Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogskungsfiskare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skudesnæshavn, lastageplats (»ladested») på Karmöen
vid Stavangerfjordens mynning, Norge, med 1,200 innev.
*Skuldebref. Sp. 1352, r. 16, står formen bör vara
forum.
Skuldergördel. Se Bröstfenor.
Skulderring. Se Axel, anat.
*Skultuna. 1. 8,796 har. 2,319 innev. (1897).
*Skummeslöf. 2,956 har. 832 innev. (1897).
Skummjölksost. Se Ost, sp. 441.
Skumning. Se Ångpanna, sp. 440.
Skumplöjning. Se Plog, sp. 1403.
*Skuror. Läs Skura.
*Skurup. 3,591 har. 3,346 innev. (1897). Omkring
S. jernvägsstation å Malmö–Ystads jernväg har uppstått
ett municipalsamhälle S. med omkr. 900 innev., läkare,
filialapotek, sparbank, afdelningskontor af Skånska
handelsbanken m. m. Byggnads- och brandstadgarna för
rikets städer samt helsovårdsstadgans bestämmelser
för stad tillämpas der sedan 1895.
*Skutari. 1. Vilajetet, omkr. 11,700 qvkm., beräknas
af Wagner hafva omkr. 225,000 innev.
Skutilsveinar (af Fornn. skutill, tallrik, bord). Se
Hird.
*Skutskär, som anlades 1869–70 af firman Astrup &
Sörensen, har af den nuv. egaren, Stora Kopparbergs
bergslags aktiebolag, utvidgats, så att det nu intager
första rummet bland svenska sågverk och dermed bland
hela jordens. Sågen, till hvilken stockarna (öfver 1
mill. stockar försågas årligen) framflyta genom en
11 km. lång kanal, omfattar nu 19 enkla och 5 dubbla
snabbgående sågramar, 8 timmerspel, 7 större kantverk
och 4 listbord m. m. Virket transporteras till och
från brädgårdarna (som upptaga 120 har) på elektriska
banor af sammanlagdt 26 km. längd. Till verket höra
ett hyfleri, en lådfabrik och mekanisk verkstad
samt en 1894 byggd trämassefabrik, afsedd för en
årlig tillverkning af 6,000 ton sulfatcellulosa. Alla
verken drifvas med ångkraft, tills. 1,400 hästkrafter,
hvaraf dock en del öfverföres i elektrisk ström, dels
för belysningen, dels för kraftöverföring. Hamnen,
som 1896 besöktes af 273 fartyg, om 157,768
tons, har en kajlängd af 1,800 m. och intager
fartyg af nära 6 m. djupgående. Sågaffallet
användes dels till ångpannebränsle, dels till
träkol. Kolningsafdelningen, omfattande 2 stora
kolugnar och 100 milbottnar, lemnade 1896 538,552
hl. kol. Tillverkningen utgjorde s. å. 51,859 stds
såradt och hyfladt virke, 6,385 stds förädladt
affallsvirke och 5,451 ton trämassa. I verkets
bostäder bo omkr. 2,300 pers. Arbetarnas antal är
omkr. 1,800.
*Skuttunge. 7,854 har. 1,132 innev. (1897).
Skvira, stad i ryska guvern. Kiev, vid Skvirka,
en biflod till Ross. 19,000 innev.
Skyddsmugg, veterinärv. Se Mugg.
Skyddsring, fys. Se Vaktring.
*Skye, ö, 1,447 qvkm., hade 15,700 innev. 1891.
Skyld [hårdt k], matrikulskyld, N., i Norge
benämning på den i jordeboken (matrikuln) antecknade
skatteförmågan hos jordegendom. Enligt reskr. af
d. 23 Jan. 1665 skulle räntan beräknas efter vissa
hufvudpersedlar, enligt 1836 års »nye ureviderede
matrikul» efter skattedaler l. skylddaler och
enligt den 1886 införda
»reviderede matrikul» efter skyldmark (se vidare
Matrikel).
