- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2081-2082

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm-Rimbo jernväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattigvårdsinspektören äro i kraft af sitt ämbete berättigade att
öfvervara nämndens sammanträden och att deltaga
i öfverläggningarna, men ej i besluten.

Bland nyare literatur förtjenar i första rummet
nämnas det enligt beslut af stadsfullmäktige
med anledning af allmänna konst- och
industriutställningen genom E. W. Dahlgren utgifna
praktverket »Stockholm. Sveriges hufvudstad
skildrad» (1897). Andra arbeten äro F. U. Wrangel:
»Blasieholmen» (1894), »Gamla gatunamn» (Vintergatan,
1895) och »Gata upp och gata ned på Norrmalm»
(derst. 1896), G. Nordensvan: »Mälardrottningen»
(1895–96).

Stockholm–Rimbo jernväg, smalspårig (0,981
m.), 56 km. lång, tillhörig Stockhohn-Rimbo
jernvägsaktiebolag, öppnad d. 21 Dec. 1885, utgår
från Stockholms Östra station å Östermalm till
Rimbo station å Lenna–Norrtelge jernväg. Till
byggnaden hafva lemnats 500,000 kr. i lån af
statsmedel. Af jernvägsaktiebolaget eges och
trafikeras jämväl den för elektrisk trafik apterade
jernvägslinien från Ösby vid S.–Rimbo jernväg
till Djursholm och en i samband med nämnda jernväg
anlagd elektrisk spårväg från Engelbrektsgatan i
Stockholm till Östra stationen. Äfvenledes komma
den Rimbo-Sunds jernvägsaktiebolag tillhöriga
jernvägen från Rimbo till Sund i Häfverö socken,
hvilken öppnades för trafik d. 16 Dec. 1898, samt
den Södra Roslags jernvägsaktiebolag tillhöriga
jernvägen Näsby—Åkers Berga, hvilken 39 km. långa
jernväg under loppet af år 1899 lär komma att
öppnas för trafik, att trafikeras i samband med
S.-Rimbo jernväg, som arrenderat dem på 20 års tid.
J. L.

Stockholms allmänna sångförening bildades
d. 5. Mars 1862, under ledning af doktor
Aug. Jahnke, af medlemmar tillhörande den då
upplösta »Handtverkssångföreningen» och hette under
första året af sin tillvaro »Euterpe». Föreningen,
i hvilken under årens lopp intagits omkr. 800 pers.,
anordnar hvarje år tonträffningskurser för nybörjare
(besökta af omkr. 500 pers.). Offentligen uppträder
kören vanligen omkr. 100 man stark. Sånglärare hafva
varit Aug. Jahnke (1862–64 och 1867–69), organisterna
A. Johansson (1864–66) och B. Hjertstrand (1866–67),
kapellmästaren Aug. Edgren (1869–75 och 1878–88),
kormästaren C. Nordqvist (några månader 1875),
dir. B. Fexer (1875–78), dir. E. Åkerberg (1888–91),
dir. A. Lindström (1891–97) och kapellm. H. Berens
(sedan Nov. 1897). Stora framsteg gjorde kören, i
synnerhet under den nitiske Edgrens (död i Okt. 1888)
ledning.

Stockholm–Saltsjöns jernväg. Se Saltsjöbaden. Suppl.

Stockholms arbetshem. Se Arbetarebostäder. Suppl.,
sp. 317.

Stockholms borgareskola. Se Borgareskolor (äfven
i Suppl.).

*Stockholms dagblad. E. V. Montan lemnade d. 30 Juni
1895 redaktörskapet, hvarefter hans broder assessoren
i Svea hofrätt Karl Otto Montan varit tidningens
hufvudredaktör och ansvarige utgifvare. Denna
förändring hade föregåtts af en aktieöfverflyttning,
hvarigenom af tidningens aktier (120 st. å 5,000
kr.) 75 st. sålts till ett nytt konsortium,
representeradt af bruksegaren
Hugo Tamm på Fånö. — Tidningen, hvars program
förblifvit detsamma och som fortfarande på alla
områden åtnjutit bidrag från de mest kompetente
medarbetare, har efter hand utvidgats i många
afseenden, särskildt beträffande de ekonomiska
och literära afdelningarna. Sedan d. 1 Jan. 1896
utkommer den med 12 n:r i veckan, nämligen i regeln
alla morgnar, äfven söndagar, samt alla helgfria
aftnar utom lördagar. Formatet är i allmänhet för
hufvudstadsmorgonn:r 8 sex-spaltiga foliosidor,
för landsortsmorgonn:r 4 sex-spaltiga foliosidor
och för aftonn:r (gemensamma för hufvudstaden och
landsorten) 4 sex-spaltiga foliosidor. Tidningen
har vissa år åtföljts af en bilaga, innehållande
predikningar af framstående prestmän, samt af
en landtbruksbilaga. Prenumerationspriset för
hufvudstadsupplagan sänktes 1895 till 15 kr.;
lösnummerpriset är 5 öre.

Stockholms gartnersällskap. Se Gartnersällskapet
i Stockholm
.

*Stockholms hospital för sinnessjuka. Ett nytt
värmeledningssystem (med ånga under lågtryck) och
förbättrad ventilation hafva införts, och elektrisk
belysning för hela anstalten är under anläggning.

*Stockholms högskola. År 1893 öfverlemnades till
högskolan genom testamente af fabriksidkaren John
Söderberg
(f. i Stockholm d. 10 Dec. 1810, 1831
efter sin fader innehafvare af en strumpfabrik,
hvilken han upparbetade till en mycket vinstgifvande
affär, d. i Stockholm d. 1 Febr. 1892) den största
donation, som dittills af enskild man gifvits till
något kulturändamål i Sverige, nämligen 2,036,828
kr. Af denna summa skall, efter afdrag af några
lifräntor, en tiondedel afsättas för beredande af
stipendier åt studerande vid högskolan. Räntan å
för detta ändamål afsatta belopp skall under de tio
första åren med kapitalet sammanläggas, hvarefter
afkomsten å det sålunda tillökade stipendiikapitalet
användes till årliga stipendier å 600 kr. till det
antal, hvartill räntan lemnar tillgång. Räntan af de
öfriga 9/10-delarna af kapitalet må användas till
fyllande af sådana högskolans behof, som med dess
ändamål ma anses öfverensstämmande, allenast med
den inskränkning att icke i något fall räntan lika
litet som kapitalet får användas till byggnader för
högskolan. Vid 1897 års slut uppgick den Söderbergska
fonden till 2,099,486 kr. — 1897 öfverlemnades af
generalkonsul J. V. Smitt ett belopp af 100,000
kr.; af denna fond, som bär namnet »Stipendii-
och understödsfond till minne af civilingeniören
A. E. W. Smitt», skola 4/5 af afkastningen årligen
utdelas i form af tre stipendier å 800 kr., hvartdera
till vid högskolan inskrifna lärjungar, som egnat sig
åt studiet af något ämne tillhörande de experimentella
naturvetenskaperna; återstoden af influtna räntemedel
skall, sedan 1/5 af fondens årliga afkastning lagts
till kapitalet, utdelas till understöd för utförande
af en vetenskaplig undersökning i närmare angifvet
ämne. — Numera (1899) äro anställda vid högskolan 8
professorer i de till matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten hörande ämnena, 5 tillförordnade lärare,
7 docenter och 8 amanuenser. 1899 öfverlemnade ett
konsortium af mecenater 125,000 kr. till upprättande
af en (närmast för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:05 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/1049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free