- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2125-2126

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska nykterhetssällskapet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bl. a. alla våra nyare pansarfartyg af den
s. k. Svea-typen, hvilka, lämpade för våra kuster och
landets tillgångar, öfverallt bland främmande nationer
väckt berättigadt uppseende. Bland utmärkelser,
som kommit S. till del, må nämnas ledamotskap
af Örlogsmannasällskapet (1868; hedersled. 1882),
Krigsvet.-akad. (1884) och Vet.-akad. (1889).
L. H.

Swensson, Carl Aaron, svensk-amerikansk prest och
författare, f. i Sugar Grove, Pennsylvania, d. 25 Juni
1857, aflade 1877 mogenhets- och 1879 prestexamen vid
Augustana College, blef s. å. pastor i Lindsborg (se
d. o. Suppl.) i Kansas, stiftade der 1881 läroverket
»Bethany college», var till 1893 ordförande i dess
styrelse och är sedan 1892 läroverkets »ständige
president». Han var 1880–82 Kansaskonferensens
sekreterare, 1886–88 dess representant i synodalrådet
och dettas sekreterare samt medlem af sångboks-
och psalmbokskomitéerna. 1889–90 var han medlem
af statens legislatur. S., som 1889 erhöll
magistergrad af Augustana College, kreerades 1893
till filos. hedersdoktor i Upsala. Han har utöfvat
publicistisk verksamhet, bl. a. såsom redaktör af
»Ungdoms-vännen» (1880–87), och skrifvit bl. a. The
Swedes in America
(1889), I Sverige. Bilder och
minnen från mina fäders land
(1891) och Åter i
Sverige
(1898).

*Svenstorp, socken. 830 har. 494 innev. (1897).

*Svenstorp, som ligger i Odarslöfs
socken, har underlydande utom i de nämnda socknarna
äfven i Södra Sandby och Söderhvidinge socknar af
Malmöhus län. De tvänne envåningshusen (af gråsten)
äro senare tillbyggnader och tillhöra ej sjelfva
slottet. Efter Ture Gyllenkrooks död 1898 tog
kammarh. frih. A. Gyllenkrook, som äfven innehar
Björnstorps fideikommiss, såsom äldste ätteman
S. i besittning. Men mot honom väckte hans yngre
farbroders son, kaptenen frih. A. T. C. Gyllenkrook,
process med påstående af bättre rätt till S.

*Sventorp. 5,896 har. 1,616 innev. (1897).

Svepefjäll, bot. Se Sori.

*2. Sverdrup, Johan, dog i Kristiania d. 17
Febr. 1892.

*3. Sverdrup, Jakob L. R., stod efter sitt utträde
ur ministèren i egenskap af den s. k. moderata
vensterns ledare i skarp opposition emot den
radikala »rena» venstern. Han sökte 1895 bilda en
koalitionsministèr på grundvalen af 7 Juni-beslutet,
men misslyckades. Den 14 Okt. s. å. inträdde han,
efter mycket motstånd från venstern, såsom den
ene representanten för de moderate i Hagerups
koalitionsministèr, blef der chef för kyrko- och
undervisningsdepartementet samt utnämndes, efter
kabinettets afgång d. 17 Febr. 1898, till biskop i
Bergens stift.

4. Sverdrup, Otto, norsk nordpolsfarare, den
föregåendes sysslings son, född d. 31 Okt. 1855,
Nansens deltagare på Grönlandsexpeditionen 1888,
deltog äfven i N:s polfärd 1893–96. Sedan N. i Mars
1895 lemnat »Fram», fördes befälet derpå af S., som
hann 85° 57’ n. br., den högsta breddgrad, som nåtts
med fartyg. Han återkom till Norge d. 20 Aug. 1896 —
en vecka efter Nansen. Med den något ombyggda »Fram»
afseglade han d. 24 Juni 1898 från Kristiania, följd
af en vetenskaplig stab och med proviant för fyra år, för att
anställa forskningar n. och ö. om Grönland. 1897
erhöll S. Vegamedaljen.

