Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dennes död, N. H. von Steyern, grefve G. Sparre,
J. O. Alin, E. Trygger, D. G. Restadius och
Olof Jonsson i Hof, norrmännen B. Getz, ordf.,
K. H. Schweigaard, O. A. Blehr, J. H. P. Thorne, O.
Olsen, S. Nielsen och V. Konow). Komitén arbetade
till 1898, men kunde ej förena sig om något förslag
till nytt ordnande af de unionella förhållandena. Se
vidare Norge. Suppl.
Sveriges advokatsamfund. Se Advokat. Suppl.
Sveriges allmänna exportförening, afsedd att bereda
nya eller ökade tillfällen till afsättning i utlandet
af svenska produkter och industrialster, bildades,
företrädesvis efter österrikiskt mönster, på initiativ
af envoyén H. Åkerman och efter en under ledning af
kronprins Gustaf gjord inbjudning till allmänheten
i Stockholm d. 18 April 1887. Föreningen har verkat
för sitt ändamål genom att skaffa upplysningar om
de pris-, kredit-, frakt- m. fl. förhållanden, som
kunna befordra exporten; genom att (t. o. m. 1894)
i Spanien, Asien, Australien, Afrika, Argentina,
Brasilien, Mejico m. fl. land hålla aflönade agenter
för inledande af affärer: genom depoter eller mindre
utställningar af svenska fabrikat på vissa vigtiga
platser; genom att låta bland svenska industriidkare
cirkulera genom agenterna i ofvannämnda land insända
prof på sådana maskiner och verktyg m. m., som brukas
i de resp. landen; genom att i en särskild tidskrift,
»Exportföreningens cirkulär» (Juli 1888–Dec. 1894),
offentliggöra meddelanden om leveranstillfällen
m. m. och svensk-norska konsulsrapporter samt genom
att utomlands sprida kataloger öfver lämpliga svenska
exportartiklar. (Deremot har föreningen ej haft till
ändamål att sjelf direkt försälja svenska varor
i utlandet eller att direkt taga befattning med
varors afsändande eller att föra räkenskap öfver
varutransaktioner.) Föreningen ingrep kraftigt i
frågan om Sveriges deltagande i industriutställningen
i Köpenhamn 1888 och har vid utställningar i
Barcelona, Paris, Chicago m. fl. st. genom ombud
sökt vägleda de främlingar, som besökt den svenska
afdelningen, i den svenska exporthandelns intresse
m. m. Hon har sökt främja exporten genom förslag
till upprättande af direkta, delvis subventionerade
ångbåtslinier till främmande land. Genom hennes
initiativ hafva dels höjda statsanslag tilldelats
våra två förnämsta handelsinstitut, dels
handelsstipendiatinstitutionen kommit till stånd.
Under åren 1887–93 åstadkom föreningen genom
sina agenter en afsättning på omkr. 5,200,000
kr. Under samma tid uppbar hon i statsanslag
299,000 kr., hvaraf 2/3 belöpte sig på kostnaderna
för agenterna. I und. utlåtande af d. 26 Maj 1894
fann Kommerskollegium, att den genom föreningen
direkt förmedlade afsättningen icke motsvarade
derpå nedlagdt arbete och för ändamålet gjorda
penningeuppoffringar. Regeringen anbefallde med
anledning deraf 1895 föreningen att ej vidare
etablera några aflönade agenturer och bestämde
statsunderstödet, som t. o. m. 1894 vexlat emellan
30,000 och 50,000 kr. om året, fr. o. m. 1895
till 15,000 för föreningens byrå och 4,000
kr. för utgifvande af tidskriften »Svensk export»,
hvilken offentliggör de svensk-norske konsulernas
berättelser och andra officiella meddelanden, som
beröra utrikeshandeln och sjöfarten.
Antalet af föreningens medlemmar, hvilka antingen vid
inträdet erlägga minst 200 kr. en gång för alla eller
betala 10 kr. i inträdes- och 20 kr. i årsafgift,
har vexlat emellan 400 och 500. Hedersordförande har
sedan stiftelsen varit kronprinsen, verkställande
direktör grossh. W. Tesch.
*Sveriges allmänna folkskolelärareförening
räknade vid 1898 års ingång 5,628 medlemmar i 210
kretsar. Ombudsmöten hafva hållits vidare i Göteborg
1893, i Stockholm 1895 och 1897 samt i Norrköping
1898. Centralstyrelsen består numera af 9 personer,
som väljas för tre år, och af hvilka turvis afgå 3
hvarje år.
Sveriges författareförening, stiftad d. 23 April
1893, afser en allmän sammanslutning mellan
svenska författare för tillvaratagande af deras
ekonomiska intressen. Till aktiva ledamöter af
föreningen kunna inväljas svenska medborgare,
som antingen i bokmarknaden utgifvit minst ett
arbete, hvilket tillhör skönliteraturen eller
eljest beträffande framställningssättet har rätt
till estetiskt bedömande, eller ock å offentlig
teater fått uppförda ett eller flere teaterstycken,
tillsammans omfattande minst tre akter. Personer,
som eljest egna sig åt skönliterär verksamhet eller
äro öfversättare af utländsk skönliteratur, kunna
såsom passiva ledamöter ställa sig under föreningens
skydd. Till hedersledamöter kunna, på styrelsens
förslag, inväljas personer, som gjort sig synnerligen
väl förtjenta om föreningens syften. Inval af aktiv
eller passiv ledamot verkställes af styrelsen; är
densamma dervid icke enhällig, hänskjutes frågan
till föreningens ordinarie stämma. Vid uppgörande af
aftal om öfverlåtelse af förlagsrätt till literärt
arbete af ofvannämnda beskaffenhet kan ledamot
för erhållande af råd och upplysningar vända sig
till styrelsen och ombudsmannen. Styrelsen består
af föreningens ordförande (sjelfskrifven ledamot)
och 6 för 2 år utsedda ledamöter. På årsstämman,
hvilken hålles i Mars, är uppläsande af literära
arbeten förbjudet. — Bland föreningens sträfvanden
att utveckla och främja den literära eganderätten har
dess 1894 ingifna inlaga till K. M:t ang. Sveriges
anslutning till Bernkonventionen ännu icke ledt till
åsyftadt resultat, ehuru den i väsentlig mån torde
hafva framkallat den år 1897 vidtagna revisionen af
1877 års lag ang. eganderätt till skrift. Sedan 1894
har föreningen utgifvit en literär årspublikation,
»Vintergatan». Föreningen räknade d. 31 Mars 1898
1 förste hedersledamot, 1 passiv och 170 aktiva
ledamöter. Dess tillgångar uppgingo till 5,705 kr.
Rphl.
*Sveriges geologiska undersökning. Inom muséet äro,
i de på golfvet i stora salen stående monterborden,
numera upplagda efter tidsföljden ordnade samlingar af
å ena sidan urformationens kristalliniskt skiffriga
bergarter med sina malmer, marmorlager m. m., de
olika slagen porfyrer och graniter samt prekambriska,
postkambriska och tertiära eruptivbergarter, alla från
svenska fyndorter, äfvensom de jämförelsevis äldre
sedimentära bergartsserier, i hvilka fossila organiska
lemningar hittills icke anträffats; å andra sidan de
inom Sverige förekommande fossilförande lagersystemens
bergarter och typiska fossil, näml. kambriska, under-
och öfversiluriska, trias-, jura-, krit-, tertiär- och
qvartärsystemen med deras underafdelningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
