Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uralphabet (2 bd, 1856, 58). Han dog i Stockholm d. 9
Maj 1873. J. M–r.
Studenter och arbetare, en förening, som 1886 bildades
i Upsala i syfte att genom personligt umgänge mellan
studenter och arbetare, vid samqväm med bildande
föredrag och diskussioner, och genom utgifvande af
skrifter minska klyftan emellan de s. k. bildade
klasserna och kroppsarbetarna. Föreningen vill »öppet
och ärligt arbeta för klassfördomarnas häfvande och
klass-skilnadernas utjämnande samt i deras ställe söka
sätta ett sant och fullt broderskap». Den har filialer
i Stockholm, Göteborg och Lund. Se publikationen
»Studenter och arbetare» (2 hftn, 1894 och 1898,
af hvilka det förra innehåller en historik öfver
föreningen).
Studenthem, vid universiteten i Upsala och Lund
befintliga, genom enskildes donationer eller bidrag
skapade och underhållna stiftelser, afsedda att låta
fattiga, för flit och goda seder kände studenter
komma i åtnjutande af kost och logis för så lågt pris
som möjligt samt att bereda dem tillfälle till såväl
familje- som kamratlif. I Upsala finnas fyra sådana
hem (»Studenthemmet», 1880; två »Fjellstedtska hem»,
1883 och 1885; samt »Nykterhetsvännernas studenthem»,
1889), alla i egna hus, och i Lund tre (»Lunds
universitetshem», 1891; »Enskilda studenthemmet»,
1892, och »J. H. Thomanders studenthem», 1895).
Studentmissionsförening. Se Mission, sp. 105.
Studiter, kyrkohist. Se Akoimeter.
Studsare. Se Eldhandvapen och Jagt.
Stuerbout, oriktigt namn på nederländske målaren
D. Bouts (se denne. Suppl).
*Stugun, 70,601 har, 2,485 innev. (1897),
Stumm-Halberg, Karl Ferdinand von, friherre, f. 1836,
trädde 1858 i spetsen för firman »Gebrüder Stumm»
i Neunkirchen, hvars jernverk han bragt till en
storartad utveckling. S. var 1867–70 medlem af
Preussens landtdag, inkallades 1882 i herrehuset
och har tillhört Tyska riksdagen 1867–81 och sedan
1889. S. var en af stiftarna af Tyska rikspartiet och
verkar egentligen som socialpolitiker och målsman för
tullskyddssträfvandena i Tyskland. Han inkallades
1890 i statsrådet och utöfvar der stort inflytande
(»Kung Stumm»). Såsom en af Tysklands rikaste män
och störste arbetsgifvare (hans jernverk sysselsätta
omkr. 4,300 arbetare, med 8,400 anhöriga) har han
upprättat ett stort antal välgörenhetsinrättningar,
skolor o. d. på sina verk samt äfven stadgat 8 timmars
arbetsdag för de yngre arbetarna. Trots detta är han
mycket konservativ och bekämpar utan rast socialismen,
fackföreningsväsendet o. d. rörelser samt yrkar
på att arbetsgifvare och arbetare skola direkt
uppgöra med hvarandra. 1888 erhöll han friherrlig
värdighet. J. Fr. N.
Stuor-Niak. Se Sarektjokko. Suppl.
*Sturdza. 3. Demitry S., bildade Okt. 1895 ett
liberalt kabinett, i hvilket han sjelf blef
utrikesminister.
*Sture. A. Den äldre Stureslägten. 1. Anund S. var
säkerligen broder till Anund Tunesson och Gustaf
Tunesson, som omtalas något tidigare än Anund S. Sture
är ursprungligen ett personligt känningsnamn,
som först småningom fick karakter af slägtnamn.
H. R–n.
*Sturkö. 1,867 har. 1,861 innev. (1897).
*Sturm, J. Ch. F., var ej medlem af Franska akad.,
utan af Académie des sciences.
*Sturm, J. K. R., afled i Köstritz 1896.
*Stuteri. Jfr Ottenby. Enskilda stuterier finnas vid
Tjolöholm och Vidtsköfle.
*Stuttgart hade 158,321 innev. 1895, deraf 132,592
protestanter, 22,297 katoliker och 3,489 judar. Af
undervisningsanstalter må ytterligare nämnas en
veterinärhögskola (1821) samt en byggnads- och en
konstindustriskola.
Stuxberg, Anton Julius, zoolog, f. på Gotland d. 12
April 1849, student i Upsala 1869, filos. kandidat
och doktor der 1875, är sedan 1882 intendent för
Göteborgs musei zoologiska afdelning. Såsom zoolog
har han deltagit i tre af Nordenskiölds färder,
nämligen 1875 till Novaja Semlja och Jenisej,
vestra Sibirien och Ryssland, 1876 till Jenisej samt
1878–80 med »Vega» rundt om Asien och Europa. För
zoologiska forskningar besökte han 1897 Krim och
Kaukasien. Hans förnämsta zoologiska skrifter äro
Bidrag till Skandinaviens myriopodologi (1871),
Karcinologiska iakttagelser (1874), för hvilken
han af Vet.-akad. erhöll Flormanska belöningen,
Myriopoder från Sibirien och Waigatsch-ön (1876),
Evertebratfaunan i Sibiriens Ishaf (1880, 82), Faunan
på och kring Novaja Semlja (1886) samt Sveriges och
Norges fiskar (1895). I förening med G. Eisen har
han utgifvit Bidrag till kännedomen om Gotska Sandön
(1868) och Gotlands fanerogamer och thallogamer
(1869). Han har vidare utgifvit Minnen från Vegas
färd och dess svenska föregångare (1890), Djurskisser,
några blad ur våra dagars forskning (1892–93), Från Krim
och Kaukasus (1897), naturmålningar och bref med
illustrationer efter egna originalfotografier,
och Djurriket (s. å.), en läsebok för skolan
och hemmet. S. har verkat flitigt äfven såsom
öfversättare. Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (1882).
Styckebruk. Se Kanontillverkning.
*1. Styffe, C. G., har af det efter hans plan och
under hans ledning publicerade stora urkundsverket
»Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och
brefvexling» utgifvit: af »Förra afd.» bd I (1888),
innehållande Oxenstiernas »Historiska och politiska
skrifter», och bd 2 (1896), omfattande Oxenstiernas
»Bref 1606–1624», och af »Senare afd.» bd 5 (1893),
omfattande »Jakob De la Gardies bref 1611–1650 till
A. Oxenstierna». Han har derjämte haft väsentlig
del i publicerandet af bd 2 och 4 af nämnda afd.,
innehållande Hugo Grotius’ bref till Oxenstierna
1633–45 och dennes sekreterare Schmaltz, och
i »Hist. handl.» (d. 13, 1892) offentliggjort
Grotius’ bref till svenska konungahuset och andra
svenskar. (Rättelser: Rad 13 nedifr. står Bidrag till
Skandinaviens historia, bör vara »Bidrag till den
katolska hierarkiens historia i Sverige 1463–1515»;
r. 11–12 nedifr. orden och K. Gustaf II Adolfs bref
och instruktioner (1888) utgå.)
*2. Styffe, Knut, afled i Stockholm d. 3 Febr. 1898.
Styfhala, sjöv. Se Dörhala.
Style Henri deux [stil angri dö], Fr. Se
Henri-deux-stil.
Style ogival [stil åsjiva’l], Fr. Se Ogive.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
