Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibiriska kustprovinsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produktionen t. o. m. 1896 till 255,265,000 kg., hvaraf för
tiden 1493–1850 kommo 149,5 mill. kg. (63,657,000
kg. från Mejico, 35,064,000 kg. från Bolivia och
29,432,000 kg. från Peru) och för tiden 1851–96
105,757,000 kg., hvaraf från Förenta staterna kommit
nära 32 mill. kg. och från Mejico omkr. 31 mill. De
sista åren har produktionen hållit sig omkr. 5
mill. kg. Sveriges silverproduktion, hufvudsakligen
vid Sala och Falun, var på 1860- och 1870-talen
1,100–1,200 kg. årligen, uppgick 1886–90 till 4,254
kg. och 1891–95 till 3,478 kg. årligen samt 1897
till 2,218 kg. Silverproduktionen i Sverige under
1400-talet beräknas till icke mindre än 1,730,000
lödiga mark (omkr. 365,000 kg.). Östra Silfberget
uppgifves under Magnus Erikssons och Margaretas
tid hafva lemnat 5–6 tusen löd. mark årligen,
Sala grufva gaf under 1500-talets förra hälft ej
mindre än 190,000 kg. och har sedan dess lemnat
ungefär lika mycket, och Falu grufva har från 1790
t. o. m. 1896 lemnat omkr. 16,000 kg. Sveriges
totala silverproduktion sedan 1400-talets början
belöper sig till nära 800,000 kg. representerande
i nuv. silfvervärde omkr. 60 mill. kr. Jämsides
med den ökade produktionen har värdet på silfret
fallit så att, medan detta vid 1500-talets början
var omkr. 230 kr. pr kg., det vid 1700-talets
början var omkr. 165 kr., vid hvilket belopp eller
något derunder det höll sig till 1870-talet, då det
hastigt började falla och var 1897 nere till sitt
minimum, 72,3 kr. (Jfr Guld. Suppl). Till tekniskt
bruk är rent silfver för mjukt och användes i detta
tillstånd hufvudsakligen endast i kemien; för att
få det hårdare legerar man det med andra metaller,
vanligen koppar. Legeringens finhalt bestämmes
genom antalet lod silfver den innehåller på marken
(16 lod), så att en silfverlegering, som består af 14
lod silfver och 2 lod koppar, säges vara 14-lödig. Det
vanliga arbetssilfret är 13 1/4-lödigt. Numera angifver
man vanligen silfverhalten i tusendelar; 12-lödigt
silfver t. ex. betecknas med 0,750.
Silfverfingerört. Se Potentilla.
*2. Silfverhjelm, K. J. Rad 10 står bankett bör vara
baquet. (Om den s. k. magnetiska baquet’en se Animal
magnetism, sp. 779.)
Silfverhvitt, kem. Se Blyhvitt.
Silfvermyntfot. Se Myntfot och Myntsystem (äfven
i Suppl.).
Silfverstaten, namn på nord-amerikanska staten
Colorado (se d. o. 4. Suppl.).
*2. Silfverstolpe, A. G. Sp. 1054, r. 30–31 uppifr.,
läs ... önska till en, nu möjlig, förbättring etc.
*8. Silfverstolpe, K. G. U., som 1895 blef hofmarskalk
hos hertiginnan af Dalarna, befordrades 1896 till
arkivarie i Riksarkivet. Han kreerades till filos.
