- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1947-1948

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sangiröarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Santipur, stad i Indien, Bengalen, distriktet Nadiya,
vid Huglis arm Baghirati. 30,437 innev. (1891). I
Okt. l. Nov. firas till Krishnas ära en tre dagars
fest, Rasdjatra, som besökes af 25,000 pilgrimer.

*Santo Espiritu (vanligen kalladt Sancti
Spiritus
) ligger i prov. Santa Clara.

*Santorio Santoro föddes 1561. Hans Opera omnia
utgåfvos 1660.

Santo Stefano. Se San Stefano (äfven i Suppl).

San Yuste [juste]. Se Geronimo de San Yuste.

San Zorzo. Se Giurgevo.

São Christovão [sāung kristāväung]. Se Sergipe
2. (äfven i Suppl.).

São Domingos [sāung], bergverksort i portugis.
distr. Beja (Alemtejo), nära spanska gränsen, bekant
för sin redan på romarnas tid bearbetade, men sedan
öfvergifna och först 1859 återupptagna kopparhaltiga
svafvelkis, som finnes i ofantlig myckenhet, men
innehåller endast 3–4 proc. koppar. Vissa år hafva
brutits 200,000 ton, och redan 1869 hade grufvorna
lemnat malm för 30 mill. kr.

São João Battista [sāung ṡjāung]. Se Brava, Suppl.

São Jorge [sāung], riktigare än San Yorge, en af
Azorerna (se d. o., äfven i Suppl.).

São Jorge da Mina [sāung]. Se Elmina.

*Sâone. 1. Floden är 482 km. lång (647 km. från Doubs’
källor) och segelbar 374 km. (från Corre). Från Gray
är afståndet till Lyon endast 275 km. Genom Canal
de l’Est (se d. o. Suppl.) står S. i förbindelse
med Meuse och Moselle och med Seine äfven genom
Marne-Saône-kanalen. — 2. Depart. beräknas nu
vara 8,626 qvkm. — 3. Depart. hade endast 272,891
innev. 1896.

*São Nicolão. Hufvudort är Ribeira Brava, med
omkr. 4,000 innev., nära norra kusten.

*São Paulo. 2. Hufvudstaden har nu omkr. 100,000
innev.

São Paulo da Assumpção de Loanda [sāung
... assumpsāung]. Se Loanda (äfven i Suppl.).

São Sebastião do Rio de Janeiro [sāung
sebastiāung]. Se Rio de Janeiro.

São Thomé [sāung], ö i Guinea-viken. Se Sankt Thomas
(äfven i Suppl.).

São Vicente [sāung vise’ngte], Cabo de (Kap
Sankt Vincent
), Lat. Promontormm sacrum, yttersta
Sydvestra spetsen af Pyreneiska halfön och Europas
fastland, i portugis. distriktet Faro, under 37° 2’
54" n. br. och 8° 59’ 42" v. lgd fr. Greenw., en 80
m. hög bergudde, som bär ett fyrtorn och ruiner af ett
kloster och är mycket fruktad af sjöfarande till följd
af den våldsamma hafsströmmen. Omkr. 7 km. ö. derom
ligger den lilla orten Sagres, der Henrik sjöfararen
hade sitt observatorium och en nautisk skola. Vid
S. V. segrade engelska flottan d. 16 Jan. 1780
(under Rodney) och d. 14 Febr. 1799 (under Jervis,
»earl of S:o Vincent») öfver den spanska, och d. 5
Juli 1833 slog der Dona Marias flotta under Napier
Dom Miguels flotta.

São Yorge [sāung]. Se Azorerna (äfven i Suppl.).

*Sapieha. Rad. 2 står storhertig läs storfurste.

Sapienti sat. Se Sat sapienti.

Sapor (Sjapur). Se Persien, sp. 1092–93.

Saporta, Louis Charles Joseph Gaston de, markis,
fransk paleontolog, f. 1823, d. 1895, en kortare tid
militär, skref i Darwins anda växtpaleontologiska
arbeten, som, hufvudsakligen behandlande juraperioden,
haft stor betydelse för växtverldens historia: Algues,
Fougères, Equisétacées, Characées
(1873), Le monde
des plantes avant l’apparition de l’homme
(1878),
L’evolution du règne végétal (i förening med Marion,
3 bd. 1881–85), Origine paléontologique des arbres
cultivés
(1888) m. fl. Han var led. af Institutet
(1876).

Sappey [-pä], Maria Philibert Constant, fransk anatom,
f. 1810, professor i Paris 1868, d. 1896, sysselsatte
sig förnämligast med studiet af lymfkärlen hos
menniskan och ryggradsdjuren samt var en skicklig
framställare af anatomiska preparat. Bland hans
arbeten, hvilka vunnit europeiskt rykte, må nämnas
Traité d’anatomie descriptive (3 bd, 1847–63; 4:de
uppl. 1888–89) och Atlas d’anatomie descriptive (I.
1879). Han var led. af Académie de médecine (1862)
och Institutet (1886).

Sapporo l. Satsuporo, hufvudstad på japanska ön Jeso
(se d. o.), hade 46,147 innev. 1895.

*Sappörbataljonen kallas sedan 1893 Göta
ingeniörbataljon
(se d. o. Suppl.).

*Saprogen. Se vidare Bakteriologi. Suppl.

Sarabat, flod. Se Gedis-tsjai. Suppl.

Sarafsjan. Se Serafsjan (äfven i Suppl.).

*Sarajevo. Se Bosna-Seraj (äfven i Suppl.).

*Sarakhs hade omkr. 2,000 innev. 1882
(enl. Lessar). Omkr. 4 km. ö. om den andra stranden af
Herirud har på rysk sida sedan 1885 uppstått ett ryskt
S., som nu i folkmängd öfverträffar det persiska.

Saraki, stad i Nupe, Sudan, 43 km. s. om Niger, med
omkr. 40,000 innev. (Rohlfs), ligger inom britiska
intressesferen (Royal Niger Co.).

Sarana-rot. Se Lilium.

*Saratov. 1. Guvern. hade 2,419,756 innev. 1897. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 133,116 innev.

*Sarawak ställdes 1888 under britiskt protektorat och
utvidgades 1890 med området kring Limbangflodens öfre
lopp, så att det nu har en areal af omkr. 106,200
qvkm., med omkr. 320,000 innev. Produkterna
äro desamma som i Britiska Nord-Borneo (se
d. o. Suppl.). Hufvudstad är Kuching
(Kutsjing), vid Sarawakfloden, med engelsk och katolsk
missionsstation och skolor samt omkr. 20,000 innev.

*Sarcina. Se vidare Bakteriologi. Suppl. —
S. Solani. Se Potatessjuka, sp. 113.

Sarcophaga carnaria, zool. Se Köttflugan.

*Sardanapalos är uteslutande en sagofigur, hvars
namn är en förvrängning af Assur-bani-pal, den väldige
assyriske eröfraren. Se Assyrien, sp. 1234–35.

*1. Sardinien har enligt senare officiella uppgifter
en areal af 23,800 qvkm., med tillhörande öar 24,077
qvkm. Öns högsta berg och den enda topp, som behåller
något snö under sommaren, är Brunca Spina (1,793 m.) i
Monti del Gennargentu. Sardinarna äro i historiskt
hänseende avtoktoner och i fysiskt närmast att hänföra
till den iberiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0982.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free