse för dem. Väl
saknas icke dessa helt och hållet hos djuren, och
i deras sammanslutning finner man onekligen den
utgångspunkt, hvarur det menskliga samhället under
årtusenden utvecklat sig. Ser man på lågt stående
folk, finner man lätt öfvergången. Men i den mån
menniskan öfvergått till en mera bestämd form af
medvetenhet samt differentierat detta från de lägre
funktionerna, får ock hennes organiska enhet med sina
likar den högre form, som hvilar ej blott på naturlig
enhet, utan äfven och framförallt på medvetandet om
rätt och pligt. Då antiken i det hela stannade vid
uppfattningen af samhället såsom en naturenhet,
hvartill menniskan var af naturen danad, så har
man derför i den kristna tiden sökt dess grund i
något annat, af mer personlig art. Under medeltiden
betraktade man samhället i alla dess former såsom en
omedelbar gudomlig instiftelse, men leddes derigenom
till de mångfaldiga svårigheter, särskildt i fråga om
förhållandet mellan det kyrkliga och det verldsliga
samhället, om hvilka medeltidens historia vittnar. Vid
den nyare tidens inbrott gjorde sig en annan tendens
gällande. Man ville då i motsats mot medeltidens
uppfattning grunda samhället på ett fördrag mellan
dess medlemmar eller mellan den och öfverheten, som
skulle förpligta dem i deras inbördes förhållande. Den
obestridliga sanning ligger under detta, att det är
menniskans vilja, ej hennes naturinstinkter, som gör
samhället till ett verkligt samhälle och höjer det
öfver t. ex. myrstacken och bikupan. Rätt och pligt
äro nämligen viljebestämningar. Men det af senare
forskningar uppvisade oriktiga ligger deri att denna
vilja fattats som mer eller mindre godtycklig, en
teori, som man kallat naturrätten. En jämförelsevis
nyare åsigt framträdde i och med Schelling, men har
åtminstone från en viss sida fått sitt typiska uttryck
hos Boström. Enligt denne är samhället hvarken en
naturenhet eller ett godtyckligt stiftadt bolag,
grundadt på bolagskontraktet, utan en personlig
enhet mellan menniskor, grundad i deras personliga
samhörighet (samhörighet som personer). Boström dref
denna lära ända derhän, att han ansåg samhället vara
ett individuelt personligt väsende af högre ordning,
i hvilket de menskliga individerna skulle ingå. Denna
lära har väl nu just inga anhängare, utan måste anses
som antiqverad. Men som ett resultat af vetenskapens
utveckling måste fasthållas, att samhället är ett
resultat af menniskans utveckling till personlighet,
hvilken nödvändigt kräfver organisk samhörighet mellan
menniskorna just med afseende på deras
personliga lif och följaktligen ock i någon mening
måste sjelfva hafva en personlig grund.

Man har på flerfaldigt sätt sökt indela de menskliga
samhällena. Men sådana indelningar få alltjämt
ett tvifvelaktigt värde till följd af den allmänna
omöjligheten att inom ett organiskt helt uppdraga
fullt bestämda gränser. Om familjen är ett samhälle
eller ej kan möjligen blifva föremål för tvist, ehuru
tvisten naturligen i hufvudsak blir en ordstrid. Som
emellertid familjen, fyller de fordringar man enligt
vanligt språkbruk ställer på samhället, lär ingen
anledning förefinnas, att från denna kategori utesluta
henne. Först när hon betraktas ur denna synpunkt,
kan ock hennes etiska betydelse i sin fullhet
inses. L. H. Å.

Samlif, biol. Se Symbios.

Samlingsformering. Se Uppställning.

Samlingsställning. Se Ställning 1.

*Sammanläggning af straff. Genom en lag af 1896 har
det stadgats att, då på en gång till verkställighet
förekomma flere utslag, genom hvilka samma
person blifvit dömd till straff, och straffen äro
sådana, att de efter lagens sammanläggningsregler
ej kunna verkställas jämte hvarandra, K. M:ts
befallningshafvande eger sjelf förordna huru straffen
skola sammanläggas. J. H–r.

Sammetsstick, detsamma som mezzotintogravyr (se
d. o.).

*Samoa-öarna. (Rättelse: r. 5 och 10 står Savaia
läs Savaii.) Plantageodling drifves på öarna af det
tyska handels- och plantagebolaget, som ensamt på
Upolu eger 54,000 har land, bevuxna med kokospalmer,
bomullsbuskar, peppar, kaffe, bananer, majs m. m.,
engelska, amerikanska och andra firmor. Öfverdomare
var Jan. 1891–Nov. 1893 O. K. V. Cedercrantz,
utnämnd af konung Oskar II; nu innehafves platsen
af en amerikansk jurist. Konung Malietoa dog d. 22
Aug. 1898. Till hans efterträdare valdes 1899 Mataafa.

Samoderzjets, R. (öfversättning af
Grek. autokrator), sjellherskare, sedan Ivan III
(1462–1505) titel för den ryske monarken.

Samory, afrikansk eröfrare. Se Senegal. Suppl.

*Samos, skattskyldigt furstendöme (Sisam
beiliji
), hade 49,733 innev. 1896, deraf 612
utländingar. Inkomster och utgifter för 1895–96
beräknades till 490,844 kr. Någon statsskuld finnes
icke. Exporten s. å. hade ett värde af 4,1 mill. kr.,
deraf vin för 3,37 mill., drufvor för 284,000 kr.,
hudar för 242,000 kr., och importen af 2,9 mill. kr.,
deraf sprit för (305,000 kr. och spanmål för 600,000
kr. Den nuvarande fursten är (sedan 1896) Stefani
Musurus.

*Samosata. Samsat ligger i vilajetet Mamüret el Aziz.

Sampierdarena, förstad till Genua (se d. o.).

*Samsund. Läs Samsun.

Samting (Fornsv., gemensam l. allmän sammankomst)
benämndes det i Strengnäs under medeltiden
omkr. första söndagen i fastan (d. 8 Febr.–d. 4
Mars) sammanträdande Södermanlands landsting. Det
torde hafva upphört redan vid unionstidens början. I
sammanhang dermed hölls marknad, samtingen, hvilken
fortfor att hållas vid samma tid till 1872.

Samtingsgode. Se Gode.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0974.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free