Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskilda banor. Af dessa senare äro 153 lokomotivbanor
med 6,693,8 km. längd (66,4 km. hafva en spårvidd
af endast 0,6 m., 150 km. hafva 0,802 m. spårvidd,
1,591,2 km. hafva 0,891 m. spårvidd och 4,287,1
km. 1,435 m. spårvidd) och 6 hästbanor med 16,7
km. längd. Under byggnad äro för statens räkning
linierna Göteborg–Uddevalla–Skee och Krylbo–Örebro,
fortsättning på Norra stambanan från Boden till
Ytter-Morjärv samt på Luleå–Gellivarebanan förbi
Kirunavaara och
Luossavaara malmfält till riksgränsen i riktning mot Ofoten
(se Luleå–Ofotenbanan. Suppl.). — Statstelegrafnätet
upptog vid 1898 års slut omkr. 8,800 km. i linier
och kablar samt omkr. 26,000 km. i ledningar,
statens och enskilda jernvägars nät (1897) 5,063
km. i linier samt 16,733 km. i ledningar. Antalet
telegrafstationer (1898) var 178, utom 1,147
jernvägstelegrafstationer. Rikstelefonnätet omfattade
samtidigt 36,114 km. i dubbelledningar och 3,044 km. i
enkelledningar; antalet apparater var omkr. 38,000,
vexel- och centraltelefonstationer 875. Enskilda
telefonledningar utgjorde 1896 nära 42,000 km. och
hade omkr. 22,500 i bruk varande apparater. Antalet
fasta postanstalter vid 1897 års slut var 2,406 (deraf
186 postkontor), hvilka under året postbehandlade 214
mill. försändelser (ökning under året 17 proc.),
deraf 111 mill. nummerexemplar tidningar och
tidskrifter. Personalen räknade 6,044 pers.
Författning och förvaltning. I fråga om riksdagens
sammansättning antogs 1894 en lag, som fastställde
antalet ledamöter i Första kammaren till 150 och i
Andra kammaren till 230, deraf 80 för städerna och 150
för landsbygden. Se vidare Riksdagsmannaval. Suppl.
Lagskipning. Om Högsta domstolen se
d. o. Suppl. Kyrkliga förhållanden. Vid 1898
års början voro kontrakten 184, omfattande 1,390
pastorat (19 garnisonsförsamlingar inräknade) med
115 stads-, 2,359 lands- och 77 andra församlingar
(kapell-, bruks-, garnisons-, hospitals-,
fängelseförsamlingar m. fl.), hvarjämte funnos 15
legaliserade församlingar med egen kyrkoskrifning,
hvilka ej tillhöra statskyrkan. Enligt 1890
års folkräkning funnos 5,143 metodister (antalet
öfverstiger i verkligheten 15,000), 37,112 baptister,
1,064 separatister, 70 fransk-reformerta (1 legal.
förs.), 197 engelsk-episkopala (1 legal, förs.), 313
katolsk-apostoliske (irvingianer), 1,390 rom.-katolske
(4 legal. förs.), 46 grek.-katolske (1 legal. förs.),
3,402 mosaiske trosbekännare (8 legal. förs.) och
234 mormoner.
