Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibiriska kustprovinsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till den sibiriska banan komma att sluta sig
andra linier, bl. a. en från Tjeljabinsk till
Jekaterinburg (redan fullbordad) och (möjligen) från
Perm förbi Vjatka till Dvina, hvarigenom Sibiriens
spanmål skulle nå en hamn vid Hvita hafvet. För
Sibiriens utveckling och för verldshandeln kommer
den nya banan att blifva af stor betydelse. Och
dess politisk-strategiska vigt för Ryssland är
uppenbar. Jfr P. Leroy-Beaulieu: »Sibirien och
transsibiriska jernvägen» (i »Ur det moderna
samhällslifvet», 18, 1898),
*Sibiriska kustprovinsen med prov. Anadyr (som 1894
skildes från S.), har en areal af 1,854,353 qvkm.,
med 214,940 innev. (1897).
Sibirisk körfvelrofva, bot. Se Chaerophyllum. Suppl.
Sibirit, miner. Se Turmalin.
Sibo, mandsjuisk stam. Se Tarantsjer.
*Siboni. — 2. E. A. W. S. lemnade
musiklärarebefattningen 1884 och dog d. 11 Febr. 1892.
Sibsagar (Sibsagor). 1. Distrikt i Assam, omkring
Brahmaputra, 7,394 qvkm., med 457,274 innev. (1891),
är till större delen en med gräs och rör bevuxen
slätt, genomskuren af en mängd vattendrag. Eis- och
teodling. Befolkningen utgöres till större delen af
mer eller mindre hinduiserade assameser. Den gamla
herskande rasen ahom räknar omkr. 120,000 pers. —
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid Dikliou,
omkr. 20 km. från dess förening med venstra stranden
af Brahmaputra. Omkr. 6,000 innev. Det var förr en
af hufvudstäderna för ahoms stora dynasti.
*Sibylla. De bästa uppl. af sibyllinerna äro
utgifna af C. Alexandre (Paris 1841, 1853 och 1856,
2:dra förkortade uppl. 1869; text, latinsk öfvers.
och kommentar) och A. Rzach (Wien 1891; kritisk
text). Jfr E. Fehr: »Studia in oracula Sibyllina»
(akad. afh., 1893).
*Sicilien är enligt nyare officiella mätningar 25,461
qvkm., med tillhörande öar 25,740. Jernvägarna hafva
nu en längd af omkr. 1,250 km. — Ett uppror utbröt
på S. hösten 1893 till följd af landtbefolkningens
höga beskattning och godsegarnas utpressningar
samt underblåstes af socialistiska agitatorer, men
undertrycktes af Crispi med hänsynslös våldsamhet.
Sickel, Theodor von, österrikisk historiker, f. 1826,
blef 1857 e. o. professor och 1867 ord. professor
i historia vid Wiens universitet och direktor för
institutet för österrikisk historia derstädes, 1874
medlem af centraldirektionen för »Monum. Germ. hist.»
och 1890 direktor tor österrikiska hist. institutet
i Rom. Han tog afsked 1892. Adlad 1884, fick
han 1889 plats i herrehuset. S. har utgifvit
bl. a. »Monumenta graphica medii aevi» (9 bd,
1859–69), »Beiträge zur diplomatik» (8 dlr, 1861–82),
»Zur geschichte des konzils von Trient» (3 dlr,
1870–72), Konrad I:s, Henrik I:s och Otto II:s diplomata
(i »Monum. Germ. hist.», 1879–84), »Kaiserurkunden
in abbildungen» (med v. Sybel, 1881–91). Han blef
1895 led. af Vitt. hist. o. ant. akad.
Sicksackknippe. Se Blomställning. Suppl.
Sicoris, Lat. Se Segre.
Sidama, folkstam. Se Enarea. Suppl.
*Sidenbladh, P. E., har vidare utgifvit bl. a. Om
Sveriges spanmålsproduktion och svenska jordens
afkastningsförmåga i förhållande till andra
länders. Med sex diagram (1891; särtryck ur
»Landtbruksakad:s handl. och tidskr.»). Han blef
1895 led. af Krigsvet. akad. och 1898 hedersled.
af Landtbruksakademien. Han har varit led. af
komitéerna ang. reglerandet af oregelbundenheterna
i rikets indelningar (1881–82), för de allmänna
kartarbetena (1880–82), ang. kommersekollegium
(1883–84), ang. industri- och handelskamrar (1885)
och ang. fabriksstatistiken (1893).
*2. Sidenbladh, K., har 1892, 1895 och 1898
utgifvit nya uppl. af »Sveriges kommuner» och 1894
Administrativ och statistisk handbok (på grundvalen
af Fåhraeus’ handbok). För Nordisk Familjebok och
dess Supplement har han skrifvit artiklarna rörande
Sveriges administrativa, judiciella och ecklesiastiska
indelning samt biografier.
*Sidensjö. 39,416 har. 2,629 innev. (1897).
Sidner, Ester Fredrika, sångerska, f. i Hernösand
d. 30 Aug. 1866, elev af Bax och m:me Richard,
har på konserter i Skandinavien, Frankrike,
Belgien och England visat sig vara en romans-
och oratoriesångerska af rang. Hon gifte sig
1897 med docenten, med. doktor B. E. Gadelius.
A. L.
Sidogevär. Se Undergevär.
Sidokölsvin, skeppsb. Se Systerkölsvin.
Sidoskepp, arkit. Se Skepp. 2.
Siðu-Hallr. Se Hallr Thorsteinsson.
*Sidvall, Amanda, dog d. 11 Jan. 1892 i Stockholm.
*Siebenbürgen [sib-] hade 2,251,216 innev. 1890,
af hvilka 1,276,890 (57 proc.) rumaner, 697,945
(31 proc.) magyarer, 217,670 (9,67 proc.) tyskar
o. s. v. Med afseende på religionsbekännelsen
voro 30,87 proc. orientaliska greker, 28,14
proc. unerade greker, 14,57 proc. reformerta, 12,61
proc. rom. katoliker. Rumanerna äro företrädesvis
ortodoxa greker, sachsarna protestanter och szeklerna
katoliker. (I hufvudart., sp. 1001, r. 33–34, läs
Szolnok–Doboka).
Siebenbürgens’ högland [sib-]. Se Karpaterna.
Siebendörfer [siben-]. Se Hosszufalu. Suppl.
Sieben kurfürsten [siben], bergkam. Se Kurfirsten.
*Siedlce. 1. Guvernementet hade 774,139 innev. 1897. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 23,502 innev.
Siegen [sigen], Ludwig von. Se Mezzotintogravyren.
*Siemens. 1. W. S. von, skänkte 1886 1/2 mill. mark
till upprättande af en fysikalisk-teknisk riksanstalt,
adlades 1888, lemnade 1890 ledningen af Berlinfabriken
åt sönerna Arnold och Wilhelm samt dog d. 6
Dec. 1892. S. å. utgåfvos hans Lebenserinnerungen.
Siemens’ batometer [simens]. Se Batometer. Suppl.
*Siende härad. 22,224 har. 5,096 innev. (1897).
*Siene. 2,858 har. 594 innev. (1897).
*Sienkiewicz, H., f. 1846, har vidare skrifvit
bl. a. Pan wołodyjowski (3 bd, 1887–88), Bez
dogmatu (1892), polska literaturens mest betydande
psykologiska roman, Rodzina Polanieckich (1894)
och Quo vadis (från Neros tid; 1895).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
