Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sangiröarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gruppen, Iberiska halföns forna
bebyggare. Befolkningen i det inre af ön har
måhända bäst bland alla européer bevarat sina
rasegendomligheter från medeltidens början och
räknar utan tvifvel bland sina förfäder uppbyggarna
af de s. k. nuragherna (se d. o.). Vid kusten har
befolkningen i historisk tid blandats med främmande
inkräktare.
Sardju. Se Gogra. Suppl.
*Sardou, V. Af hans teaterstycken må vidare nämnas
Rabagas (1872, »Rabagas», å Dram. teat. 1896),
en dramatisk pamflett öfver politiska partiledare
(Gambetta), Cléopâtre (1890) och Thérmidor (1891),
hvilket senare efter tredje föreställningen på Comédie
Française förbjöds, emedan dess angrepp på Robespierre
framkallade den häftigaste opposition från vissa
radikala politiker, M:me Sans-Géne (1893; »Madame Sans
Géne», å Dram. teat. 1895), behandlande marskalkinnan
Lefebvre, för sitt ogenerade sätt kallad »Sans Géne»,
Marcelle (1895; uppf. å Vasateatern 1898).
*Sarektjokko (Sarjektjakko) utgör högsta toppen (2,125
m.) af ett omkr. 20 km. långt i n. v.–s. ö. och nära
10 km. bredt högfjällsmassiv, som sedan 1870-talet,
då de norrbottniske kartograferna der funno en
Sulitelmas öfverman, varit mycket uppmärksammadt af
turister. En annan topp, Stuor-Niak är 1,924 m. Den
af storartade jökelfält täckta ytan kan anslås till
70 qvkm.; i synnerhet mot östra sidan nedskjuta
praktfulla jöklar, af hvilka den mot Niak visar ett
vackert isfall. G. V. Bucht besteg S. först (d. 8 Juli
1879); äfven fransmannen Ch. Rabot har bestigit berget
(1881).
*Sargassum bacciferum. Rad 8 fr. slutet läs de
vestindiska och Bermudasöarna.
Saria (Soso), hufvudstad i en till Sokoto
tributpliktig stat med samma namn i centrala Sudan,
omgifven af en jordvall, som omfattar ett mycket
stort område och innesluter 40–50 tusen innev.
(fulbe, hausa o. a.).
Sarik, turkisk stam. Se Turkmenerna, sp. 1022–23.
*Sarikul, sjö, af sin upptäckare, Wood, äfven kallad
Viktoria-sjön, belägen å Pamir på 4,267 m. höjd, har
aflopp genom Pamir-Darja till Pandj (öfre Amu Darja).
Sarine [-ri’n], flod. Se Saane.
Sarjektjåkko. Se Sarektjokko (äfven i Suppl.).
Sark (Fr. Sercq), en af de britiska Kanalöarna, 10
km. ö. om Guernsey, 5 qvkm., 572 innev. (1891), består
af tvänne delar förenade genom en 180 m. lång, 2
m. bred och 90 m. hög klippkamm (la coupée). Kusterna
äro mycket branta och svårtillgängliga, och ön är rik
på grottor, håligheter och tunlar. Ehuru till namnet
lydande till Guernsey, är ön fullständigt oberoende,
en feodalstat, tillhörande arfvingarna efter Hélier de
Carteret, som 1565 fick ön i förläning. Till S. hör
den närbelägna obebodda holmen Brechou (Brecqhou
l. Isle des marchants).
Sarkasota, F., vadmalskriget. Se Kajana län.
Sáros-Patak [sjāråsj], köping i ungerska
komitatet Zemplen, vid Bodrog och foten
af det vinrika Hegyaljaberget. 6,350
innev. (1890). Vinodling. Reformert akademi med
tre fakulteter (teologi, juridik och filosofi),
lärareseminarium samt katolskt och reformert
gymnasium.
*Sarpsborg hade 3,972 innev. 1896.
Sarre [sār], Fr. Se Saar.
Sarrebourg [sar’bour], Fr. Se Saarburg.
Sarrien [-riä’ng], Jean Marie Ferdinand, fransk
politiker, f. i Bourbon-Lancy 1840, mär i sin
födelsestad, tillhör sedan 1876 deputeradekammaren,
der han slutit sig till republikanska venstern,
var ordförande i budgetutskottet 1884, minister
för post- och telegrafväsendet i Brissons kabinett
April–Dec. 1885, inrikesminister i Freycinets
Jan.–Dec. 1886, justitieminister i Goblets
Dec. 1886–Dec. 1887 och inrikesminister i Tirards
Dec. 1887–Mars 1888. Efter Mélines fall, Juni 1898,
uppdrogs åt honom att bilda en ministèr. Han lyckades
ej deri, men inträdde såsom justitieminister i det
af Brisson bildade kabinettet, med hvilket han afgick
i Okt. s. å.
*2. Sars, J. E. W., tog afsked 1891. S. å. utgaf
han 4:de delen af »Udsigt över den norske
historie». 1892–95 var han medredaktör af »Nyt
tidsskrift, ny raekke». (Sp. 545, sista r., och 546,
första r., står indtræden bör vara indtrædelsen,
sp. 545, r. 20, står norske bör vara nordiske).
*3. Sars, G. O., har vidare utgifvit bl. a. An
account of the Crustacea of Norway (I, 1895; II,
1896) och Fauna Norvegiae (I, 1896), ett slags forts.
af M. Sars’ »Fauna litoralis Norvegiae».
*Sarthe. 2. Departementet hade 425,077 innev. 1896. De
förnämsta vattendragen äro Sarthe och Loir (ej Loire).
*Sartorius. 3. August S., friherre, tysk
nationalekonom, son till S. 2, f. 1852 i Göttingen,
1885 professor i Zürich och sedan 1888 i Strassburg,
har i sina skrifter (hufvudsakligen offentliggjorda
i »Jahrbücher für nationalökonomie») mest
sysselsatt sig med de ekonomiska förhållandena i
Nord-Amerika. Han har utgifvit bl. a. Der moderne
sozialismus in den Vereinigten staaten von Amerika
(1890) och Die arbeitsverfassung der englischen
kolonien in Nordamerika (1894).
*Sarviz uttalas sjārvis.
*Sarvlaks. Jfr »Beskrifning och historia öfver S.»
af V. M. von Born (1888).
Sasbach, by i badenska kretsen Baden. 1,543
innev. (1895). Den 27 Juli 1675 stod vid S. en
strid, i hvilken Turenne stupade. Obelisk rest 1829
af franska regeringen.
*Saskatchewan. 1. Flod. North S. har en längd af nära
1,400 km., South S. (räknadt från Bow rivers källor)
något mera, den förenade floden omkr. 550 km.;
flodområdet (Winnipegsjöns och Nelsons oberäknade)
är omkr. 1,1 mill. qvkm. — 2. Distriktet beräknas
nu hafva en areal af 274,000 (261,817) qvkm., med
11,150 innev. (1891), af hvilka omkr. 6,300 indianer,
2,800 engelsmän och 1,650 fransmän.
Sassaker. Se Lombok.
Sassnitz, by och badort, på Rügen, på
östra sidan af halfön Jasmund, vid Östersjön
och preussiska statsbanan, ändpunkt för
ångbåtslinier till Stettin och Köpenhamn samt
Trelleborg (se Kontinentalrouten. Suppl.). 439
innev. (1895). Nyanlagd hamn.
Sassoferrato, stad i ital. prov. Ancona, vid
Sentino. 1,589 innev. (1889; i hela kommunen 7,776). I
närheten ruiner af staden Sentinum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
