Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorgspel i denna art är Bandet (en skilsmässoprocess
inför tinget), intaget i 4:de samlingen »Tryckt
och otryckt» (1897). I denna återfinnes jämväl
den i sin förträfflighet verkligt klassiska, på
geologisk basis byggda skildringen Svensk natur. Men
den klarsynte naturiakttagaren har också utvecklat
sig till en naturlilosof, som medelst en mångfald
experiment och öfverraskande analogier söker uppvisa
skapelsens enhetlighet och lemnar bakom sig sin
ateistisk-materialistiska ståndpunkt för att allt
afgjordare återföras till tron på en personlig
skapare, ett verlden besjälande förnuft och ett
lif efter detta. I afhandlingcn Antibarbarus
(skr. på tyska, Berlin 1894) ruskar han om den
moderna kemiens trossatser och vill göra troligt,
att de s. k. grundämnena icke äro enkla kroppar. I
samma syfte sysslar han under åratal med försök
att göra guld, hvilket problem han ock påstår sig i
det närmaste hafva löst. De två häftena Jardin des
plantes (1896, på svenska) gå ut på att i sten-,
växt- och djurrikena uppspåra likheter för att
visa, att »allt är i allt och öfverallt». (Det
fragmentariska häftet Sylva sylvarum, Paris,
s. å., utgör hufvudsakligen en fransk öfvers. af
»Jardin des plantes».) Liksom S. känner sig dragen
till alkemien, tager han äfven starka intryck från de
olika former af magi och andra »ockulta» vetenskaper,
som firat ett slags återuppståndelse i det nutida
Paris. Hans sjelfbiografiska arbete Inferno (utg. i
2 svenska uppl. 1897 och på flere språk) innehåller
detaljeradt hemska skildringar af huru han i sin
öfverretade nervkänslighet länge marterar sig sjelf
med vidskepliga föreställningar om att vara förföljd
och hotad till lifvet af allsköns fiender, huru
han fysiskt och psykiskt pinas under de osynliga »makternas»
onåd, tills bekantskapen med Swedenborgs skrifter
klargör för honom, att all den utståndna skräcken
varit en Försynens tuktan till bättring. Boken slutar
med utsigten till att han skall söka ro i katolska
kyrkans sköte. Att emellertid katolicismen och
Swedenborg snart voro »tillryggalagda ståndpunkter»
för den rastlöse spörjaren och tviflaren, framgår
af »Infernos» amplifierande fortsättning Legender
(1898), hvari han för öfrigt gör afbön för sin
tidigare alstrings upproriska idéer och hugskott. I
dessa bägge böcker, som ej lifvas af någon humor,
frodas det ynkliga bredvid sublima drag, men
den mästerligt klara och lefvande stilen afmattas
sällan. Samma idéinnehåll framställes koncentreradt,
fastän dunklare, i dubbeldramat Till Damaskus (1898),
som oaktadt mäktiga grepp icke afgjordt röjer, att
S. återvunnits åt diktkonsten. Under titeln Inför
högre rätt skola 1899 utkomma sagospelet »Advent»
och komedien »Brott och brott». Från slutet af 1896
har S. å nyo varit mestadels bosatt på svensk botten,
i Lund. Hans roman »Tschandala» utkom 1897 på svenska.
E. F–t.
Stringops habroptilus, zool. Se Papegojor, sp. 716.
Strix (Lat., »Ugglan»), illustrerad skämttidning,
som utkommer en gång i veckan, uppsattes i Mars 1897
och redigeras af A. L. J. Engström (se denne. Suppl.).
*Stroganov. — Sergij Grigorievitj S., grefve, general
och arkeolog, föddes 1794.
Stronsay [strå’nsi],en af Orken-öarna (se d. o.).
*Strossmayer, Josep Juraj, biskop af Djakovo och
Syrmien, har för kroaternas andliga lyftning uträttat
storverk, i det han af egna medel grundat skolor,
bekostat historiska skrifters utgifning, understödt
akademien i Agram (se d. o. Suppl.), byggt en präktig
katedral i Djakovár (se d. o. Suppl.) m. m.
Struktur-isomeri. Se Isomeri. Suppl.
Strumporden, veneziansk orden. Se Calza.
Strumpstickningsmaskin. Se Stickning.
Stryj, stad i Galizien, vid Dnjestrs biflod S. och
flere jernvägslinier. 16,515 innev. (1890), polacker,
judar och rutener.
Strykfoglar. Se Foglar, sp. 1539.
*Strykstickor. Se äfven Tändstickor.
*Strypsjuka framkallas af samma smittämne som
difteri. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 538.
*Strå, socken i endast Dals härad. 1,737 har. 654
innev. (1897).
Stråhle, Petter. Se Gren, Jonas.
Stråle, herald. Se Giron.
*3. Stråle af Ekna, G. H., afled i Stockholm
d. 11 Mars 1896.
Strålkastare. Se Elektrisk strålkastare. Suppl.
Strålkroppen, anat. Se Öga, sp. 600.
*Strålning. Rad 3 nedifr. läs (se Värme).
Strålsvampsjuka. Se Aktinomykos. Suppl. och
Bakteriologi. Suppl., sp. 541.
*Stråvalla. 1,877 har. 395 innev. (1897).
Strängslida, bot. Se Endodermis. Suppl.
*Strö. 1. 2,054 har. 439 innev. (1897). —
2. Norra S. 2,548 har. 853 innev. (1897. —
3. Vestra S. 1,199 har. 505 innev. (1897). —
4. Östra S. 1,609 har. 1,037 innev. (1897).
*Ströfvelstorp. 4,163 har. 2,249 innev. (1897).
*Ström, socken. 4,431 innev. (1897).
Ström, Nils T. Se Strömcrona.
Ström, Elma Charlotta, sångerska. Se Billing. Suppl.
*Strömbacka är taxeradt till 490,000 kr. (1898). Vid
S. finnas 3 smedjor för tillverkning af Dannemora-,
wallon- och Lancashirejern, vid Hedvigsfors 1 smedja
och vid Moviken masugn. Tillverkningen uppgår till
omkr. 3,300 ton tackjern, 1,100 t. wallonjern och 700
t. Lancashirejern. Sågen vid Friggesund är nedlagd.
Strömberg, Helmer, operasångare, f. i Linköping
d. 29 Nov. 1848, var engagerad vid k. operan i
Stockholm 1871–95 och utförde der en stor mängd
baspartier, bland hvilka särskildt Gaveston i
»Hvita frun», Borgmästaren i »Tsar och timmerman»,
Lorden i »Svarta dominon», Josseaume i
»Advokaten Pathelin» samt Bartolo i »Barberaren»
och »Figaros bröllop» utmärkte sig för karakteristik.
A. L.
Strömborg, Johan Elias, finsk skolman
och skriftställare, född d. 11 Okt. 1833 i
Petäjävesi, student i Helsingfors 1852, kandidat i
fysisk-matematiska vetenskaperna 1857, filos. magister
s. å., blef lektor i naturvetenskaperna vid gymnasium
i Borgå 1857 (hvars rektor han var 1862–72) och vid
lyceum derstädes 1872 (hvars prorektor han var sedan
1875 och rektor 1886–96) samt fick 1896 afsked med
professors titel. Derjämte var S. föreståndare för
en privat flickskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
