Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Benjamin Franklin (nu i Filadelfia), minnesmärke
öfver massackern i Chicago och Iowa soldiers monument
(i Des Moines). Ph. W.
*Smithson, J., föddes i Frankrike 1765. I Smithsonian
institutions styrelse sitta äfven unionens
ministrar. Till institutet hör äfven, sedan 1890,
en zoologisk trädgård för att trygga tillvaron för
sådana amerikanska djurarter, som hålla på att dö
ut och inom kort skulle vara försvunna, om de ej
skyddades. Parken, 68 har, ligger vid Rock creek,
3 km. n. om institutets administrationsbyggnader.
*Smitt, F. A., har, sedan hufvudart. skrefs, riktat
vår vetenskapliga literatur med ett storverk, nämligen
en bearbetning och fortsättning af det verldsbekanta
arbetet »Skandinaviens fiskar målade af W. von
Wright, beskrifna af B. Fries, C. U. Ekström och
C. Sundevall». Denna 2:dra uppl., som utgifvits på
Norstedt & Söners förlag, omfattar 2 bd text (1892,
95; äfven öfvers. på engelska, af D. L. Morgan)
och 1 bd taflor (1895), dels Wrights målningar, dels
omkr. 40 nya färglagda bilder af Carl Erdmann, hvilka
i de flesta fall kunna fullt mäta sig med Wrights,
sammanlagdt 190 figurer i färgtryck, hvartill komma
330 zinkotypier i texten. I 1:sta uppl. voro af
Skandinaviens 224 fiskarter 64 afbildade, i den
2:dra 223 (af den 224:de finnes intet exemplar i
något museum) jämte 5 bastarder af karpslägtet och 9
arktiska arter. Då man härtill lägger, att texten,
1,239 sidor i stor dubbelspaltig qvart, af S. »i
öfverensstämmelse med vetenskapens framsteg och
nyare tiders fordringar fullständigt omarbetats, så
kan man i mångt och mycket säga, att ett helt nytt
arbete föreligger», ett arbete, hvilket betecknats
såsom »i sanning klassiskt».
Smittkoppympning, med. Se Kokoppympning.
*Smittämne. Se Bakteriologi. Suppl.
*Smolensk [smale’nsk]. 1. Guvern. 1,550,973
innev. (1897). (I hufvudart., r. 10, står Dvina bör
vara Düna). — 2. Stad. 46,889 innev. (1897).
Smolenski (Smolenitz), Konstantin, grekisk militär,
f. 1842, son af krigsministern Leonidas S. och yngre
broder till krigsministern (1895–97) Nikolaus S.,
studerade vid militärskolan i Bruxelles och blef 1864
löjtnant vid artilleriet, der han 1895 befordrades
till öfverste. Som chef för 3:dje brigaden var han
den ende grekiske befälhafvare, som under kriget 1897
visade någon högre grad af duglighet. Han försvarade
skickligt Revenipasset och ställningen vid Velestino,
blef mycket populär samt utnämndes till general och, i
Okt. 1897, till krigsminister, men afgick i Nov. 1898.
Smoler, J. E. Se Vendiska literaturen.
*Smolka, F., var 1881–93 president i
deputeradekammaren och valdes sistn. år till
lifstidsmedlem af herrehuset.
Smrk. Se Beskiderna. Suppl.
*Smula, socken i endast Elfsborgs län. 919 har. 261
innev. (1897).
Smyghandel. Se Smuggleri.
Smyth [smith], Charles Piazzi, engelsk astronom,
f. i Neapel 1819, 1845–88 förste kunglig astronom för
Skotland och direktor för observatoriet i Edinburgh,
har i arbetena Life and work
ät the great pyramid (3 bd, 1867) och Our inheritance
in the pyramid (5:te uppl. 1895) velat påvisa, att de
gamle egypterna i pyramidernas storhetsförhållanden
tillämpat astronomiens grundmått.
Småfläckiga hundhajen, zool. Se Doggfisk-slägtet.
Småhufvudhvalslägtet, zool. Se Ziphiinae.
*Småland. Till följd af gränsregleringar dels mellan
de småländska länen, dels mot omgifvande län är
landskapets areal och folkmängd (1897) att sålunda
fördela: å Kronobergs län 9,910 qvkm., 159,175 innev.;
å Jönköpings län 10,566 qvkm., 191,069 innev.; å
Kalmar län 10,197 qvkm., 196,732 innev., tillsammans
30,673 qvkm., 546,976 innev. Folkminskningen fortgår
ännu och har på de sista tio åren utgjort omkr. 10,000
pers.
*Smålands grenadierkårs verkliga styrka skall
minskas till 18 officerare, 23 underofficerare och
musikunderofficerare, 5 civilmilitärer och 400 man
(af hvilka 36 korpraler, 24 volontärer och 12 spel och
trumslagare). C. O. N.
Smålandslagen. Se Landskapslagar. — Smålands
lagsaga. Se Tiohärad.
*Smålenene, amt, hade 120,864 innev. 1891.
Småskolelärareseminarium. Se Folkskolelärareseminarium
(äfven i Suppl).
Småstritar, zool. Se Stritar.
Småtärnan, zool. Se Tärneslägtet.
Småveslan, zool. Se Vesleslägtet.
Småvipan, zool. Se Tringa.
Smärta, fysiol. Se Värk.
*Smör har som exportvara fått allt större betydelse
för det svenska landtbruket. 1890 utfördes
15,043,336 kg. och 1896 24,781,335 kg. (omkr. 44
mill. kr.), hvaremot införseln nämnda år var
endast 1,766,454 kg. och 854,523 kg. Det allra
mesta går till England, antingen direkt (1896:
29,4 mill kr.) eller indirekt öfver Danmark (14,68
mill. kr.), och har Sverige i Manchester sedan 1887
en mejeriagentur, som meddelar underrättelser om smör-
(och kött-) marknaden i England. Smör är således näst
trävaror Sveriges vigtigaste utförselartikel. Bland
smörberedningsmaskiner må framhållas extraktorn (se
d. o. Suppl.), radiatorn (se d. o. Suppl.) och den af
ingeniör E. A. Wahlin konstruerade smörackumulatorn,
som gör smör af utsöktaste qvalitet färdigt på 2 1/2
minuter.
Smörextraktor. Se Extraktor. Suppl.
Snaefjellsjökull, Isl. Se Vesterjökel.
*Snaflunda. 11,496 har. 2,244 innev. (1897).
*Snara. Se Djurfång. Suppl.
Snasahögarna, fjäll i Jämtland, mellan Handölsån och
Enaelfven, omkr. 1,465 m., besökas från Enafors
jernvägsstation af turister för den särskildt mot s. stora
och vilda utsigten (Sylarna och Helagsfjäilet
m. m.), mot n. ö. Ånnsjön, i n. Rensjöarna, bortom
hvilka synas Kälahögarna, Anjeskutan, Åreskutan
m. fl. fjäll.
Sned projektion. Se Klinografisk projektion. Suppl.
*Sneedorff. — 2. Frederik S. Jfr Fr. Nygård: »Fr. S.,
et mindeskrift» (1893).
*Snefringe härad. 75,425 har. 16,632 innev. (1897).
*Snell, K., föddes d. 19 Jan. 1808 i Dachsenhausen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
