- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2117-2118

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Primer of spoken english (1890; 2:dra uppl. 1895)
samt hans för den utländska undervisningen i engelska
epokgörande Elementarbuch des gesprochenen englisch
(1885; 3:dje uppl. 1895). Dessa arbeten ådagalägga
särskildt S:s ovanliga förmåga som observatör
inom skilda språk, i hvilket afseende han hör till
samtidens allra främsta fonetici. Äfven svenskan
blef föremål för hans iakttagelser under ett längre
uppehåll i Upsala 1877–78, och i hans Sounds and
forms of spoken swedish
(1879) hafva vi en vigtig
del af den nysvenska grammatiken för första gången
framställd efter fullt tidsenliga vetenskapliga
principer. Ungefär samtidigt hade S. genom den
lilla uppsatsen Words, logic and grammar (1876)
gjort ett vigtigt inlägg i fråga om utredningen af de
grundläggande grammatiska begreppen, men först genom
det innehållsrika och väckande arbetet A new english
grammar
(I, 1892; II, 1898) utförde han närmare sina
synpunkter rörande framställningen af ett lefvande
språks grammatik. Vidare tillkommer S. förtjensten
att jämte E. Sievers (se d. o.), men delvis till
tiden före denne, hafva lagt grunden till ett i
vetenskapligt afseende fullt tillfredsställande
studium af angelsachsiskan. Banbrytande var här
hans lilla uppsats Dialects and prehistoric forms
of old english
(1876) och i viss mån äfven The
students dictionary of anglosaxon
(1897), den enda
pålitliga (ehuru mycket kortfattade) angelsachsiska
ordbok, som finnes. Ytterst vigtiga äro äfven hans
textupplagor »King Alfred’s west-saxon version
of Gregory’s Pastoral care» (1871), »King Alfred’s
Orosius» (1883) och framförallt »Oldest english texts»
(1885). För begynnare har han utgifvit flere mycket
använda läroböcker såväl i angelsachsiska (Anglosaxon
reader,
1877; 7: de uppl. 1894; Anglosaxon primer,
8:de uppl. 1896; First steps in anglosaxon, 1897;
Old english reading primers, I, II, nu i 2:dra uppl.;
A second anglosaxon reader) som i medelengelska
(First middle english primer, 1884, och Second middle
english primer,
1886, båda nu i 2:dra uppl.). Alla
engelska perioders ljudhistoria har han förtjenstfullt
behandlat i A history of english sounds (1874, 2:dra
uppl., fullständigt omarbetad och högst betydligt
utvidgad, 1888), och af modersmålets hela historia
har han gifvit sammandrag för begynnare i A short
historical english grammar
samt A primer of historical
english grammar.
Bland hans många öfriga (smärre)
arbeten må här nämnas blott hans stenografiska handbok
Manual of current shorthand och hans lilla, äfven i
Sverige använda, men sjelfständigt vetenskapligt värde
saknande ledtråd i fornisländska: Icelandic primer
(1886; nu i 2:dra uppl.). Ad. N–n.

*Sveg. 1. Socken. 1,527 qvkm. 1,918 innev. (1897). —
2. Tingslag. 6,965 qvkm. 7,688 innev. (s. å.).

*Svegde, rättare Sveigder. Se Ynglingaätten.

*Svendborg hade 10,620 innev. 1897.

Svendsen, L. S. C., norsk skådespelerska. Se
Gundersen.

Svend Tröst. Se Drachmann, H. Suppl.

*Sven Estridsson dog 1076.

Sven Jakobsson (Lat. Sveno Jacobi), biskop, född
omkr. 1480, sannolikt i Flundre härad,
Vestergötland, tillhörde en frälseslägt (hvars vapen
var en på bakbenen stående ulf med en half lilja
på ryggen), blef, antagligen 1506, kanik i Skara,
inskrefs 1508 såsom student vid Rostocks universitet,
der han sannolikt tog magistergrad, och anställdes
sedermera såsom föreståndare för domkyrkoskolan
i Skara, som under hans ledning åtnjöt stort
anseende. S. J. var bisittare i den andliga domstol,
som d. 8 Nov. 1520 fällde sina blodsdomar i Stockholm,
men slöt sig sedan till Gustaf Vasa, i hvars kansli
han var anställd 1523 och som hvars kansler han
nämnes 1524. Han visade böjelse för reformationen,
stod högt i konungens gunst, utnämndes 1527 kort efter
Vesterås riksdag till domprost i Skara, förordnades
1529, efter biskop Magnus Haraldssons afvikande, att
jämte en annan af domkapitlet förestå stiftet, valdes
s. å. till dess biskop och mottog 1530 ämbetet. Han
var derjämte 1540–42 underkansler i regementsrådet
i Vestergötland. Emellertid tyckes konungen hafva
börjat tvifla på hans nit för reformationen, ty 1543
ställde han vid S. J:s sida sin förre hofpredikant
Erik Svensson Hjort såsom medhjelpare och 1544
entledigade han honom från biskopsämbetet med
bibehållen rätt till domprostebefattningen. Detta
tvifvel saknade ej grund, ty S. J. och den utvalde
biskopen i Vexiö Johan aflade d. 27 Aug. 1531, före
biskopsinvigningen, till biskoparna Magnus Sommar och
Petrus Magni, som förrättade vigningen, i hemlighet
skriftlig ed, innebärande lydnadsförpligtelse till
påfven och löfte att vid lägligt tillfälle söka
påflig bekräftelse på sina ämbeten (se H. Lundström:
»Bidr. till sv. kyrkans hist. ur inrikes arkiv»,
i »Hist. tidskr.», 1897). Konungen tyckes dock
återgifvit S. J. sitt förtroende, ty efter den till
biskop (»ordinarius») utnämnde Erik Hjorts död var
S. J. under biskopsledigheten (April 1545–Juli 1547)
den ledande mannen i domkapitlet. Han afled i Skara
i Aug. 1554. S. J. var latinsk skald. »Hans verser
vittna om god latinsk språkkunskap efter hans samtids
mått.» Jfr »En hittills okänd svensk krönikeskald från
medeltiden» (i »Hist. bibl.», V, 1879) och F. Ödberg:
»Om magister Sven Jacobi, den förste protestantiske
biskopen i Skara stift» (1896).

*Svenljunga. 4,377 har. 1,083 innev. (1897).

*Svennarum. 18,671 har. 2,021 innev. (1897).

Svennberg, Olof Teodor (Tore), skådespelare,
f. i Stockholm d. 28 Febr. 1858, debuterade å
Ladugårdslandsteatern derstädes 1877, var 1878–91
engagerad vid olika ambulatoriska sällskap och vid
Stora teatern i Göteborg, gaf gästspel och deltog
i turnéer i olika delar af Sverige och Finland
1891–95, engagerades sistnämnda år hos A. Ranft, men
lemnade honom 1898 och bildade med fru Håkansson eget
ambulatorisk sällskap. Från hösten 1899 reengagerades
han hos Ranft. S., som är begåfvad med ett för
scenen synnerligen lämpligt yttre, utmärker sig för
ett särdeles lyckligt temperament. Bland hans roller
må nämnas Repholt i »Ett besök», Falk i »Kärlekens
komedi», Chamillac, Valentin i »Faust», Robert i »Ära»
och Generaldirektören.

*Svenneby. 1. 2,924 har. 1,442 innev. (1897). —
2. 1,477 har. 298 innev. (1897).

Svenner, frälsemannaklass. Se Väpnare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free