hedersdoktor vid jubelfesten i Upsala 1893, kallades
1894 till led. af Vitt. hist. o. ant. akad. och
erhöll s. å. af Sv. akad. Karl Johans pris för
historiskt författareskap. S. har författat vidare
bl. a. En blick i Vadstena klosters arkiv och
bibliotek (i festskr. tillegnad G. E. Klemming, 1891),
Om kyrkans angrepp mot Revelationes sanctae Birgittae
(i Vitt. hist. o. ant. akad:s »Handl.», XII,
1895) och Klosterfolket i Vadstena. Personhistoriska
anteckningar I (i »Skrifter o. handl. utg. genom
Sv. autografsällskapet», IV, 1898). Utom 3 bd af
»Svenskt diplomatarium» (1875–92, omfattande tiden
1401–1420, der det kommer att stanna), har han
utgifvit bl. a. »Konung Erik XIV:s nämnds dombok» (i
»Hist. handl.», d. 13, 1884), »Sveriges ridderskaps
och adels riksdagsprotokoll från och med år 1719»
(bd 8–15, omfattande åren 1734–1746, 1886–97),
»Riksrådet grefve A. J. von Höpkens skrifter» (2 bd,
1890–93), »Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok
1539–1570» (1895) och »Vadstena klosters jordebok
1500 jemte tilllägg ur klostrets äldre jordeböcker» (i
»Hist. handl.», d. 16, 1897–98). I Nordisk Familjebok
och dess Suppl. har han författat en samling utmärkta
monografier öfver alla svenska kloster. Sedan många
år tillbaka är han sysselsatt med förarbetena till
en omfattande historia öfver Vadstena kloster.
Silfvertärna, zool. Se Tärneslägtet.
*Silfåkra. 2,027 har. 684 innev. (1897).
*Silhuett. Se C. M. Carlander: »Miniaturmålare i
Sverige» (1897) och C. Palm: »Silhuetter i Nordiska
museet» (i »Medd. från Nord. mus.», 1895–96).
Silikat-målning. Se Väggmålning.
Silinger. Se Vandaler.
Siliqua, Lat, bot. Se Fröskida och Skida.
Siljans jernväg, normalspårig, 37 km. lång, tillhörig
Siljans jernvägsaktiebolag, sammanbinder Borlänge
(föreningspunkt mellan Bergslagernas och Södra
Dalarnes jernvägar), med Insjön, hvarifrån direkt
ångbåtsförbindelse eger rum med orterna vid sjön
Siljan. Sträckan Borlänge–Lennheden öppnades d. 1
Sept. 1883, banan i dess helhet d. 15 Nov. 1884. För
anläggningen har lemnats statslån på 950,000 kr.
J. L.
*Siljansnäs, socken i Leksands tingslag. 2,742
innev. (1897).
*Siljeström, P. A., afled d. 19 Febr. 1892 i
Stockholm.
Silke, konstgjordt, l. kollodiumsilke framställes
af ren cellulosa, vanligen bomull, genom nitrering
(behandling med salpetersyra), hvarigenom cellulosan
kan lösas i eter, metylalkohol etc. Det sålunda
erhållna kollodiet pressas under 8–10 atmosferers
tryck genom kapillärrör till fina trådar, hvilka
genom kalit vatten hårdna och erhålla en viss styrka,
så att de kunna upplindas på bobiner. Trådarna måste
efteråt denitreras (befrias från salpetersyran)
för minskande af den stora eldfarligheten. Detta
silke liknar i yttre egenskaper, glans m. m. det
naturliga och har äfven s. k. »griff», men är
svagare och mindre elastiskt. Metoden, som på
1880-talet uppfanns af grefve H. Chardonnet,
har undergått flere förbättringar, bland hvilka
ingeniör R. Strehlenerts, med rotationsapparat för
tvinning under frampressningen, torde vara bland de
vigtigaste. Det konstgjorda silket användes med fördel
till väfnader, damast etc., till draperier, gardiner
m. m., dock ännu hufvudsakligen såsom inslag. G. S–n.
*Silkeborg hade 6,700 innev. 1898. Pappersfabriken
öppnades åter 1896 under ny styrelse.
Silkesbomullsträd, bot. Se Bombaceae. Suppl.
*Silkesodling. Produktionen af råsilke anslogs 1890
till omkr. 25 mill. kg., hvaraf kommo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
