Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjögren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tog afsked från professuren 1896. Han har
vidare utgifvit bl. a. Det nya Testamentets heliga
skrifter efter J. A. Bengels sätt tolkade och
förklarade. 1. Jacobs och Judas epistlar (1891),
Kristlig kyrkohistoria i lifsbilder (1892), Det
theologiska doktoratet i Sverige resp. 1593–1893
(1893), Jobs bok (öfvers. och komment., 1894).
*Skatelöf. I Allbo härad 7,517 har, 1,680
innev., i Kinnevalds härad 7,567 har, 1,241
innev. (1897). S. församling bildar ett eget pastorat.
*Skattunge. Kapell. 1,214 innev. (1897).
*Skau, L. — Peder S. återvaldes ej efter
provinslandtdagens nya ordning 1888.
*Skebo (vanligen skrifvet Schebo). Aktiebolaget
Schebo bruk egde 1895 omkr. 37,2 mtl i Ununge,
Edebo, Bladåkers, Edsbro, Häfverö, Söderbykarls och
Lohärads socknar, med verk och inrättningar tax. till
1,040,500 kr. Vid Edsbro masugn tillverkades 1897
2,767,4 t. tackjern och gjutgods och vid S. bruk
2,435 t. smältstycken, råskenor och göt samt 268,5
t. gjutgods.
*Skeby. 940 har. 304 innev. (1897).
*Skeda. 7,196 har. 1,571 innev. (1897).
*Skedala hed ligger i Snöstorps socken.
*Skede. 1. 7,663 har. 1,380 innev. (1897).
— 2. (Skee). 26,785 har. 6,010 innev. (1897).
*Skederid. 5,214 har. 903 innev. (1897).
*Skedeskamma, socken, benämnes numera Karl
Gustaf. 5,927 har. 1,000 innev. (1897).
*Skedevi. 31,965 har. 4,075 innev. (1897).
Skede-ån. Se Emm-ån. Suppl.
Skee. Se Skede 2.
Skefhof, veterinärv. Se Hoflidanden.
*Skefthammar. 4,342 har. 868 innev. (1897).
*Skefva. Läs Skefra, sjöv. Skefra seglen.
*Skeglinge. 623 har. 161 innev. (1897).
*Skegrie. 787 har. 520 innev. (1897).
*Skeibrok, M. S., dog i Kristiania d. 22 Mars 1896.
Skeiron. Se Skiron.
Skelderviken, vik af Kattegatt på gränsen mellan
Kristianstads och Malmöhus län, 23 km. lång och
8–14 km. bred, omgifves i n. af flack strand med
flygsandsfält, i s. af brant strand, som mot n. höjer
sig till bergåsen Kullen. I viken utfalla Rönneån
och Vegeån.
Skeleton army [skä’ll-tön ārmi],
Eng. (»benrangelshären»). Se Salvationisterna.
*Skelfvum. 1,434 har. 500 innev. (1897).
*Skellefte hade 1,251 innev. 1897. Taxeringsvärdet
1897 var 1,310,650 kr., deraf intet för
jordbruksfastighet. Antalet fabriker 1896 var 6, med
33 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 82,000
kr. Hamnen (Ursviken) besöktes s. å. af 836 ankommande
och afgående fartyg, om 267,570 tons. Stadens bokförda
tillgångar upptogos 1896 till 378,160 kr., skulderna
till 154,326 kr. Pr bevillningskrona utdebiterades
för kommunala behof kr. 2,56 för fast egendom och
2,46 för inkomst. Allmänna läroverket är 3-klassigt,
men undervisningen har på enskild bekostnad de senare
åren meddelats på 5 klasser. Äfven finnes ett läroverk
för qvinlig ungdom. Staden har nu vattenledning och
stående brandkår. Med Umeå och Piteå utser S. en
riksdagsman till Andra kammaren.
*Skellefte landsförsamling. 1,699 qvkm. 18,864
innev. (1897).
*Skellefte tingslag. 4,604 qvkm. 30,996 innev. (1897).
*Skeninge, med ett område af 910 har, hade 1,316
innev. 1897. Taxeringsvärdet s. å. var 1,294,600 kr.,
deraf 321,200 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
bokförda tillgångar upptogos 1896 till 215,000
kr., skulderna till 141,264 kr. I kommunalskatt
utdebiterades 7,75 pr bevillningskrona.
— (Sp. 1249–50). I likhet med munkklostret tillhörde
äfven nunneklostret dominikanorden, hvilken var
grundad på augustin-regeln. Det säges nämligen
i de bref, som utfärdades i klostrets första tid
såväl af konung Magnus Ladulås (1282) som af hans
svägerska drottning Sofia, att nunnorna stodo »under
predikarebrödernas hägn». I Kalmar var förhållandet
detsamma. Det var ock derför nunnorna i sistnämnda
kloster kunde 1504 förflyttas till nunnorna i S.
C. S–e.
*Skenäs. Ett nytt prydligt corps-de-logis har
uppförts.
*Skepparslöf. 2,671 har. 1,247 innev. (1897).
*Skepperstad. 5,235 har. 937 innev. (1897).
*Skepphult. 4,603 har. 819 innev. (1897).
*Skepplanda. 9,571 har. 2,370 innev. (1897).
*Skeppsdagbok skall, enl. 1891 års sjölag, § 35,
föras på andra sidan de i hufvudart. angifna gränser
å segelfartyg öfver 50 tons och å alla ångfartyg; å
de senare skall derjämte föras särskild maskindagbok.
*Skeppsgossekåren. Ny stadga för skeppsgosseskolan
utfärdades d. 13 Mars 1896. För att blifva antagen
till skeppsgosse fordras numera att hafva fyllt 16,
men ej 18 år. De praktiska öfningarna på sjön under
sommarmånaderna företagas på en korvett och tre
briggar. Afsked kan på giltig anledning beviljas.
L. H.
*Skeppshandlingar. Se Bilbref. Suppl.
*Skeppsholmen. Kyrkan, byggd af F. Blom, invigdes
1842. Å holmen hafva rests minnesstenar till erinring
om Vegas färd 1878–80 och om segern vid Svensksund
1790.
*Skeppsholms församling omfattade år 1897 2,799 pers.
*Skeppsklarerare. 1873 års skeppsklarerareordning
har ersatts af en ny sådan d. 9 Juni 1893.
*Skeppsmask. Rad 15 läs Zeeland (ej Själland).
*Skeppsmätning. Flere lands fartyg äro befriade från
ommätning i svenska hamnar, och vissa rum i fartyg
äro fritagna från mätning. På grund af traktater
och särskilda öfverenskommelser åtnjuta svenska
fartyg i utländska hamnar vissa förmåner i fråga
om skeppsmätning och vice versa. Jfr k. förordn.
d. 18 Maj 1894 och d. 20 Juli 1895 samt Kommerskoll.
kung. d. 6 April 1898.
L. H.
Skeppsredare. Se Redare.
*Skeppsregister (fartygsregister). Den
svenska fartygsregistreringen, sådan denna är
ordnad genom förordn. d. 27 Nov. 1891, afser,
utom ett administrativt-statistiskt syfte,
endast att utgöra en tillförlitlig grundval
för det s. k. nationalitetscertifikatet (se
d. o. Suppl.). Registret föres för hela riket i
Kommerskollegium.
*Skeppsta eges nu af Johan Hedengren.
*Skeppsås. 1,377 har. 508 innev. (1897).
*Skepptuna. 3,866 har. 893 innev. (1897).
*Skerike. 2,217 har. 437 innev. (1897).
Skidgudinnan. Se Skade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
