Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solovjev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flottan till Öresund samt inneslöt Malmö, Köpenhamn
och Landskrona. Vid Landskrona slog S. en engelsk
hjelpeskader, eröfrade 5 skepp och tvang staden att
gifva sig (Okt.). Deremot kunde han ej hindra, att
en 18 segel stark hanseatisk flotta i Nov., öfver
Amager, provianterade Köpenhamn, men denna nödgades
efter en kanonad med den 45 segel starka förenade
flottan återvända hem. Det lider intet tvifvel
att den af S. anförda svenska flottan utöfvade ett
hufvudsakligt inflytande på Grefvefejdens för konung
Kristian lyckliga vändning och i främsta rummet bröt
lybeckarnas öfvervälde till sjös — bragder, som
hittills tillskrifvas Peder Skrams ledning. Sedan
fred slutits emellan Kristian och Lybeck, seglade
S. i Maj 1536 hem. Han var derefter slottslofven på
Kalmar (till 1539 ?), deltog såsom fältöfverste i
Dackefejden, blef 1544 ståthållare på Stegeborg och,
sannolikt under Erik XIV:s tid, riksråd, hade en tid
uppsigt öfver den på Gripsholm fångne hertig Johan
och vardt i slutet af Erik XIV:s regering ståthållare
på Kalmar, som han först i Okt. 1568 öfverlemnade åt
hertig Johan. Han var sedermera lagman pä Öland och
dog 1572 eller 1573.
*Some, Kristofer, sonson till den föregåendes broder
Germund, blef 1611 (ej 1610) ståthållare på Kalmar
slott. Det torde vara tvifvelaktigt, att han var
förrädare.
*Somero tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*Somers, John, föddes d. 4 Mars 1651 (ej 1652).
*Somerset, grefskap, hade 386,866 innev. 1891 såsom
förvaltningsområde; Bath utgör sedan 1888 ett eget
grefskap (county borough), och hufvudstad är nu
Taunton.
*Somerset. 3. William S. föddes 1588. Han
förvisades icke, utan rymde ur Tower, försonade
sig kort efter Arabellas död med konungen
och återvände till England 1616.
*Somerset. — 3. W. S. föddes 1588.
Sommargyllen, bot. Se Vinterkrasse.
Sommarkurser vid universiteten. Se Universitetsutvidgning. Suppl.
Sommarnatten. Se Vinternatten.
Sommarnäs (F. Somemiemi), kapell under Somero (se d. o.) pastorat,
Finland. Areal 170 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 1,687 pers. (1895).
A. G. F.
Sommelius (S.-Bottero), Georgina, sångerska. Se
Bottero. Suppl.
*Sommerville hade 40,152 innev. 1890.
*Somogy [sjåmådj] hade 326,835 innev. 1890, de fleste
magyarer.
Somorrostro, by i spanska prov. Biscaya, 19
km. n. v. om Bilbao, ryktbar genom sina ofantliga
tillgångar på jernmalm (jernoxidhydrat) i berget
Triano, som består af nästan idel jernmalm (omkr. 40
proc.).
*Somosierra ligger i Nya Kastilien, 75 km. n. om
Madrid.
*Sonant. Se äfven Språktakt. Suppl.
4. Sondén, Karl Mårten, läkare, samlare, den föregåendes son,
f. i Linköping d. 10 Mars 1846, blef 1863 student och
1869 med. kandidat i Upsala, 1873 med. licentiat vid
Karolinska institutet och 1874 med. doktor i Upsala
efter att hafva försvarat afh. Anteckningar om ruptura
perinaei. Han var 1875–78 tillf. ombudsman och
fiskal i Sundhetskollegium, 1878–81 distriktsläkare
och tillf. sundhetsinspektör i Stockholm, 1881–96
biträdande lärare och sedan 1896 lärare med professors
n. h. o. v. vid Stockholms undervisningsanstalt för
barnmorskor. Sedan 1888 är han derjämte hertiginnans
af Dalarna läkare. S., som 1874 blef led. af Svenska
läkaresällskapet, var 1880–95 detta sällskaps
sekreterare, efter att redan 1878–79 hafva bestridt
dennes syssla. Han har lemnat en mängd bidrag till
»Hygiea» samt Svenska läkaresällskapets och Upsala
läkareförenings »Förhandlingar». — En stor vän af den
grafiska konsten — han var 1887 en bland stiftarna
af Föreningen för grafisk konst — har S. bildat
samlingar af svenska porträtt (öfver 20,000 st.) och
af svenska koppartryck, som f. n. äro de största
enskilda i Sverige.
5. Sondén, Per Henning Simeon, historiker,
den föregåendes broder, f. i Linköping d. 12 April
1853, blef student i Upsala 1872, promoverades der
1883 till filos. doktor på afh. Nils Bielke och det
svenska kavalleriet 1674–1679 och inträdde s. ä. såsom
e. o. amanuens i Riksarkivet. S. har af den af
Vitt. hist. o. ant. akad. utgifna urkundssamlingen
»Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling» hittills
redigerat bd I (1888), III (1890), VI–IX (1893–98),
tillhörande »Senare afdelningen» och innehållande bref
till Oxenstierna från Gustaf II Adolf, G. Oxenstierna,
P. Brahe, J. Banér, Bernhard af Weimar, Vilhelm af
Hessen, G. Horn, L. Torstensson, K. G. Wrangel,
H. Wrangel m. fl. För samlande och kopiering af
Oxenstiernas egenhändiga bref har han besökt ett
tjugutal arkiv i Tyskland, England, Frankrike,
Holland, Danmark och Östersjöprovinserna. Han har
vidare skrifvit uppsatser i »Hist. tidskr.» och
»Nord. tidskr.» samt artiklar i Nordisk Familjebok
och dess Suppl.
Sonfjället. Se Herjedalen, sp. 1094.
*Songka (riktigare Annam. Songkoi l. Songtao,
Kines. Hong-kiang l. Ho-ti-kiang), Fr. Fleuve rouge
(»Röda floden», med anledning af det röda grus
floden för med sig), upprinner i Junnans berg,
omkr. 20 km. s. ö. om södra änden af sjön Tali,
i två armar (den vestra kallad Jang-kua-kiang),
hvilka förena sig efter omkr. 80 km., rinner förbi
staden Juen-kiang, går öfver gränsen till Tong-king
vid Lao-kai, omkr. 600 km. från källorna, upptager
fr. h. Svarta floden (Kim-tu-ho l. Song-bo),
fr. v. Klara floden (Tsin-ho) samt börjar 20
km. längre ned, vid Sontay, sitt stora delta,
hvarifrån en kanal utgår till Thai-binh l. Song-kau,
från norra Tong-king. Hufvudarinen passerar Hanoi
med en bredd af 700–800 m., och något längre upp
går tidvattnet. Längden beräknas till omkr. 1,200
km. Ehuru icke utan svårighet till följd af forsar
kan floden trafikeras af 2 m. djupgående ångfartyg
till Lao-kai under Maj–Dec., men under den torra
årstiden måste särskildt byggda ångbåtar af högst 70
cm. djupgående användas. Högre upp fordrar färden,
ofta afbruten af oöfverstigliga forsar, goda lotsar,
van besättning och kinesiska, mycket grundgående
båtar.
*Sonora, stat, hade 189,158 innev. 1896, alla indianer
eller blandingar. Indianerna tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
