Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinngrön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Sjöbeväring. Se Värnpligt.
*Sjöblad, gammal frälseslägt. Stamfadern Lars
Birgersson kom i besittning af gården Flättna i
Södermanland år 1488 genom sitt gifte med Brita
Johansdotter (enka efter Ivar Olofsson, med hvilken
hon var gift ännu 1476). Han var 1494 Häradshöfding
i Jönåker och 1499 Sten Stures fogde på Nyköpings
slott samt var med, då denne d. 14 Dec. 1503 afled i
Jönköping. För att intill framkomsten till Stockholm
hemlighålla dödsfallet lät man L. B., som mycket
liknade herr Sten, taga plats i den bärstol, hvari
denne dittills förts. L. B. lefde ännu 1509. Hans
son Krister Larsson till Flättna, f. tidigast på
1480-talet, blef 1524 häradshöfding i Jönåker. Efter
honom hölls arfskifte 1553. Sonen 1. Peder Kristersson
S., som på 1560-talet skref sig en »fattig ung karl»,
dog 1602 eller 1603, antagligen något öfver 80,
men omöjligen öfver 100 år gammal. Han gifte sig
(ej långt) före 1557 med Anna Andersdotter och 1594
med Karin Nilsdotter (Karl Karlsson Gyllenhielms
mor). Sonen i första giftet 2. Nils Pederson kan,
enligt hvad här visadt är, omöjligt hafva varit
född 1519, utan tidigast på 1550-talet. Han dog
1646 eller 1647, minst 90, men ingalunda 127 år
gammal. (Meddelande af hofintendenten V. Örnberg.) —
4. Johan S., friherre, militär, broder till S. 3,
f. på Flättna, Södermanland, d. 22 Sept. 1644,
blef 1666 fänrik och 1668 kapten vid artilleriet,
der han 1674 befordrades till major, 1678 till
öfverstelöjtnant, 1680 till öfverste och 1693
till generalfälttygmästare och chef. Han ledde
artilleriet vid Narva (1700), Dünas öfvergång
(1701) och Thorn (1703), hemförlofvades på grund
af sjuklighet 1704, men stod qvar i ämbetet till
sin död, d. 26 Dec. 1710. S. inlade mycket stora
förtjenster om artilleriets förkofran, framförallt
i fråga om materielens förbättring, och författade
det antagligen första svenska artillerireglementet
(1690). Jfr L. G. T. T[idander]:s artikel öfver S. i
»Sv. biogr. lex. Ny följd» (X, 1890).
Sjöbo, municipalsamhälle, omfattande 145,4 har, och
jernvägsstation i S. Åsums socken, Malmöhus län, vid
Malmö–Tomelilla–Simrishamns jernväg, 48 km. ö. om
Malmö. Läkare, apotek, bankkontor. Ordnings-,
byggnads- och brandstadgarna för rikets städer samt
helsovårdsstadgan skola i tillämpliga delar der gälla.
*2. Sjöbring, P., var led. af kyrkomötet 1873 (ombud
för Linköpings stift) samt 1878, 83, 88 och 93
(sjelfskrifven). Den 1888 tillsatta komitén afgaf
sitt betänkande d. 2 Dec. 1890.
Sjöbåt. Se Sjöfartyg.
*Sjödén, Nils Adolf, f. i Sollefteå d. 15 Jan. 1843,
student 1861, dog i Biel, Schweiz, d. 15 Juni 1893.
*Sjöfynd. Se Bottenfynd. Suppl.
