Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sercq ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
all makt i både skupsjtinan och förvaltningen. Den
finansiella nöden, som man fåfängt sökt afhjelpa genom
vissa sparsamhetsåtgärder, framkallade flerestädes
oroligheter, och ministrar ombyttes ofta. Den 13
April 1893 företog den unge konungen med arméns hjelp
ett statsstreck: han lät vid en middag i sitt palats
häkta och sedermera afsätta förmyndare och ministrar
samt förklarade sig myndig. Ministerpresident blef
till en böljan hans uppfostrare den radikale Dokič
och efter dennes död i Dec. s. å. Gruič. I Jan. 1894
återvände Milan, som måst lemna landet och afsäga sig
serbiskt medborgareskap, plötsligt från Paris, och
en ny ministèr bildades under Nikolajevič. Konungens
föräldrar, som redan förut försonats, återinsattes
i alla sina rättigheter, och då den radikala
kassationsdomstolen förklarade dekretet härom
författningsvidrigt, suspenderade konungen genom
ett dekret af d. 21 Maj författningen af 1889 och
återinförde 1869 års författning. Då Nikolajevič
önskade, att Milan skulle lemna landet, afskedades han
i Okt. 1894 och Nicola Christič, S:s mest konservative
statsman, bildade en ny regering, som vid de nya valen
i April 1895 vann en stark majoritet i skupsjtinan,
men han nödgades i Juli s. å. lemna plats för
Novakovič. Till någon inre ro kom landet icke, och
konungen var betänkt på att åter ändra författningen,
i radikal riktning, och tillkallade derför i Jan. 1897
en moderat-radikal ministèr Simič. Men i Okt. 1897
blef Georgievič premierminister, och snart derefter
utnämndes Milan för att hålla radikalerna i tygeln
till högste chef för hela armén, hvarigenom han
i verkligheten fick tillbaka en del af sin gamla
konungamakt. J. Fr. N.
Sercq, Serk, Fr. Se Sark. Suppl.
Serena, La, hufvudstad i chilenska prov. Coquimbo,
vid floden Elqui, något ofvanför dess utlopp i Stilla
hafvet. 15,712 innev. (1895). Export af koppar från de
närbelägna stora Lambertska smältverken Herradura de
Coquimbo samt af silfver- och koboltmalmer öfver den
10 km. i s. v. liggande hamnen Puerto de Coquimbo,
dit jernväg går.
Serer, negerstam i Senegal mellan Kap Verde och
vattenskillnaden mellan floderna Salum och Gambia och
äfven i Cayor, blandade med volofter. S., till största
delen hedningar, äro dugtiga och fredliga jordbrukare,
som under franskt beskydd styras af höfdingar.
*Seres har omkr. 30,000 innev., af hvilka
12,400 kristna bulgarer, 7,000 greker, 4,000
muhammed. bulgarer, 4,700 turkar o. s. v. Industrien
är obetydlig, men staden är ett vigtigt
handelscentrum.
*Serfo. Brytning af der befintliga jernmalmer
(hematit och magnetisk jernmalm) började 1870,
och det franska bolag, som 1880 erhöll koncession å
brytningen, exporterade 1881–93 öfver 1/2 mill. ton.
*Sergel, J. T. Jfr G. Göthe: »Johan Tobias
Sergel. Hans lefnad och verksamhet» (1898).
*Sergievsk. Troitskij-Sergievklostrets stiftare,
Sergij, dog 1393. Klostret grundlades omkr. 1383.
*Sergipe. 1. Stat. De i art. nämnda floderna heta
Cotindiba, Vasa Barris och Japaratuba. Folkmängden
öfverstiger nu 450,000 pers. — 2. Staden heter nu
São Christovão och har blott ett par tusen innev.
Sericin. Se Albuminoider. Suppl.
*Serie. Om homologa serier se d. o. Suppl.
Seriemaskin, seriesystem, elektrot. Se Elektrisk
belysning. Suppl.
Serinus canarius, zool. Se Kanariefogein.
*Serio. Rad 2 läs Opera seria.
*Serlachius. 1. Johan S. föddes 1658.
*Seroux d’Agincourt, J. B. L. G., afled i Rom 1814.
Serov [sje’råff], Aleksandr Nikolajevitj. Se
Sjerov. Suppl.
Serpentin-dans (af Lat. serpens, orm) utföres af
danserska i fotsida, vida, veckiga kläder, genom
hvilkas vexlande drapering och böljande rörelser
vackra figurer framställas, numera vanligen förhöjda
genom elektrisk belysning.
*Serpuchow. Den nuv. katedralen byggdes i början af
18:de årh. i st. f. en äldre från 1380.
Serrosalmo, zool. Se Såglax-slägtet.
Serum lactis, Lat. Se Vassla.
Serumterapi. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 529–530.
Serveginstropp, sjöv. Se Stropp.
*Server Pasja föddes omkr. 1820 och dog d. 10 Juni
1886 i Konstantinopel.
*Servet, M. Jfr Colombo, M. R. Suppl.
Servitör (Fr. serviteur), tjenare; uppassare, kypare.
*Servius, Marcus (läs Maurus).
Sesamum, bot. Se Sesam.
Sesbazar. Se Serubabel.
Sestos (nu Borghaly), hufvudort på traciska
Chersonesos, vid Hellesponten, i äldre tid vigtig
såsom öfverfartsort till Asien (Abydos), bekant
genom historien om Hero och Leander och genom Xerxes’
skeppsbrygga. 478–404 f. Kr. tillhörde S. athenarna,
derefter omvexlande spartaner, perser, athenare och
tracer, tills det 353 förstördes af athenarna.
Set, egypt. mytol. Se Egypten, sp. 220, och Tyfon.
*Setîf har öfver 12,000 innev.
Setit, flod. Se Takazze.
*Se-tsjuan (»de fyra dalarnas l. flodernas land») har
en areal af omkr. 566,000 qvkm., deri inberäknadt
det förr tibetanska området mellan Kin-sja-kiang
och Junlings berg (omkr. 166,000 qvkm.), på Stielers
kartor kalladt Minjak (ett i landet okändt namn och
ej nämndt af någon resande), stundom kalladt (efter
befolkningen) Si-fan. Vestra och större delen
(v. om floden Min) af provinsen är ett föga kändt
alpland med kedjor och toppar af 5–6 tusen m. höjd
och deröfver, östra delen en platå (af Richthofen,
på grund af dess geologiska byggnad, kallad »röda
bäckenet») af 1,000–1,200 m. höjd, ett af de
bördigaste och folkrikaste områdena i Kina; slätten
kring hufvudstaden Tsjing-tu har 3,5 mill. innev.
på en ytvidd af 6,200 qvkm., d. v. s. 565 pers. pr
qvkm. Hufvudfloden är Jang-tse-kiang (der kallad
Kin-sja-kiang, »guldsandens flod»), hvilken upptager
bl. a« Uen-kiang l. Min, som med sina tre bifloder
bildar de »fyra strömmar», hvilka gifvit provinsen
dess namn. De vigtigaste minerala produkterna äro
salt (såväl bergsalt som ur källor) och petroleum. —
Folkmängden uppgick 1894 till 79,493,000 pers.,
i »röda bäckenet» kineser samt andra folk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
