Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenqvista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kirgissteppen, den andra Vest-Sibirien och den tredje
generalguvernementet Turkestan. Areal 1,467,251
qvkm. 2,354,261 innev. (1897). Hufvudstad är Omsk.
Sterbhusafgift. Se Tingsgästningspenningar.
*Stère [stär], Fr. (af Grek. stereos, fast), franskt
rymdmått (ej enheten för det franska rymdmåttet),
i synnerhet för trävaror = 1 kbm. Benämningen har
icke införts i svenska metersystemet.
Stereokemi (af Grek. stereos, hård), kem., har
man kallat läran om isomerier beroende på en olika
ställning i rummet hos de radikaler, som sammansätta
molekyler. Jfr Hoff. Suppl. och Isomeri. Suppl.,
sp. 1211, 1213. P. T. C.
*Stereokromi. Se ock Väggmålning.
*Stereometer. Se vidare Volumenometer.
*Stereotypi. Se Rättelser, bd 18, sp. 854.
Sterigma (Grek., stöd), plur. sterigmata
l., försvenskadt, sterigmer,
bot. Se Basidiomycetes. Suppl.
Sterilisering (jfr Steril), bakteriol., en
sådan behandling af ett ämne, att detta ej
längre kommer att innehålla några lefvande
mikroorganismer. Steriliseringen är inom
bakteriologien nödvändig för mångahanda ändamål,
främst för att man må kunna göra ämnen, på eller
i hvilka bakterier skola renodlas, för detta
ändamål användbara, äfvensom för att man till
bakteriologiska arbeten må kunna använda instrument
och apparater. Dessa senare steriliseras ibland
medelst torr, men oftast genom fuktig värme, vanligen
i form af ånga. Denna användes ej sällan vid vanligt
tryck, men ofta äfven vid högre, hvilken tillåter
en högre temperaturs användande för bakteriernas
dödande. Äfven en mängd olika kemiska ämnen, som
döda bakterier, kunna användas till sterilisering,
men de temperera mindre ofta än värme. — I
kirurgien förekommer ständigt sterilisering,
oftast genom kokning i vatten af instrument, som
skola vid operationerna användas; äfven operatören
bör sterilisera sina händer före operationen genom
tvättningar med bakteriedödande ämnen. Man har också
försökt sterilisera operationsrummet dels genom att
tvätta väggar, golf etc. med steriliserande ämnen,
dels genom att filtrera den inkommande luften. —
Om sterilisering af mjölk se d. o., sp. 140. C. W.
Sterky, Dagmar, sångerska. Se Möller 2. Suppl.
2. Stern, Margarethe, tysk pianist, f. Herr 1857,
sedan 1881 gift med literaturhistorikern Adolf S. (se
denne), studerade för Liszt och Klara Schumann
samt uppträder sedan 1875 ofta på konserter och
vinner alltid bifall genom sitt fina och redbara
spel. Sverige besökte hon 1885, 91 och 94, då
hon likväl slogs ur brädet af Teresa Careño.
A. L.
Sternau, psevdonym. Se Berger, J. N.
Sternopagus. Se Missbildning, sp. 93.
*Stettin. 1. Regeringsområdet hade 785,229
innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 140,724 innev. Vid
S. öppnades d. 1 Nov. 1898 en frihamn, som omfattar
61 har och kostat 10,5 mill. mark.
*Steubenville uttalas stjūbenvill.
*Stevens. 1. Joseph S. dog 1892.
Stevenson [stīvnsön], Robert
Louis Balfour, engelsk skriftställare, f. i Edinburgh
1850, grundlade sitt författarerykte med Treasure island
(1883; »Den underbara skattkammaren», 1887), en
skildring af hans resor i Kalifornien, som följdes
af en mängd äfventyrsromaner, bland hvilka må nämnas
Dr. Jekyll and mr. Hyde (1888; »Hemligheten med
doktor Jekyll», 1897), som dramatiserats, The master
of Ballantrae (»Arfvingen till Ballantrae», 1890),
The wreckers (»Friska tag», 1893). S. dog i Apia,
Samoa-öarna, 1894.
*Stevin, S. Sista ordet skall vara
decimalbråkräkningen.
Steyern, Nils Henrik von. Se Vult von Steijern.
*Stiby. 1,366 har. 1,095 innev. (1897).
*Stickfluga. Rad 1 står citrans läs calcitrans.
Stickhäfvert. Se Pipett.
Sticksöm. Se Sömnad.
*1. Stiernhöök [-hök], Johan. Ett monument (ett nära
4 m. högt granitblock med S:s medaljongporträtt i
brons) restes på 300-årsdagen af hans födelse 1896
på den s. k. Stiernhöökskullen (Hökberget) i Rättvik.
Stift. Se Nubb.
*Stiftamtmand finnes äfven i Norge (se d. o.,
sp. 1364).
Stiftsdirektion. Se Norge, sp. 1364.
*Stiftsmatrikel. 1896 utkom »Ny svensk
ecklesiastikmatrikeh, utarbetad af komminister
C. G. Eckerberg.
Stig, Olof. Se Stackelberg 4.
*Stigell, R. Hans bronsgrupp De skeppsbrutna fick en
3:dje medalj vid 1898 års »Salon» i Paris.
Stighåltgräs, bot., folknamn på Linnaea (sed. o.).
*Stigsjö. 20,870 har. 1,913 innev. (1897).
Stig Stigson, psevdonym för författarinnan
A. T. Agrell.
*Stigtomta. 8,804 har. 1,941 innev. (1897).
*Stil. 2. Kronol. Om gamla och nya stilen se
Kronologi.
*Stilbit. Rad. 1–2 läs heulandit.
Stilform. Se Tryckform.
Stilhöjd. Se Stil.
Stilisera, stilist. Se Stil.
Stilistik. Se Stil.
*Stilla hafvet. Se Rättelser, bd 18, sp. 854. —
Om de på sista tiden upptäckta stora djupen i S. se
Haf. Suppl.
Stille, Johan Albert, kirurgisk instrumentmakare,
född i Stockholm d. 30 Mars 1814, började på
1830-talet sin verksamhet med förfärdigande af
kirurgiska instrument, hvilka ansågos såsom mönster
i sitt slag och vunno rykte äfven utom Sveriges
gränser. S., som valdes till ledamot af Svenska
läkaresällskapet, upphörde på 1880-talet med sin
verksamhet och afled i Stockholm d. 26 Okt. 1893.
*Stilling, H. G., dog d. 29 Nov. 1891.
Stillingska cellerna, anat. Se Clarkeska
pelarna. Suppl.
Stilmetall. Se Stil.
Stilton [-tön], by i eng. grefskapet Huntingdon, har
gifvit namn åt en ostsort (se Ost, sp. 441), som der
först såldes, men som mest kommer från Leicestershire.
Stiltyg. Se Stil.
Stilus (stylus), Lat. Se Skrift.
*Stinde, J. Nya afdelningar i Buchholzserien äro Frau
Wilhelmine Buchholz’ memoiren (1895) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