*Sjöförklaring. I afseende å denna har nya sjölagen
(af d. 12 Juni 1891) infört åtskilliga förändringar,
afsedda att åstadkomma en bättre utredning än den,
som den äldre ordningen var egnad att lemna. Inom
riket aflägges sjöförklaring inför rådstufvurätt
i stapelstad, dervid rätten biträdes af tvänne
sakkunnige. Den föregås af en skriftlig anmälan,
som skall åtföljas af ett utdrag af dagboken jämte
uppgift å besättningen och öfriga,
hvilka antagas kunna meddela upplysning om
händelsen, äfvensom å sakegare. Å tid, som rätten
bestämmer, upptages förklaringen sålunda att först
befälhafvaren och derefter öfriga inkallade afgifva
berättelse om händelsen, dervid rätten har att genom
lämpliga frågor sörja för att utsagorna blifva
fullständiga och tydliga. Befälhafvaren edfäster
icke sin framställning, men öfriga utsagor skola
i regeln med ed bekräftas. Har svårare olycka
inträffat, såsom när fartyget gått förloradt
eller vid tillfället någon menniska omkommit,
åligger det rätten att genom noggrann undersökning
åvägabringa tillförlitlig utredning om orsaken
till olyckan. I utlandet eger, utom vederbörlig
ortsmyndighet, svensk konsul upptaga sjöförklaring,
och det tillhör i allt fall denne att vid svårare
olyckor verkställa nyss omförmälda undersökning.
I. Afz.
*Sjöförsvarsdepartementet. Under detsamma
lyda vidare Karlskrona artillerikår och
Sjökrigshögskolan. Anslagen under Femte hufvudtiteln
upptogos i riksstaten för 1900 till 15,574,700 kr.,
hvaraf 8,064,760 kr. e. o. anslag.
*Sjöförsäkring. Nu finnas i Sverige tre
återförsäkringsbolag för sjöförsäkring, nämligen
»Holmia» i Stockholm samt »Union» och »Tristan»
i Göteborg. 1897 utgjorde de samlade fonderna
(aktiekapital och garantifonden samt pensions- och
försäkringsfonder äro ej upptagna) hos »Gauthiod»
457,866 kr., Stockh:s sjöf.-akt.-bol. 556,409,
»Ägir» 105,624, »Ocean» 700,864, Sveriges
allm. sjöf.-akt.-bol. 303,231, »Vega» 148,277 kr.,
»Öresund» 30,000 kr. Dessa bolag tecknade 1897 risker
till ett belopp af 812 mill. kr. med en premieintägt
af 7,694,343 kr., hvaraf för egen räkning 3,729,851
kr. De s. å. utbetalade skadeersättningarna för egen
räkning utgjorde sammanlagdt 2,420,494 kr. Bolagens
samtliga tillgångar vid 1897 års slut belöpte
sig till nära 12 mill. kr. Jämväl 12 ömsesidiga
anstalter bedrefvo s. å. sjöförsäkringsverksamhet
i Sverige (med sammanlagda försäkringssummor 38
mill. kr., premieinkomster 2,215,637 kr., utbetalade
skadeersättningar 857,043 kr.), och 11 utländska
sjöförsäkringsbolag afslutade der försäkringar
(till sammanlagdt belopp af 39 mill. kr., för hvilka
inbetalades i premier 123,084 kr.). S. å. inbetalades
i premier till samtliga i Sverige opererande
sjöförsäkringsbolag 10,033,064 kr. (1887 blott
5,462,468 kr.).
*Sjögestad. 2,028 har. 707 innev. (1897).
*Sjögren, A. J., föddes 1794.
*Sjögren, C. A. H., dog å Nynäs, Södermanland, d. 19
Juni 1893.
2. Sjögren, Sten Anders Hjalmar, mineralog,
den föregåendes son, f. i Fernebo, Värmland,
d. 13 Juni 1856, aflade mogenhetsexamen 1875,
genomgick 1875–78 Tekniska högskolans afdelning
för bergsvetenskap, biträdde samtidigt (1875–77)
Törnebohm vid dennes undersökningar af Filipstads
bergslag och aflade i Lund examen till bergsstaten
1880. Han blef 1882 docent i mineralogi och geologi
vid Upsala universitet, uppehöll 1882–84 professuren
i nämnda ämnen, gjorde 1883 studieresor i Tyskland
och Österrike-Ungern samt var 1885–89 anställd som
geolog hos bolaget Bröderna Nobel i Baku och företog
i derna egenskap vidsträckta resor i Kaukasien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
