Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en del af sin verksamhet åt att vårda och hjelpa
den i de stora städernas gränder lefvande utfattiga
befolkningen.
Slutljud, språkv. Se Utljud.
Slutsedel. Se Mäklare. Jfr Börsskatt. Suppl.
Slutsten, byggnadsk. Se Hvalf.
*Sluzk intogs 1706 af svenskarna. Staden hade då
14 bastioner, ett starkt slott, 15,000 innev. och
40 kyrkor.
Slyngon, slynnen, bot. Se Vaccinium, sp. 11.
*Slågarp. 1. Lilla S. 1,719 har. 874
innev. (1897). — 2. Stora S. 649
har. 286 innev. (1897).
Slå katten ur tunnan, en folklek. Se Folklekar,
sp. 1557.
*Slädene socken är förlagd från Kållands till Viste
härad. 1,058 har. 285 innev. (1897).
Släger, krigsv. Se Handkula.
Slägtnamn. Se Namn (äfven i Suppl.).
Slända. Se Spinning.
*Släp. 4,201 har. 1,320 innev. (1897).
Släplina. Se Luftballong. Suppl.
Släthvaren (slätthvaren). Se Hvarslägtet.
*Slättbo, härad. 17,376 har. 4,732 innev. (1897).
*Slätthög. 13,810 har. 2,112 innev. (1897).
*Slättåkra. 13,049 har. 2,642 innev. (1897).
*Slättängs tingslag. 13,017 innev. (1897).
*Slöinge. 1,950 har. 1,084 innev. (1897).
*Slöjd. (Sp. 1452.) Slöjdskolan i Sundsvall har
upphört. Angående slöjd och Näs slöjdseminarium;
som till 1898 års slut hade besökts af 2,979
lärare och lärarinnor, se C. G. Bergman:
»Sveriges undervisningsväsen» (1897). —
(Sp. 1454.) I Norge finnas numera af staten
anställda slöjdinspektörer. I flere af Danmarks
»kommuneskoler» har under de senaste åren slöjd
införts såsom undervisningsämne. (Sp. 1455.) Det
är den i art. nämnda föreningen, ej regeringen
(såsom det heter i r. 10), hvilken sammankallar till
kongress. I Ryssland har slöjdundervisningen i högre
och lägre skolor under de senaste åren vunnit en
jämförelsevis stor spridning. (Sp. 1456.) I Belgien
har slöjdundervisning införts i alla seminarier
och i ett stort antal folkskolor. I England och
Skotland bar på många ställen slöjd införts i såväl
folkskolor som högre läroanstalter, och statsunderstöd
åtnjutes för ändamålet, och i Irland hafva mäktiga
krafter arbetat för slöjdens införande inom alla
folkundervisningsanstalter. I Förenta staterna,
der den af G. Larsson ledda »The sloyd training
school» i Boston varit af stor betydelse, har i
ett flertal skolor införts slöjdundervisning dels
efter det svenska, dels efter det s. k. ryska
systemet. Utom i de i art. nämnda land har i
Bulgarien, Rumanien, Serbien, Egypten och Syd-Afrika
den svenska pedagogiska slöjden vunnit afsevärdt
beaktande. (Sp. 1458). Ang. undervisningen i qvinliga
handarbeten må tilläggas, att fröken H. Lundin
(se denna. Suppl.) på den af tyskorna Schallenfeld
lagda grunden utarbetat den s. k. folkskolans metod,
hvars vigtigaste principer äro att undervisningen
i handarbete bör, då något nytt moment inträder,
samtidigt taga hela skolafdelningens uppmärksamhet
i anspråk, att öfningarna böra inträda och fortgå i
en strängt progressiv ordning och att undervisningen
bör göras i möjligaste mån åskådlig.
Slökornflugan, zool. Se Fritflugan. Suppl.
*Slöta. 3,358 har. 1,319 innev. (1897). Socknens namn
har ej vidare tillägget »med Faleqvarna».
Smalsarhorn, Fornn. Se Hornelen.
Smaltit, miner. Se Speiskobolt.
Smart, Eng., slug, slipad.
*Smedby. 2,618 har. 451 innev. (1897).
Smedjebackens jernväg, smalspårig (1,188 m.), 18
km. lång, sammanbinder sjöarna Vessman och Barken
och öppnades d. 17 Aug. 1860. J. L.
Smedjegårdshäktet. Centralfängelset å Norrmalm
nedlades 1896, hvarefter byggnaderna refvos. På
tomten uppföres nu bl. a. ett »Folkets hus».
*Smedstorp. 4,306 har. 2,055 innev. (1897). Å
ett område vid den inom socknen belägna
jernvägsstationen S., å jernvägen
Simrishamn–Tomelilla, 16 km. v. om Simrishamn, tillämpas
sedan 1890 brand- och byggnadsstadgarna för rikets
städer.
*Smerdis. Se Persien, sp. 1089.
*Smetana, Bodrich (Fredrik), höjde mycket
musiklifvet i Göteborg, der han bragte till uppförande
Mendelsohns »Elias» (1857) och Griegs-»Erlkönigs
tochter» (s. å.) samt skref åtta Skizzer för piano
och utom »Richard III» (1858) och »Wallensteins
lager» (1859) äfven den symfoniska dikten Hakon Jarl
(1861). Han öfvertog 1862 ledningen af den tsjechiska
nationalteatern i Prag. Hans mest gångbara opera
är den som nationalopera i Böhmen betraktade Die
verkaufte braut (1866), i Stockholm uppförd under
titeln »Brudköpet» (1894).
*Smethwick har omkr. 40,000 innev.
Smichow, förstad till Prag s. om Kleinseite, på
venstra sidan af Moldau, öfver hvilken Palackybron
går till Neustadt. 32,646 innev. (1890). Der ligga
universitetets botaniska trädgård, ett par gymnasier
samt flere stora fabriker.
*Smiles, S., föddes 1816.
Sminthuridae, zool. Se Borstsvansar.
*Smith (sp. 1471), W. H., dog 1891.
*Smith (sp. 1471), S. Birket, blef 1880
universitetsbibliotekarie (icke assistent)
och fick 1893 titeln öfverbibliotekarie. 1887–89
fortsatte han utgifvandet af gamla danska skådespel,
bl. a. Hegelunds »Susanna» och »Calumnia», samt
har utgifvit Kjöbenhavns universitets matrikul
(omfattande åren 1611–1740, 2 bd; 1889–94). 1894 blef
han hedersdoktor. E. Ebg.
*Smith (sp. 1472), G. B. Hans mest betydande arbete
är History of the english parliament (2 bd, 1892).
*Smith (sp. 1472), W. R., dog 1894.
Smith, Carl Vilhelm Daniel Rohl, dansk bildhuggare,
son till filologen Kaspar Vilhelm S. (se denne), f. i
Roskilde d. 3 April 1848, fick 1870 akademiens
afgångsbevis och 1873 dess mindre guldmedalj, 1877
det Ancherske legatet och 1878 akademiens stipendium
för två år. Han utförde då flere större bildstoder,
bland dem 4 (Mose, Johannes döparen, Irenaeos och
Athanasius) för »Marmorkirken» i Köpenhamn. En grupp,
Lekande bacchanter, såldes till Chicago, och 1886
reste S. sjelf dit samt har i Amerika vunnit ett
berömdt namn som bildhuggare. Bland hans verk må
nämnas kolossalstatyerna Öfverste Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
