Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Styrbiskop. Se Upsala slott.
Styrbjörn Starke, psevdonym. Se Aberg, L. H.
*Styrestad. 2,064 har. 907 innev. (1897).
*Styrnäs. 14,941 har. 1,501 innev. (1897).
*Styrsö. 1,853 har. 2,111 innev. (1897). Der finnes
sedan 1890 en hafskuranstalt för skrofulösa barn.
Stål, Karolina. Se Lithander.
Stålört, det svenska namnet på Gentiana (se
d. o.).
*Stånga. 3,980 har. 662 innev. (1897).
*Stångby. 895 har. 562 innev. (1897).
Stångböna. Se Störböna.
Stångdike. Se Täckdikning.
*Stångebro. Den 25 Sept. 1898 aftäcktes utanför
Linköping vid stranden af Stångån till minne af slaget
ett 9 m. högt monument af ljus granit.
*Stångenäs härad. 17,887 har. 11,307 innev. (1897).
Stångtorpedbåt. Se Minbåt. Suppl.
*Stäfvie. 1,187 har. 647 innev. (1897).
Ställnings-isomeri. Se Isomeri. Suppl.
*Stämpelpapper. Ny förordning ang. stämpelafgiften
utfärdades d. 9 Aug. 1894. I riksstaten för 1900 äro
stämpelmedlen beräknade till 4,400,000 kr.
Stämton l. röstton (Lat. vox) kallas den ton, som
uppstår i ljudspringan uti struphufvudet derigenom
att luften utstötes, under det att stämbanden (eller
»röstbanden») äro löst tillslutna. Sådana språkljud,
som äro bildade med användande af stämton, kallas
tonande (eller »pertonerade»). Bland dessa kallas
de, hos hvilka stämtonen utgör det hufvudsakliga
momentet, för tonande vokaler (röstljud); de
öfriga, hos hvilka artikulationen i den ofvan
struphufvudet belägna delen af talkanalen (det
s. k. ansatsröret) utgör hufvudsaken, för tonande
buckaler (ansatsrörsljud). Om vid frambringandet
af en tonande buckal stämtonen inträder något före
eller fortfar något efter den öfriga artikulationen,
uppträder den alltså såsom en minimal vokal, kallad
svarabhakti(-vokal), hvilken med tiden kan vinna
full sjelfständighet, t. ex. Nysv. gafvel, socken,
af Fsv. gafl, sokn, Fsv. finger, af äldre fingr.
Ad. N–n.
Ständerrath, T. Se Schweiz, sp. 751–752.
Ständig indelning. Se Indelning (äfven i Suppl).
Ständigt tecken, sjöv., kallas den signal ett Örlogs-
eller handelsfartyg hissar för att tillkännagifva
sitt nummer. (Hvarje större fartyg brukar nämligen
jämte namn hafva ett nummer.) L. H.
Stärkande medel. Se Tonica. 1.
*Stöcker, Chr. A., öfvertog 1892 redaktionen af
»Deutsche evang. kirchenzeitung». 1893 upphörde han
att vara led. af riksdagen.
*Stöde tillhör Medelpads vestra kontrakt. 68,514
har. 4,618 innev. (1897).
Stödtapp, mek. Se Lager. 3.
*Stömne, som sedan 1892 eges af S. bruks aktiebolag
och 1898 taxerades till 408,600 kr., har äfven
pappersmassefabrik (sulfit-cellulosa).
Stöpmälta, stöpning. Se Öl, sp. 625.
Störingsteorien, matem. Se Variation. 1. C.
Suardi, B. Se Bramantino. Suppl.
*Sublimat. Sp. 851, r. 2, läs hydrargyricum.
*Subvenera. Rad 3 läs statsunderstöd.
Succinit. Se Bernsten. Suppl.
*Suchtelen, J. P. van. Rad 13 står Dvinafloden bör
vara Dünafloden.
Sudak, köping i ryska guvern. Taurien på sydöstra
kusten af Krim, 38 km. s. v. om Feodosia. Besökt
badort. Export af vin och torkad frukt. Omkr. 400
innev. S. (Grek. Sugdaia, Fornryska Surosj,
Ital. Soldaia) var under medeltiden en af de
mäktigaste städerna vid Svarta hafvet, innehades
under 1200-talet och till 1365 af venezianerna,
derpå och till slutet af 1400-talet af genueserna,
som förlorade den till turkarna, hvarefter det var
förbi med dess handelsvälde. Vid den tyska kolonien
S. omkr. 2 km. v. om S. ligga ruiner af en stor
genuesisk fästning (från 1385).
*Sudan anses vanligen sträcka sig från vattendelaren
mellan Öfre Niger samt Senegal och de andra floderna,
som gå omedelbart till vestkusten, till Kaffa och
vestra foten af Abessiniens högland och således
omfatta hela den del af Nubien, som mahdistupproret
beröfvade Egypten, men som ännu kallas »Egyptiska S.»
Inom dessa och de i hufvudartikeln angifna gränserna
i n. och s., öfverallt tämligen obestämda, kan
S. beräknas hafva en areal af närmare 5 mill. qvkm.,
hvaraf på vestra S. (Nigerlanden, med undantag af
mynningsområdet s. om Binues mynning) komma 1,425,900
qvkm., på mellersta S. (Bornu, Adamaua, Bagirmi,
Vadai) 1,548,100 qvkm. och på östra S. (norra delen
af öfre Nilområdet) 1,965,600 qvkm. Folkmängdens
storlek undgår hvarje grundad beräkning, men sättes
af Wagner och Supan till något öfver 50 mill. Om
tilldragelserna i egyptiska S. under de senare
åren se Egypten. Suppl. Förstärkt med indiska och
engelska trupper framträngde den egyptiska hären
under Kitchener 1898 mot s., dels längs Nilen,
dels på Nilen (med ett tiotal pansarkanonbåtar
och många andra fartyg), stormade vid Atbaras
mynning dervisjernas skansar (d. 7 April) och slog
»mahdin» Abdulla ben Sayen Muhammed (son till en
dervisjprest af baggarastammen), som Muhammed Ahmed
på sin dödsbädd (1885) utnämnt till sin efterträdare,
å nyo vid Omderman i Sept. s. å. Mahdin med några
få följeslagare undkom, men hans välde har fått
dödsstöten. I Jan. 1899 afslöts emellan England
och Egypten en traktat, enligt hvilken S. (hvarmed
förstås landet s. om 22° n. br.) skall styras af
en generalguvernör, utnämnd af kediven med engelska
regeringens samtycke; britiska och egyptiska flaggor
skola föras gemensamt till lands och sjös (i Sauakin
dock endast den egyptiska); varor, som införas från
Egypten, ej skola betala införseltull; inga särskilda
företrädesrättigheter gifvas någon europeisk makts
undersåtar i fråga om handel och egendomsförvärf,
in- och utförsel af slafvar är strängt förbjuden. I
England har framlagts plan till upprättande af en
högskola i Kartum. Jfr »Eld och svärd i Sudan» (1896;
efter Ohrwalders och Slatin pasjas arbeten).
*Sudermann, H. Hans Sodoms ende öfversattes 1891
till svenska (»Sodoms undergång»). Han har vidare
skrifvit skådespelen Heimat (1892; »Hemmet», 1893;
uppf. å Dram. teatern), Die schmetterlingsschlacht
(1894), Das glück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
