- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2087-2088

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm-Rimbo jernväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sept. 1898 med sin verksamhet, med N. Personne
som intendent och under högsta tillsyn af en
af K. M:t förordnad inspektör och censor (nu
öfverceremonimästaren frih. C. Bonde).

Södra teatern. Christiernsson lemnade 1896 ledningen,
hvilken sedan innehafts af Wagner ensam. 1899–1900
kommer teaterverksamheten att ligga nere, emedan
byggnaden, skall undergå en omfattande restauration.

Svenska teatern var 1891–98 uthyrd åt k. operan
(se ofvan) och inköptes i Maj 1898 af A. Ranft för
550,000 kr., som der låter uppföra dramatiska stycken.

Vasateatern, som ombyggdes 1892, öfvertogs 1895
af A. Ranft (Jfr J. Svanberg: »Anteckningar om
Vasateatern», 1895).

Sveateatern. I f. d. Enkhuset, vid Kungsträdgården,
uppfördes 1886–88 den eleganta konsert- och
varietélokalen Sveasalen och inreddes 1892
ett slags annexvarieté till denna, hvilket 1894
ombyggdes till en verklig teater. Sveateatern,
hvilken uppförts operetter och, bl. a. af franska
skådespelaresällskapet Oeuvre, dramatiska stycken. Sal
och teater brunno ner d. 5 Mars 1899.

Sommarteatern å Djurgården, som förut innehades
af Södra teaterns direktioner, öfvertogs 1892 af
A. Ranft. Den 1891 uppförda nya cirkusbyggnaden
å Djurgården var 1895–97 inredd till teater,
Arenateatern, som leddes af A. Ranft.

Stockholmstidningen, daglig morgontidning i
Stockholm, uppsatt d. 30 Nov. 1889 af A. Jeurling
(se denne. Suppl.) med ekonomiskt understöd af
C. E. Gernandt (se denne. Suppl.), öfvergick i
Febr. 1893 till »Stockholmstidningens aktiebolag»,
i hvilket Jeurling, fortfarande tidningens redaktör,
blef en af de störste delegarna. Tidningen, hvars
prenumerationspris är 6 kr. och lösnummerpris
3 öre (till 1895 endast 2 öre), utgår nu i en
upplaga af 95,000 exemplar. Till och med Maj
1890 utkom den i Stockholm i både morgon- och
aftonupplaga under namnen »Morgontidningen» och
»Aftontidningen», och i landsorten under namnet
»Stockholmstidningen». Tidningen, som bär en utpräglad
vensterfärg, är f. n. Sveriges mest spridda dagliga
tidning. Från Dec. 1898 utgifves af samme redaktör
en sammandragen upplaga af »Stockholmstidningen» med
namnet Hvad nytt i dag?, hvars årspris är 5 kr. och
lösnummerpris 2 öre.

*Stockport utgör sedan 1888 eget grefskap (8,8 qvkm.),
med 70,263 innev. (1891).

*Stockton on Tees hade 49,708 innev. 1891.

Stoilov, Konstantin, bulgarisk statsman, f. 1853 i
Filippopel, studerade i Paris, Prag och Heidelberg
och blef efter Bulgariens befriande president i
appellationsdomstolen i Sofia samt uppträdde 1879 i
notabelförsamlingen i Tirnova såsom det konservativa
partiets ledare. Han var furst Alexanders kanslichef
1879–83 och var 1883–84, 1886–87, och 1887–88 medlem
af tre olika kabinett. Under sin första ministertid
bidrog han kraftigt till att omintetgöra det ryska
inflytandet i Bulgarien. Ur det sistnämnda kabinettet,
hvars chef var Stambulov, utträdde han som dennes
fiende och slog sig ned som advokat i Sofia samt blef
ledare af oppositionen. Efter Stambulovs fall blef
han d. 31 Maj
1894 regeringens chef och har i denna egenskap åstadkommit
det nya närmande till Ryssland, som väl förskaffat
furst Ferdinand makternas erkännande, men som
också omintetgjort Stambulovs planer på ett fullt
sjelfständigt Bulgarien. J. Fr. N.

*Stoiska skolan. Sp. 637, r. 1, står på Akropolis
bör vara vid torget.

*Stolberg, tysk ätt. Konungen af Preussen har
gifvit hufvudmännen för husen S.-Wernigerode (1890),
S.-Stolberg (1893) och S.-Rossla (s. å.) och deras
afkomlingar i första generationen furstlig värdighet.

*3. Stolberg, Otto, sedan 1890 furst S.-Wernigerode,
blef 1893 åter president i herrehuset och dog 1896.

*Stoll, M. (r. 3–4), tjenstgjorde 1776–84 såsom läkare
och klinisk lärare vid Trefaldighetssjukhuset i Wien.

Stollberg, stad i Sachsen, kretsen Zwickau, 17
km. s. v. om Chemnitz. 7,028 innev. (1895).
Strumpvarufabrikation.

Stolpe, herald. Se Vapen, sp. 255.

*Stolpiller. Rad 1 läs supponere.

Stolsteg. Se Vagel.

Stoltz, Joseph Alexis, fransk läkare, f. 1803,
professor i obstetrik i Strassburg 1834–71 och
i Nancy 1871–80, vann rykte som en af samtidens
förnämste specialister på obstetrikens, qvinno- och
barnsjukdomarnas områden. Död 1896.

Stomachus, Lat., mage (se d. o.).

Stomatol (af Grek. stoma, mun, och Lat. oleum,
olja), ett af tandläkaren Jean Albin Maurits
Lenhardtson
(f. i Stockholm 1861) 1895 uppfunnet,
ej giftigt antiseptiskt medel. Det är ett utmärkt
medel mot munsjukdomar och en stor del sjukdomar af
parasitär natur.

Stomoxys calcitrans, zool. Se Stickfluga (der genom
tryckfel står citrans).

*Stone, E. J., dog 1897 i Oxford.

Stoopendaal, Jenny. Se Nyström, Jenny.

Stora central-amerikanska republiken (Republica mayor
de Centro-America
), en i Amapala d. 20 Juni 1895 af
republikerna Honduras, Nicaragua och Salvador bildad,
af de resp. staternas lagstiftande församlingar d. 13
Juli s. å. gillad och d. 16 Sept. 1896 ratificerad
statsförening (444,000 qvkm., 3,18 mill. innev.),
till hvilken slöto sig äfven republikerna Costa Rica
och Guatemala (d. 15 Juni 1897). Med bibehållande
af fullkomlig sjelfständighet i alla frågor
af inrikespolitisk natur, skulle republikerna
i förhållande till utlandet bilda en politisk
enhet. Statsföreningen (slutligen endast de tre
förstnämnda republikerna), hvars författning trädde
i kraft d. 1 Nov. 1898, och som från denna tid bar
namnet Central-Amerikas förenta stater (Estados unitos
de Centro-America
), upplöstes redan d. 29 Nov. 1898,
hvarefter hvarje stat återtog sin fulla suveränitet.

Stora Comoro. Se Angasija. Suppl.

Stora Fiskfloden. Se Fiskfloden. Suppl.

Stora Gandak. Se Gandak. 1. Suppl.

Stora hafsormen l. stora sjöormen. Se
Sjöormen. Suppl.

*Stora Karlsö. Der hafva anträffats grottor från
stenåldern, hvilka 1889 undersöktes af G. Retzius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:05 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/1052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free