- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2051-2052

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*2. Sparre, E. L. (sp. 180, r. 18 nedifr.) var aldrig
rikskansler (det var Nils Gyllenstierna), utan
hofkansler. (Sp. 180, r. 13 nedifr.). Konung Sigismund
kom till Sverige 1593.

*22. Sparre, N. G. A., var 1892–95 Första kammarens
vice talman och har sedan 1896 varit talman. Han
var ordf. i statsutskottet t. o. m. 1895, led. af
särskilda utskottet 1892, af hemliga utskottet
(1895) och unionskomitén (1895–98). Sedan 1893 är
han hedersled. af Landtbruksakad.

25. Sparre, Emma Josefa, friherrinna, målarinna,
f. Munktell d. 29 Juni 1851, 1870 gift med frih. Karl
Axel Ambjörn S
. (f. 1839, f. d. kapten i armén), som
framträdt med några genrebilder. Friherrinnan S., som
studerat bl. a. i Düsseldorf, har målat genrebilder
(I ro m. fl.) och, med ännu större framgång, porträtt.

Sparre, Ole Jakob Louis, norsk läkare och politiker,
f. i Kristiania d. 6 Nov. 1831, student 1850,
med. kandidat 1856, blef distriktsläkare 1860 i
Rollag och 1863 i Ytre Hardanger samt utnämndes
1875 till stadsfysikus i Bergen, der han
tillika beklädde flere förtroendeposter.
1874–76 representerade han Söndre Bergenhus amt i
stortinget och 1883–89 staden Bergen samt ansågs
såsom en af det liberala partiets mest framstående
män. Han afled i Kristiania d. 4 Nov. 1889.
O. A. Ö.

*Sparreholm, som 1890 egdes af grefve (ej
frih.) Fr. Bonde, såldes 1893 till E. Q. E. Dickson.

Sparrman, Gertrud, sångerska, f. i Umeå d. 7
Nov. 1870, är elev af Arlberg, Delle Sedie
m. fl. Under ett kort engagemang 1894–96 vid Operan
i Stockholm fick hon i början stora uppgifter, för
hvilka hon hvarken vokalt eller dramatiskt räckte till
(Julia, Margareta), men visade sedermera i blygsammare
partier en anmärkningsvärd talang (Sylvia, Maria i
»Hexfällan») och var särskildt en illusorisk Greta i
Humperdincks »Hans och Greta». Under artistnamnet
Siri Lind uppträdde hon sedermera med framgång i
Paris och engagerades vid dess Opera comique för 1899.
A. L.

*Sparrsätra. 3,266 har. 722 innev. (1897).

Sparta, hertig af, titel på grekiske kronprinsen. Se
Konstantin. Suppl.

Spasmotin. Se Mjöldryga. Suppl.

Spasmus cynicus. Se Risus sardonicus.

Spatangidea, zool. Se Sjöborrar.

Spatularia, zool. Se Skedstörar.

*Spayenta, B., dog i Neapel 1883.

Specialskola. Se Fackskola. Suppl.

Specifik induktionskoefficient, fys. Se
Di-elektricitetskonstant. Suppl.

Speculum regale, Lat. Se Kongespeilet.

*Spee, F. von, föddes 1591.

*Spekeröd. 5,790 har. 1,399 innev. (1897).

*Spektrum. Sp. 215, r. 25–26, står Värmespektrum bör
vara Värme.

*Spelkort. Jfr Kortstämplingsafgiften. Suppl.

Spelspak, sjöv. Se Handspak.

Spel-ur. Se Speldosa.

*Spelvik. 1,237 har. 306 innev. (1897).

*Spencer. 3. John Poyntz S. var marinmmister (förste
amiralitetslord) Aug.
1892–Juni 1895, i Gladstones 4:de kabinett och i
Roseberys.

*Spencer, H. Af »A system of synthetic philosophy»
(I–X) utkom sista delen, den 8:de, 1896, hvilken
innehåller tre afdelningar under rubrikerna
Ecclesiastical, Professional och Industrial
institutions. Jfr C. F. B[ergstedt]s uppsatser i
»Nord. tidskr.» 1894 och 1897.

*1. Spens, Jakob, var ej »en framstående typ
af den skotske äfventyraren på 1600-talet», utan
åtnjöt i högsta grad såväl Gustaf II Adolfs som
A. Oxenstiernas förtroende och var på samma gång
(enligt ambassadören G. Oxenstiernas utsago 1625)
»i högt anseende» i England. Han företog redan
1606 värfning af krigsfolk för svensk räkning i
England, utnämndes 1608 till svensk öfverste, kom
1610 som engelsk legat till vårt land, utnämndes
då till general öfver alla britiska trupper här
och fick i uppdrag att värfva ytterligare 3,000
man. Han återkom som sändebud 1612, utnämndes då
till diplomatisk korrespondent i England och i den
dubbla egenskapen af svensk-engelsk förtroendeman
medlade han freden i Knäred. Han vardt 1613 svensk
residerande kommissarie i England samt 1626 hofråd och
legat derstädes, men skickades flere gånger (1613, 19,
20, 24) såsom engelsk legat till Sverige, 1624 till
Nederländerna, 1627 till Danzig och Brandenburg. Den
23 Sept. sistnämnda år öfverlemnade han i Dirschau
åt Gustaf II Adolf Strumpebandsordens insignier. 1628
fick han friherreskapet Orreholm.

Spenörten, Laserpitium latifolium. Se Laserpitium.

*Speranski föddes d. 1 Jan. 1772.

*Speratus (latinisering af hans familjenamn Spret,
ej von Spretten), P., härstammade från Rötlen vid
Ellwangen (dieceset Augsburg). För sitt uppträdande
i Wien 1522 exkommunicerades han och hölls 1523 en
tid fängslad i Olmütz. Han dog i sitt biskopsstift
Pomesaniens (södra delen af hertigdömet Preussen)
stiftsstad Marienwerder 1551.

Spercheios. Se Hellada.

Spermatorré. Se Sädesflytning.

Spermophilus, zool. Se Ziselslägtet.

*Spessart. Geiersberg är 585 m. högt.

*Spetsbergen. Den å sp. 238 omnämnda upptäckten af
flere större öar mellan S. och Frans Josefs land
hänför sig hufvudsakligen till Hvita ön, ö. om
Nordostlandet, hvilken, iakttagen och
namngifven af norske fångstskepparen kapten Kjeld-
sen 1876, kringseglades och undersöktes af den svenska
polarexpeditionen 1898 under A. G. Nathorst. Ön är
fullständigt betäckt af ett snö- och istäcke utan
någon öfver detsamma uppstigande bergstopp, hvilket
åt sidorna utskjuter med en tvärbrant isbräcka, som
ger upphof till stora tärningformade isberg. Endast
vid nordöst- och sydvestspetsen finnas lägre uddar,
der landning är möjlig. Berggrunden utgöres der af
urberg. Ön är utan tvifvel identisk med det länge
omtvistade Giles’ land, upptäckt af kommendör Giles
1707. En mindre ö lär finnas något längre mot ö. —
De äldsta juralagren på S. äro icke de
växtförande lagren vid Kap Boheman, utan sannolikt en
svart skiffer med Aucella och Cardioceras Nathorsti
m. fl. hörande till Oxford-etagen. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free