- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2041-2042

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solovjev ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Himmelfärdskyrkan (från 1552), båda med reliker och stora
dyrbarheter. Klostret, som fore lifegenskapens
upphäfvande egde 5,000 »själar», och hvars område
utgör öfver 700 qvkm., har ett observatorium och,
sedan några år tillbaka, en zoologisk station. De
årliga inkomsterna uppgå till omkr. 200,000
kr. Klostret besökes årligen af 8–10 tusen
pilgrimer. Befolkningen uppgår till omkr. 1,000 pers.,
af hvilka omkr. 250 munkar. Qvinnor äro uteslutna
från klostret, men detta ger härberge åt ett ganska
stort antal unga qvinnor, som der inhemta kunskap i
olika yrken. Klostret, som anlades 1429, befästes i
slutet af 1500-talet till försvar mot svenskarna.

*Solovjev uttalas salavjå’ff.

*Solsystem. Numera känner man öfver 435
småplaneter. Jupiter (se d. o. Suppl.) har 5 månar.

*Soltid. Borgerlig tid infördes i Norge genom lag af
d. 29 Juni 1894 från och med d. 1 Jan. 1895, beräknad
för den meridian, som ligger 15° ö. från Greenw.
(från Långö i Vesteraalen öfver Stegen och Skjærstad
till svenska gränsen vid Helgeland).

Solutslag. Se Solbad.

Solvabilitet. Se Solvens.

*Somali (singularis af somal) äro gallaer,
starkt blandade med araber och måhända äfven med
negrer. Somal, som hafva långt krusigt (ej ulligt)
hår, äro delade i ett stort antal oberoende stammar,
hvilka kunna subsumeras under tre stora grupper:
rahanuin, mellan Webi och Djuba, hauija, vid venstra
stranden af Webi från Indiska hafvet till landskapet
Ogadin, de mäktigaste af alla somal, samt hachija
(adsji), i nordligaste delen, hvilkas mäktigaste
stamförband äro medjurtin, omfattande ett trettiotal
stammar i n. ö. under en gemensam boghor (sultan),
samt v. om dem habr-gerhadji, habr-aual, gadibursi
och issa l. eissa, Egentliga slafvar finnas icke
hos de nordliga somal, men väl hos de centrala
och sydliga, af hvilka de behandlas med synnerlig
grymhet. Jfr Paulitschke: »Beiträge zur ethnographie
und anthropologie der somal, galla und harari»
(1886) och »Ethnographie Nordostafrikas» (1893).

Somal-landet (Somali-landet), landskap i nordöstra
Afrika mellan Adenviken i n., Indiska hafvet i
ö. och floden Tana i s., bildande en triangel af
omkr. 712,000 qvkm. Det inre är en vidsträckt platå
med en medelhöjd af 1,400 m., landskapet Ogaden,
som sänker sig mot s. och s. ö., och hvars norra
rand begränsas af en bergskedja, som löper nästan
parallelt med och på omkr. 50 km. afstånd från
Adenviken, till hvilken den på flere ställen når
fram. Äfven längs östkusten går en klipprand, af
60–120 m. höjd, Barr el-Khasatn, hvilken s. om Ras
el-Khail aflöses af flack kust med dynbildning. De
förnämsta vattendragen äro Djuba (se d. o. Suppl.) och
Webi. Kustområdet är föga sundt, deremot är klimatet
på högslätten helsosamt. Den med nordöstmonsunen
inträdande regntiden räcker vid norra kusten från
Dec. till Maj, på högslätten från April till Juli
l. Augusti. Vegetationen är i allmänhet torftig
utom i dalgångarna. Jordbruket är obetydligt. De
planteringar, som här och der finnas, skötas af
slafvar. Kameler, hästar, åsnor, oxar, getter och
får bilda, i synnerhet i
det inre landet, den nomadiserande befolkningens,
somali (se d. o., äfven i Suppl.), rikedom. — De
förnämsta orterna äro vid Adenviken: Zeila, Bulhar,
Berbera, Sijara, Elderad, Karam, Ankor, Lasgori,
Bender Ghasim l. Bossasso, alla i den britiska
intressesferen, samt Meraja, Bender Filuk och
Bender Alula, längre österut, vid Indiska hafvet:
Bandel Agoa, Obbia, Warsjeich, Mogadicho, Merka,
Barawa i den italienska, Kismaju i den britiska
intressesferen samt i det inre landet: Bardera och
Lugh vid Djuba, Barri vid Webi, Faf och Milmil vid
Tug Faf. — Vår kännedom om landet (egypternas Phunt
l. Phun, grekernas och romarnas Bar-Varia), ännu
högst bristfällig, börjar först i 19:de årh. med ett
par engelsmäns försök (1809 och 1811) att intränga i
landet och med en sorgfällig kartläggning på 1820-
och 1830-talen af kusten genom engelsmän. Sansibar
underlade sig 1866 städerna Kismaju, Barawa, Merka,
Mogadicho och Warsjeich. Hamnarna Zeila och Berbera
besattes 1875 af Egypten. Nu är hela S. stäldt under
Frankrikes (nordvestra delen), Englands (nordkusten)
och Italiens (östkusten) protektorat eller deladt
mellan dessa lands intressesferer, hvilka dock,
utom i n., sträcka sig föga utöfver några punkter
vid kusten. Nordöstligaste delen af S., v. och
s. om Kap Gardafui, har ej ingått i något fördrag
mellan stormakterna, men betraktas tillhöra britiska
intressesferen. Hela folkmängden i S. beräknas till
1 à 1,8 mill.

Somatos, ett af kött framstäldt näringsämne,
som innehåller köttets ägghviteämnen i löslig form
(albumoser), bildar ett gulbrunt, fint pulver, som är
lösligt i vatten i alla förhållanden samt är lukt- och
nästan smaklöst. Det har ungefär sex gånger så stort
näringsvärde som fettfritt kött.

Sombor. Se Zombor.

Some, Måns Svensson, sjöhjelte, f. antagligen i
slutet af 1400-talet, tillhörde en slägt, som i
sitt vapen bar ett brunt tjurhufvud i rödt fält och
hvars äldste kände stamfader, Måns S:s farfars far,
Sven Some till Sjöstorp (Småland), lefde i början
af 1400-talet. S. var 1527–32 slottslofven på
Åbo och fogde öfver dess län, beklädde sedermera
samma befattningar i Stockholm och förordnades 1535
till öfverste amiral öfver den flotta, som Gustaf
Vasa sände Holsteins hertig och Danmarks konung,
Kristian III, till bistånd i striden mot Lybeck och
de med detta förbundna delarna af Danmarks rike
(se Grefvefejden och Wullenwever). I
Maj 1535 förenade sig den 15 skepp starka flottan,
på hvars amiralskepp »Stora krafveln» den danske
sjöhjelten Peder Skram var andre man, vid Gotland
med 10 (7?) Kristians och 6 hertigens af Preussen
skepp. Vid Bornholm kämpade »Stora krafveln» och det
af J. Bagge förda »Kampermannen» d. 9 Juni ensamma mot
omkr. 20 dansk-lybska faftyg, hvilka måste taga till
flykten. Den 16 s. m. instängde den förenade flottan
10 dansk-lybska skepp i Svendborgs sund (Fyen) och
tog dem samt eröfrade derefter flere mindre slott på
öarna. Kort derpå tog Peder Skram befälet öfver det
eröfrade amiralskeppet »Lejonet» och skildes sålunda
från den svenska tjensten. Sedan de dansk-holsteinska
landttrupperna efter dessa framgångar till sjös kunnat
öfvergå till Själland, gick den förenade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free