Skyllberg, bruks- och landtegendom i Lerbäcks socken,
Örebro län, omfattar 14,2 mtl inom socknen samt
4,281 mtl underlydande i Hallsbergs, Snaflunda,
Hammars och Viby socknar, med verk och inrättningar
1895 taxerade till 1,377,900 kr., hvarjämte dit hör
i Östergötlands län Skönnarbo med underlydande i
Tjällmo, Godegårds och Hällestads socknar, 9 3/8
mtl, tax. till 360,000 kr. S. bruk omfattar nu
smältsmedja med 8 lancashire-härdar, grof- och
finvalsverk, gjuteri m. m. Till samma egare höra
ock Mariedams kettingfabrik i Lerbäcks och Kårbergs
jernverk i Snaflunda socken med manufaktursmide och
tråddrageri. Tillverkningen uppgick 1896 vid S. till
6,068 t. smältstycken, 7,300 t. stångjern, 1,200
t. valstråd jämte gjutgods, vid Mariedam ketting för
omkr. 13,000 kr. och vid Kårberg 2,400 t. spik och
470 t. dragen tråd och linor. Bruket, som anlades på
1630-talet, tillhörde ätten De Geer till 1776 och
slägten Burenstam till 1876, då det nuv. bolaget,
S. bruks aktiebolag, bildades.
*Skyllinge. 8,199 har. 2,758 innev. (1897).
Skymnäs–Munkfors jernväg, smalspårig (0,891 m.),
15 km. lång jernväg, går från Björndalsbron å
Nordmark–Klarelfvens jernväg, till Munkfors bruk
i Ransäters socken, Värmlands län. Jernvägen,
som arrenderas af Nordmark-Klarelfvens
jernvägsaktiebolag och trafikeras i samband med
dess linie Sjögränd–Björndalsbron, öppnades d. 1
Okt. 1890. För anläggningen har lemnats statslån å
90,835 kr. J. L.
*Skyter. Sp. 1361, r. 20, läs skoloter.
Skytt. Se Kanon, sp. 173.
*2. Skytte, Lars, vigdes d. 8 Juli 1647 under namnet
Laurentius a Divo Paulo (af beundran för aposteln
Paulus) i Portugal till minoritmunk i klostret
S. Francisco de Alanquer, stannade der till 1654,
företog en resa till Heliga landet, för hvilken
hans »Peregrinatio sancta» redogör, och kom 1655
till Rom, der han såsom munk i klostret Araceli
på Capitolium lefde till sin död. 1668–76 var han
drottning Kristinas biktfader.
Skytte [hårdt k], Knud, psevdonym. Se J. Nielsen.
*Skytteanska professuren. Rad 4 nedifr. står för
ätten läs för grefliga ätten.
Skytteanska skolan. 1. I Kalmar län. Se
Skytte, J. B. 1. — 2. I Lappland. Se Lappmarkens
ecklesiastikverk. Suppl.
*Skytteföreningar. Nya stadgar för de frivilliga
skytteföreningarna hafva blifvit utfärdade
genom k. br. af d. 15 Dec. 1893 (Bih. till
Sv. förf.-samling 1894, n:r 8), delvis med
bibehållande af bestämmelserna i k. br. af d. 9
Juni 1893 (Bih. till Sv. förf.-saml., n:r 42). I
spetsen för skytteväsendet står centralstyrelsen med
dess verkställande utskott, i vissa fall biträdd
af skytteförbundens allmänna representantmöte,
hvilket, sammansatt af ombud från föreningarna,
årligen sammanträder i hufvudstaden. Under
centralstyrelsen stå skytteförbunden, i hvilka de
olika skytteföreningarna skola sammansluta sig. Det
frivilliga skytteväsendets uppgift är enligt
stadgarna »att befrämja skjutskickligheten bland
svenska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
