- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1965-1966

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schücking ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sträfvande lyckats, i andra fall
misslyckats. Socialisternas försök att genom
en ändring af förbundsförfattningen få statens
garanti af »rätten till arbete» afslogs (1894). En
vigtig grundlagsändring gjordes 1891, då folket
fick initiativ äfven i fråga om ändringar i
författningen, hvartill fordras 50,000 röster.
J. Fr. N.

Schweizerté. Se Calamintha. Suppl.

*Schwendener, S., blef 1893 led. af svenska
Vetenskapsakademien.

*4. Schwerin, H. H. von, blef 1897 e. o. professor i
geografi och historia vid universitetet i Lund. S. har
utgifvit Herodots framställning af Europas geografi
(1884), Slafveri och slafhandel i Afrika (1891),
Muhammedanismen i Afrika. Antropo-geografisk studie
(1892), S. v. Afrikas kust. Ett bidrag till Afrikas
geografi
(1895) och Helgoland. Historisk-geografisk
undersökning
(i Lunds univis Årsskr., XXXII, 1896).

Schwetz, stad i Westpreussen, reg.-området
Marienwerder, vid Weichsel och Schwarzwasser. 7,000
innev. (1895). Dårvårdsanstalt (i ett
f. d. bernhardinkloster).

*Schwetzingen. 5,540 innev. (1895). Slottet byggdes
af markgrefven Karl Ludvig (1649–80), förstördes af
fransmännen 1689, ombyggdes 1756 af Karl Teodor, som
ock anlade de vackra trädgårdarna i Versailles-stil.

Schworbe. Se Ösel, sp. 693.

*Schwyz. 1. Kanton. Lagförslag och anslag för en
gång af 50,000 frcs samt årligen återkommande anslag
öfver 10,000 frcs måste underställas folkomröstning
(obligatoriskt referendum), alla statsfördrag samt
vissa dekret och förordningar af kantonsrådet komma
under omröstning, om 2,000 medborgare fordra det
(fakultativt referendum).

Schwäbisches meer [mēr]. Se Bodensjön.

*Schyberg, S. G., blef kanslist 1826 samt
prot. sekr. 1829 i K. M:ts kansli och 1835 i
expeditionen.

*Schybergson, M. G., är kusins son till S. G. Schyberg
(se denne). Han utgaf 1890–97 en serie läroböcker i
historia för elementarläroverken och publicerade såsom
en del af »Åbo universitets lärdomshistoria», utg. af
Svenska literatursällskapet i Finland, Historiens
studium vid Åbo universitet
(1891). S. erhöll
1892 nämnda sällskaps pris för historisk
författareverksamhet och är sedan 1897 ordförande i
dess bestyrelse. Hans »Finlands historia» utgafs i en
af F. Arnheim verkställd bearbetning och förkortning
under titeln Geschichte Finnlands 1896 såsom en del
af den Heeren-Ukertska samlingen »Geschichte der
europäischen staaten».

*Schylander, K. G., föddes i Stockholm d. 3 Jan. 1751
och dog d. 19 Nov. 1811. Jfr J. Flodmark: »Stenborgska
skådebanorna» (1893).

Schytte (artistnamn Scotta), Frida, dansk
violinspelerska, f. i Köpenhamn d. 31 Mars 1871, elev
af Massart och Berthelier i Paris, har sedan 1889
på konsertresor (Stockholm 1890, 91, 97), vunnit
bifall genom sitt qvinligt behagfulla föredrag.
A. L.

*2. Schäfer, Arnold, dog 1883.

Schäfer, Karl, tysk arkitekt, f. i Kassel 1844,
professor i medeltidsbyggnadskonst 1884 vid tekniska
högskolan i Berlin och 1894 i Karlsruhe, der han
äfven är »oberbaurat», har bl. a. utfört
universitetsbyggnaderna i Marburg och skrifvit
bl. a. Die bauhütte, entwürfe im stil des
mittelalters
(3 bd, 1883–95) och Die holzarchitektur
Deutschlands vom 14. bis 18. jahrhundert
(1884–88).

Schäfer, Dietrich, tysk historiker, f. i Bremen
1845, blef 1871 e. o. professor i historia i Jena
samt ord. professor der 1883, i Breslau 1884, i
Tübingen 1888 och i Heidelberg 1896. Han har skrifvit
bi. a. Dänische annalen und chroniken von der mitte
des 13. bis zum ende des 15. jahrhunderts
(1872),
Die hansestädte und könig Waldemar von Dänemark (1879)
och Geschichte von Dänemark (omfattande tiden 1523–59)
och utgörande 4:e bandet af Dahlmanns danska historia;
1893), der han i motsats till exempelvis Allens
starkt apologetiska framställning af Kristian II
närmar sig den äldre uppfattningen. S. har utgifvit
3:dje afd. (åren 1477–1530) af »Hansa-recesse»
(5 bd, 1881–94) och »Das buch des lübeckischen
vogts auf Schonen» (4:de bandet af »Hansische
geschichtsquellen», 1887) m. m.

Schäffer, Johan Jakob. Se Ehrensvärd 1.

*Schäffle, A. E. F., har vidare skrifvit Die steuern
(2 bd, 1895–96) och är sedan 1892 ensam utgifvare af
»Zeitschrift für die gesamte staatswissenschaft».

Schässburg. Se Segesvar.

*Schöffer, P. Rad. 1–2 står boktryckare i Gernsheim
bör vara boktryckare, född i Gernsheim.

Schöldström, Birger Fredrik, skriftställare,
f. i Kungsbacka d. 10 Dec. 1840, aflade 1861
mogenhetsexamen samt har sedan 1863 egnat sig åt
literär och publicistisk verksamhet, bl. a. såsom
redaktör af »Söndagsnisse» (Dec. 1869–Nov. 1870),
och »Stockholms aftonpost» (1871–72) samt såsom
medarbetare i »Nya Dagligt Allehanda» (1873–83). Han
har utgifvit bl. a. en serie »Minnen och anteckningar»
under olika titlar (1883, 88, 90, 91, 92, 93, 95),
Svenska teaterbilder (1892), öfversatt åtskilliga
af Petöfis dikter, meddelade i Harposlag och
svärdsklang
(1888), samt skrifvit lefnadsteckningar
öfver J. G. Schultz (1884), M. Cramaer (1885) och
K. Wetterhoff (1889), i sammanhang med upplagor af
deras skrifter, samt öfver E. Flygare-Carlén (1888).

*Schöll, G. A. — Hans son Rudolf dog 1893.

Schönau. Se Zeisig, J. E.

*2. Schönbeck, H. O., afled i Stockholm d. 2 Juli
1896.

*Schönbein, C. F., upptäckte 1840 ozon.

*2. Schönberg, A., blef d. 29 Juni 1762
rikshistoriograf, men utan lön, erhöll fr. o. m. 1773
på extra stat lika mycket som lönen och kom först
efter v. Celses död (1784) på ord. stat.

Schöneberg, sedan 1898 stad i
preuss. regeringsomr. Potsdam, förstad till Berlin
på sydvestra sidan, s. om botaniska trädgården, med
gymnasium, realskola, ett privat militärinstitut
och en stor privat dårvårdsanstalt samt mångsidig
industri. Bronsstaty af kejsar Vilhelm I. 62,674
innev. (1895).

*Schönfeld, E., dog i Bonn 1891.

*Schönleben, J. B. von, var icke generalguvernör
öfver Skåne.

*Schönström, P., tog afsked 1726.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:26:41 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0991.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free