Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svinpest. Vid införsel sjöledes till Sverige
af svinkreatur skola djuren hållas i karantän
å införselorten under 60 dagar med undantag för
svinkreatur, som sjöledes införts från Finland. För
dessa är karantänstiden endast 24 timmar, så framt,
ej Finland eller någon del deraf förklarats smittad af
sjukdom bland svinkreatur. Jfr k. förordn. af d. 9
Dec. 1898 och k. kungörelserna s. d. Jfr
Svinsjuka, Suppl. C. A. L.
Svinsjuka l. svinseptikemi (T. schweineseuche),
en i synnerhet hos unga svinkreatur förekommande
inflammation i lungorna, brösthinnan och hjertsäcken,
hvilken vanligen uppträder såsom farsot. Orsaken till
sjukdomen äro ovala och orörliga bakterier (Bacillus
suisepticus). Uti icke-virulent tillstånd finnas
dessa i andningsverktygens och näringskanalens
slemhinna hos fullkomligt friska djur, men om
kreaturen genom missvård blifvit försvagade eller
om de angripits af svinpest, antaga bakterierna
understundom virulenta egenskaper samt gifva upphof
till ofvan angifna sjukdomsprocesser, hvilka ofta
föranleda det angripna djurets död. Svinsjukan har
ofta blifvit förvexlad med svinpest (se d. o.) eller
antagits vara endast en form af denna, emedan båda
sjukdomarna kunna samtidigt förekomma hos ett djur och
emedan man ej noga skilt från hvarandra de bakterier,
som förorsaka dessa sjukdomar eller de olika lokala
sjukdomsprocesserna vid desamma. Jfr Svinpest. Suppl.
C. A. L
*Svinstad. 5,872 har. 1,217 innev. (1897).
Svjatoj nos [nås], R. (»heliga
udden»), namn på flere uddar i Norra ishafvet,
nämligen en udde midt emot ön Blisjnij (guv. Jakutsk),
en udde vid östra inloppet till Tjeskajaviken och en
udde vid norra kusten af Kola-halfön (de bägge
senare i guv. Archangelsk).
Svängningstid. Se Vågrörelse.
Svärdsdans. Se Vapendans.
*Svärdsjö. 95,210 har med Svartnäs bruksförs. 4,953
innev. (1897).
*Svärdsorden. Enligt d. 23 Nov. 1896 gjordt
tillägg till förordn. af d. 26 Juni 1850 kan
svärdstecknet (dock utan de korslagda svärden under
kronan) tilldelas civil-militär person inom armén
och flottan af underofficers grad.
Svärmeandarna. Se Zwickauprofeter.
*Svärta. 9,689 har. 1,572 innev. (1897).
Svärtuna. Se Svärta.
*Sya. 1,677 har. 667 innev. (1897).
*Sybel, H. von,
lemnade 1893 redaktörskapet för »Hist. zeitschrift»,
upphöjdes 1894 till verkligt geheimeråd och
excellens samt afled i Marburg d. 1 Aug. 1895.
Hans sista stora verk var Die begründung des
Deutschen reichs durch Wilhelm I (7 bd,
1889–94), vid hvars utarbetande han egde
tillgång till de preussiska statshandlingarna och
som afsåg den bismarckska politikens förhärligande.
(Sp. 1126, r. 8, står det preussiska statsarkivet
bör vara de preussiska statsarkiven; sp. 1126,
r. 14, står Deutsche bör vara Deutscher).
*Syd-Australien hade 320,431 innev. 1891, deraf 4,895
i Nordterritoriet, och beräknades 1897 hafva 358,224
deraf 146,125 i Adelaide med förstäder. Den förut
starka invandringen har de senare åren öfverträffats
af utvandringen.
Jernvägarna hade 1897 en längd af 3,038 km., deraf 235
km. i Nordterritoriet. 1894 erhöllo qvinnorna politisk
rösträtt, men ej valbarhet. Koloniens inkomster för
1896–97 uppgingo till 2,61 och utgifter till 2,64
mill. pd. Statsskulden var 1897 24,4 mill. pd.
Syd-Bulgarien. Se Öst-Rumilien.
*Syd-Carolina hade
1890 462,000 hvita (deraf endast 60 uppgåfvos vara
födda i Sverige) och 689,000 färgade innev. Vid
kusten (företrädesvis vid Charleston och Beaufort)
finnas fosfatlager, som gifva omkr. 500,000 ton
årligen och äro en vigtig statsinkomstkälla. 1894
antogs en lag, som gjorde handeln med spritdrycker
till statsmonopol, men genomförandet af lagen ledde
till folktumult, och högsta domstolen förklarade
den författningsstridig. Jernvägarna hade 1896 en
längd af 4,209 km. Statsskulden var 1895 6,5 mill.,
den beskattade förmögenheten 173,5 mill. doll.
*Syd-Dakota. Se Dakota. Suppl. Staten sänder 2
representanter till kongressen.
*Sydenham, ort- och personnamn, uttalas si’ddnöm.
*Sydney hade 383,283 innev. 1891 (med förstäder)
och beräknades 1896 hafva 423,600. Det är
hufvudstation för den flotta Australien skall
ega och som enligt »Australasian naval force
act» af 1887 består af 5 snabbgående kryssare
(hvardera om 2,575 tons deplacement) och 2
torpedkanonbåtar af nyaste konstruktion (om 735
tons). Fartygen skola byggas af britiska regeringen,
och de af de austral. kolonierna, som gått in på
öfverenskommelsen, hvilken gäller för 10 år i sender,
skola bestrida kostnaderna för deras underhåll och
5 proc. af byggnadskostnaden.
Sydney [si’dni]. Se Cape Breton. Suppl.
Syd-Preussen, ett vid Polens
delningar 1793 och 1795 konungariket Preussen såsom
provins tilldeladt område, 53,000 qvkm., med 1 1/3
mill. innev., omfattande det nuv. reg.-omr. Posen
sam de nuv. rysk-polska landen emellan Weichsel och
Pilica nedanför dennas inflöde. 1807–15 tillhörde det
hertigdömet Varsjav och delades derefter emellan
Ryssland och Preussen.
Sydvest-arameiska. Se Kaldeiska språken.
Syfilologi. Se Syfilidologi.
Syltoppen. Sylarna, bergmassiv
på gränsen mellan Jämtland och S. Trondhjems
amt, begränsadt i ö. af Enaelf, i s. ö. af den
myrlända sänka, ur hvilken Enaelf rinner mot n. och
Neaelfs tillflöde Ekornån mot v., i s. af Ekornån
(Ekorndörren) och en del af Nea, i v. af den från
Essandsjön i Norge söderut rinnande Esna, Essandsjön
och dess källflod Djupholma, hvilken upprinner från
Blåhammarkläppen, och i n. antingen af en myrländ
sänka mellan Djupholma och Enaelf, i hvilket fall
den straxt n. om Sylarna belägna Fiskåhögda (1,069
m.) räknas till massivet, eller norra Fiskåen och den
myrlända sänkan mellan henne och Enaelf. Fjällmassan,
som består af gråsvart diorit och utmärker sig för
sin ovanligt fina och smäckra byggnad, bildas af en
smal, slingrande, riksgränsen tre gånger skärande kam
af omkr. 11. km. längd med tre sidogrenar på östra
(svenska) sidan och två på den vestra, hvilka alla
med stor regelbundenhet dela sig i två armar. Största
bredden är omkr. 8 km. Emedan Sylarna äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