Finanser. Riksstaten för 1899 upptog statsverkets
ordinarie inkomster till 22,603,000 kr. och de
e. o. inkomsterna eller bevillningarna till
86,175,000 kr., hvaraf tullmedlen 41 mill.,
postmedlen 9,925,000, afgifter för särskilda
förmåner och rättigheter 750,000, stämpelmedel
4,4 mill., bränvinstillverkningsskatt 15,5 mill.,
hvitbetssockertillverkningsafgift 9 mill., bevillning
af fast egendom samt af inkomst 5,6 mill.; dertill
komma öfverskott å föreg. statsregleringar 12,615,000
kr. samt andel af riksbankens vinst för år 1897 2
mill., så att riksstatens hela inkomstsida slutar
på 123,393,000 kr. (Om afskrifningen af de ordinarie
skattetitlarna grundskatt 1892 och kyrkotionde 1898
se Grundskatt, Suppl, och
Kyrkotionde samt Tionde. Suppl.). Utgifterna voro: å
ordinarie stat 82,089,724 kr. (å första hufvudtiteln
1,320,000 kr., å andra 3,842,450, å tredje 606,750,
å fjerde 26,528,460, å femte 7,164,965, å sjette
5,756,200, å sjunde 19,219,350, å åttonde 14,222,099,
å nionde 3,429,450 kr.), å extra ordinarie stat
17,924,076 kr. (deraf å fjerde hufvudtiteln 5,431,390,
å femte 3,569,335, å sjette 4,354,350, å åttonde
1,945,101 och å nionde 1,540,000 kr.), hvarförutom
komma att utgå dels utom hufvudtitlarna till
jernvägsbyggnader och jernvägsmateriel 10,1 mill., dels från
riksgäldskontoret 11,588,507: 27 (deraf 10,818,907:
27 räntor och af betalningar å statsskulden), dels
ock afsättning till arbetareförsäkringsfonden
1,4 mill., afsättning till underlättande af
åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande 250,000 och till förstärkande
af statsverkets kassaförlagsfond 40,692: 73. Enligt
K. M:ts proposition för år 1900, aflemnad till 1899
års riksdag, beräknades statsverkets inkomster till
130,807,000 kr, deraf 22,541,000 kr. ord. inkomster
och 85,950,000 kr. bevillningar, hvartill komma
öfverskott å föregående statsregleringar 21,316,000
kr. och 1 mill. af riksbankens vinst för 1898
(hela riksbankens vinst förbehölls sedermera, enligt
riksdagens beslut, riksbanken). Enligt Kapitalkonto
till rikshufvudboken uppgingo statens tillgångar vid
1897 års slut till 523,219,661 kr. (deraf 186,673,516
kr. behållningar i fonder och 336,546,145 kr. värdet
af statens jernvägar med materiel) och skulderna
till 287,491,724 kr., så att tillgångarna öfver
skulderna voro 235,727,936 kr. — Penningeväsende. Ny
lag för Riksbanken utfärdades d. 12 Maj 1897, enligt
hvilken denna fr. o. m. 1899 är ensam berättigad
att utgifva sedlar (se Riksbank. Suppl. och
Sedelutgifning. Suppl). Afdelningskontor finnas nu
(1899) äfven i Falun, Gefle, Linköping, Mariestad,
Umeå och Örebro, men enligt ofvannämnda lag skall
finnas minst ett afdelningskontor i hvarje län
utom Stockholms. Utom ett fullständigt bokslut
vid hvarje kalenderårs slut och en öfversigt,
som fullständigt utvisar bankens ställning, skall
efter hvarje månads slut en öfversigt upprättas,
utvisande bankens tillgångar och skulder, hvarjämte
för hvarje vecka upprättas att i allmänna tidningarna
införas uppgift om bankens metalliska kassa och
öfriga kassatillgångar, utelöpande sedlar samt
obegagnad sedelutgifningsrätt. Vid 1898 års slut voro
riksbankens utelöpande sedlar 70,859,508,19 kr., deraf
16,980,480 kr. i 10-kronesedlar, 17,717,585 kr. i
5-kronesedlar och 15,503,900 kr. i 100-kronesedlar
(den obegagnade sedelutgifningsrätten var 17,346,324
kr.), och de enskilda bankernas (nu 27) 79,315,676,75
kr.
Försvarsväsendet har undergått vissa förändringar
genom den af 1892 års urtima riksdag antagna,
vanligen s. k. förbättrade härordningen. På grund
af rekryteringen särskiljas trupperna i värfvade,
indelta och blandadt värfvade och indelta, hvarjämte
åtskilliga afarter och sammanblandning af olika
system förekomma inom flere truppaldelningar Alla
trupper uppbringas till krigsstyrka genom inkallande
af beväring. Armén utgöres af: Infanteri: 2 värfvade
(gardes-) regementen efter gammalt sätt, 19 indelta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
