- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2005-2006

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinngrön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sjehr-i-sebs (»grönskande staden»), hufvudort i ett
(sedan 1870) med Bokhara förenadt kanat S. (500,000
innev., mest özbeger), består af två genom Ak-Darja
skilda städer: Sjehr, med omkr. 20,000, och Kitab,
med 15,000 innev. På den sistnämndas plats låg i
början af 14:de årh. byn Kesch, Timurlenks födelseort.

Sjelfafbrytare, elektrotekn. Se Elektrisk
ringledning
. Suppl.

Sjelfalstring. Se Autogoni. Suppl. och
Generatio aequivoca.

Sjelfdeklaration, skattskyldigs pligt att utan
anmaning på heder och samvete till ledning vid
taxeringen lemna uppgift å den inkomst han njutit
af kapital eller rörelse eller å beskaffenheten och
afkastningen af den fastighet, som han eger eller
innehar. Sjelfdeklaration infördes i Preussen genom
lag af d. 24 Juni 1891. I Sverige — der verk eller
bolag, som är försedt med K. M:ts oktroj eller
blifvit inregistreradt såsom aktiebolag eller
står under offentlig kontroll redan har sig sådan
skyldighet ålagd — föreslog K. M:t i en proposition
till riksdagen 1897 sjelfdeklaration att införas
äfven för vissa andra kategorier af skattskyldige
fr. o. m. 1898, men propositionen vann ej riksdagens
bifall.

Sjelfhämd, hämd, som någon på egen hand utkräfver för
en honom eller hans närmaste tillfogad orätt. Det
har funnits tider, då det ansågs tillåtet att
sjelf med våld taga sig rätt och derför ock
att skaffa sig upprättelse för lidna oförrätter
genom att hämnas. I den mån den offentliga makten
växte i styrka, inskränktes emellertid rätten till
sjelfhämd inom allt trängre gränser, och slutligen
öfvertog samhället helt och hållet den straffande
verksamheten, så att all sjelfhämd blef en otillåten
gerning. En särskild art af sjelfhämd är blodshämd
(se d. o.). J. H–r.

Sjelfinduktion, fys. En elektrisk ström åstadkommer,
då dess styrka förändras, elektromotoriska krafter och
strömmar uti en närliggande ledare, hvilka sträfva att
motverka förändringen hos strömstyrkan. På samma sätt
förmår, uti en af en ström genomlupen trådrulle,
en ändring hos strömstyrkan i ett trådhvarf
att uppväcka mot-elektromotoriska krafter uti
de närliggande trådlindningarna. Denna egenskap
kallas sjelfinduktion. För strömmar med konstant
strömstyrka är denna utan betydelse, men deremot
icke för sådana med föränderlig strömstyrka, såsom
vexelströmmar. Sjelfinduktionen verkar der såsom ett
motstånd och är i många fall hinderlig. Särskildt
är detta fallet för motståndsetaloner, hvilka
derför lindas efter särskilda principer
(se Bifilär veckling. Suppl.), hvarigenom
sjelfinduktionen reduceras så mycket som möjligt.
S. A–s.

Sjelfjäsning, bot. Se Andning. Suppl.

*Sjelfljud. Se äfven Språktakt. Suppl.

Sjelfpollinatiön, bot., detsamma som autogami
l. homoklin pollination. Se Pollination.

*Sjensi, provins i Kina, 195,000 qvkm., med omkr. 8,5
mill. innev., delas genom bergskedjan Tsing-ling,
en östlig fortsättning af Kuen-lun, i två till
sin naturbeskaffenhet olika områden: ett nordligt
med enformiga slätter och sädesfält, som påminna om
mellersta Rysslands, och ett sydligt med leende dalar
och risfält, omgifna af
trädgårdar med sydländsk vegetation. Norra delen är,
såvidt man känner, betäckt med ett tjockt lager af
»löss», som hvilar på en kolförande platå. Endast
för lokalt behof brytes något. I sin midt, från
v. till ö., genomskäres prov. af den stora historiska
väg längs Hoei-ho, på hvilken det kinesiska folket
invandrade från Central-Asien och på hvilken handeln
går mellan nordöstra Kina och Turkestan.

*Sjeremetjev. — 1. Ivan V. S. dog 1577-

Sjerov, Aleksandr Nikolajevitj, rysk musiker, f. 1820,
d. 1871, idkade tidigt musikstudier, men egnade sig
ända till 1850 åt den juridiska banan och bragte sig
upp till statsråd. Derefter återgick han på allvar
till musiken, verkade till en början såsom kritiker
och skriftställare, beskref den ryska folkmusiken,
ifrade för Wagners reformer och polemiserade mot
Ulibisjev och Fétis. Först 1863 uppträdde han som
tonsättare genom operorna Judith och Rogneda och
med afgjord framgång. En opera Taras bulba och en
ballett Vakula der Schmied blefvo ofullbordade,
likaså den sista operan Vrazyia sila (»Fiendens
makt»), som dock fulländades af Soloviev och gafs
med lycka 1871. S. skref äfven musik till Schillers
Die glocke m. m. A. L.

Sjette penning. Se Jus detractus.

Sjettung. Se Sättung (äfven i Suppl.).

Sjikoku (Sikoku, Shikoku), den minsta af japanska
rikets fyra hufvudöar, genom smala sund skild från
Nippon (Hondo) i n. och ö. samt från Kiusiu i v.,
har med biöar en areal af 18,210 qvkm., med 2,929,639
innev. (1895). De vigtigaste hamnarna och folkrikaste
städerna äro Tokusima, i Zosinogavas delta, med 60,817
innev., Takamatsn, med 34,277 innev., och Kotsi,
med omkr. 32,000 innev. (1895).

Sjing-jang. Se Mukden.

Sjisjkin (Chichkin), Nikolaj Pavlovitj, rysk diplomat,
f. 1830, skötte 1859–68 olika diplomatiska uppdrag
å Balkanhalfön, blef envoyé 1875 i Washington,
1880 i Athen och 1884 i Stockholm, der han
stannade till 1891. I Mars sistn. år kallades
han till utrikesministern Giers’ närmaste man
(adjoint), stod i spetsen för utrikesministeriet
under dennes sjukdom och efter hans död (1895)
samt efter Lobanovs plötsliga bortgång (1896) och
troddes allmänt skola blifva dennes efterträdare,
men fick vika för Muraviev. 1897 utnämndes han till
led. af riksrådet. Till sina politiska åsigter är
han moderat och bestämd motståndare till en Ignatievs
m. fl:s panslavism.

*Sjitomir hade 65,452 innev. 1897.

Sjkipetarer. Se Albaneser. Suppl.

*Sjoa. Hufvudstad ärnu Addis-Abeba (det forna Finfinni)
i södra delen af S.

*Sjogerstad. 1,805 har. 564 innev. (1897).

Sjogun. Se Japan, sp. 1065–66.

*Sjonhem. 1,821 har. 363 innev. (1897).

*Sjosjong har mindre än 8,000 innev. och ligger nu
på sidan om stråkvägen (telegraflinje och blifvande
jernväg) mellan södra och mellersta Afrika. Khama
residerar numera i Palapye.

Sjott l. schott (Fr. chott), Arab., egentligen
utvidgning af en flod eller en dal, kallas i
Nord-Afrika förekommande depressioner, som efter regn
innehålla vattensamlingar, hvilka dock snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free