*Sverige. (Rättelse: i hufvudart. sp. 1077, r. 15
nedifr., står Wahlberg bör vara Hagborg). Arealen,
som för 1880 beräknades till 442,126,48 qvkm.,
utgör enligt de för 1890 gjorda beräkningarna
447,862,27 qvkm., hvaraf 411,194,88 qvkm. land
och 36,667,39 qvkm. vatten (hafsvikar och sund
ingenstädes inräknade). Rikets nordligaste punkt är
ej längre Kuokkimuodka (se d. o. Suppl), utan den
ligger vid Rajajokka. — Folkmängden uppgick vid 1897
årsslut till 5,009,632 pers. (2,437,926 mankön och
2,571,706 qvinkön), af hvilka 3,979,265 å landsbygden
och 1,030,367 (20,5 proc.) i städerna. Under
årtiondet 1888–97 har befolkningen ökats med 5,8
proc. (landsbygdens med 2,21 proc. och städernas
med 22,4 proc.); i de fem nordligaste länen var
ökningen 15,7 proc. (12,7 proc. å landsbygden,
29,1 proc. i städerna), medan för de öfriga länen
futom Stockholm) ökningen var endast 2,7 proc. (0,14
proc. å landsbygden och 19,8 proc. i städerna). I
Stockholm var ökningen 26,6 proc. Endast 21 af
S:s 92 städer (om Skanör med Falsterbo räknas som 1
stad) hade öfver 10,000 innev., 9 öfver 20,000 och 3
(Stockholm, Göteborg och Malmö) öfver 50,000 innev.,
hvaremot 8 hade mindre än 1,000 innev., i detta
hänseende öfverträffade af 9 af S:s 22 köpingar,
hvilkas befolkning räknats till landsbygden. —
Under åren 1890–95 utvandrade sammanlagdt 195,674
pers. (deraf 86.. proc. till Amerika) och invandrade
44,985. Äktenskapsfreqvensen har fortfarit att nedgå
äfven på 1890-talet (pr 1,000 innev, vigdes 1891–95
11,5 pers.), likaså antalet födda (27,4 pr 1,000) och
döda (16,6 pr tusen af medelfolkmängden samma tid).

Klimat. Antalet glacierer (jöklar) är icke så litet
som man förr antagit. Norrbottens läns högre delar
hafva öfver 100, och den jökelbetäckta arealen är
beräknad till omkr. 400 qvkm. (ungefär Hjelmarens
yta). De ligga inom ett område af omkr. 12,000
qvkm. i Torne, Kalix, Lilla och Stora Lule elfs
samt Pite elfs källområden. De största isfälten
(omkr. 50 qvkm.) äro Sulitelmas, Ålmajalos (s. om
Yirijaur), hvilka båda delvis sträcka sig in i Norge,
Ålkasfjallens och Sarektjåkkos, hvilka alla jämte
ännu flere ligga kring öfre delen af Lilla Lule
elfs källflod Rapaädno. I Vesterbotten län finnas
inga, men i Jämtlands träffas några, af hvilka
de sydligaste, mycket obetydliga, ligga i Helags-
och Sylfjällen. En årstemperatur af – 3° har endast
nordligaste Lappland (Karesuando), isotermen för – 1°
går n. om Öfver-Torneå kyrka mot s. v. genom Jockmock
och Hornafvan till norska gränsen, isotermen för 0°
går straxt n. om Haparanda, går parallelt med den
förra genom Stensele och nordligaste Jämtland till
fjällryggen, som den antagligen följer mot n. En
0°-isoterm finnes sannolikt äfven i vestra delarna af
Jämtland och Herjedalen. Isotermen för 2° går genom
Dalarna mot n. ö. genom Helsingland, vestra Medelpad
och östra Jämtland i nordlig riktning och derifrån
genom Ångermanland mot n. ö. till Umeå; 5°-isotermen
går från n. v. in genom Dalsland, v. och n. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free