Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intressantaste och högsta högfjäll i Sverige nedanför de
lappska mera otillgängliga jättarna och erbjuda en
hänförande öfverblick af högfjällsnatur, hafva de på
senare tid blifvit mycket besökta af turister. Vägen
tages på svenska sidan från Enafors jernvägsstation
uppför Handölsån, förbi turistföreningens hydda
vid Enaelfven till massivets norra del, Sylskaftet
(1,523 m.) i Norge., hvarefter man följer kammen
mot s. till Lillsylen (1,727 m.) och den branta
Storsylen (1,790 m.), båda på svenska sidan, och en
sydligare på sjelfva gränsen belägen topp (1,766 m.),
som af några författare uppgifves vara den egentliga
Storsylen. Öster derom ligga snömassor (men enligt en
uppgift ej jöklar) och djupast ned i dalkitteln en
liten sjö med ultramarinblått vatten, begränsad mot
s. af Lillesylen (1,710 m.) l. Storsola (på ett knä
af riksgränsen), hvilken tillhör Ekorndörrens norra
vägg.
Sylvestren. Se Terpener.
Sylvius, Jacobus, läkare. Se Dubois, J. Suppl.
Sylvius’ gång. Se Hjernan, sp. 1305.
*Symboliska böcker l. Symbola. Läs Symboliska böcker och
Symbola.
Symbolism, en på 1880-talet inom både literaturen
(se Dekadenterna. Suppl.) och konsten i Frankrike
framträdande riktning, som utmärkes af en långt
drifven subjektivism och sträfvar ej att återgifva
verkligheten, utan endast det intryck, som denna
gör på skalden eller konstnären.
Sympatetiskt bläck. Se Bläck.
Sympatiskt ögonlidande (sympatisk oftalmi).
Se Ögonsjukdomar.
Sympodia (af Grek. syn, tillsammans, och pus,
genit. podos, fot). Se Missbildning, sp. 95.
Synbana, den bana, som förmedlar synintryckens öfverförande
från ögat till hjernan och medvetandet. Jfr
S. E. Henschen: »Om synbanans anatomi ur diagnostisk
synpunkt» (inbjudningsskr. till med. doktorsprom. i
Upsala 1893).
Syncephalus (af Grek. syn, tillsammans, och kefale,
hufvud). Se Missbildning, sp. 93.
Syndetikon (af Grek. syn, tillsammans, och
dein, binda), ett flytande, starkt bindande lim.
*Synnerby. 3,062 har. 1,115 innev. (1897).
Synodus palmaris, Lat. Se Palmsynoden.
*Synoptisk. Sp. 1169, r. 9, står hela läs
nordvestra.
Synotus, zool. Se Fladdermöss.
Syphilom, med. Se Gumma. Suppl.
*Syra. Sp. 1175, r. 30 uppifr.,
står melonsyreeter bör vara malonsyreeter.
*Syracuse hade omkr. 115,000 innev. 1896.
*Syresalter. Se vidare Ammoniaksaltet 2.
*Syrien, 198,600 qvkm., med
2,6 mill. innev., är i politiskt hänseende deladt i
vilajeten Surija (Damaskus), Haleb och Bejrut samt
de sjelfständiga (privilegierade) mutessariflik
Djebel Libnan (Libanon) och El Kuds (Jerusalem). —
Af jernvägar eger S. linierna Bejrut–Damaskus,
Damaskus–Mzerib samt Jafa–Jerusalem. Se
Cuinet: »Syrie, Liban et Palestine; géographie,
administration» etc. (1896).
*Syrjäner. Castréns grammatik utgafs 1844. Saovaitov
bör vara Savvaitov, som jämväl skref grammatik (på
ryska). Syrjänska språkprof och texter finnas intagna
i »Journal de la Société
finno-ougrienne» (bd 10, 1892, hemtade ur G. Lytkins
ryska arbete »Syrjänernas land under biskoparna af
Perm och syrjänska språket»).
*Syrmien. 2. Komitatet hade 346,950 innev. 1890.
Syrrhaptes, zool. Se Stepphönsen.
Syrväckare, mejerit., de medel, t. ex. sjelfsurnad
mjölk, kernmjölk och i synnerhet s. k. renkulturer
(normalsyror), som man använder för att vid
beredning af syradt smör inleda och föra gräddens
syrning i önskad riktning. Renkulturer för gräddens
syrning började framställas i Danmark 1890, der de
numera fått stor spridning, och kommo något senare
i bruk, ehuru mindre allmänt, i Sverige, Finland
m. fl. mejeriidkande land. Till en början utgjordes
renkulturerna af sur mjölk, åstadkommen förmedelst
mjölksyrebakterier, som renodlats i steriliserad
mjölk eller erhållits på annat sätt. Dessa preparat
voro dock föga hållbara. Numera framställer man
genom att frånsila vasslan och torka ostmassan
med eller utan tillsatser renkulturerna vanligast
i form af ett fint hvitt pulver, men derjämte
framställas äfven flytande hållbara sådana i
form af opaka vätskor. Dylika renkulturer äro
numera en handelsvara. Man bör utplantera och hälst
dagligen omplantera dem i omsorgsfullt pasteuriserad
skummjölk samt genom ytterligt noggrann renhållning,
användande af isolerande kärl af lämplig form
(s. k. syrväckarekärl) o. s. v. omsorgsfullt
undvika all infektion utifrån och hindra alla andra
bakterier att komma till utveckling. Derigenom
erhålles dagligen ett medel för gräddens syrning,
hvilket innehåller endast godartade, lifskraftiga
mjölksyrebakterier. Äfven genom omsorgsfull
fortplantning af sjelfsurnad mjölk på liknande sätt
som vid användning af handelsrenkulturer kan man ej
sällan lyckas framställa fullgoda syrväckare. N. E.
*Syskan. Läs Syzran (se d. o.).
Sysserskit [hårdt k]. Se Osmiridium.
Syssling. Se Brylling. Suppl.
Sytning (af Fornsv. och ännu i dialekter lefvande
syta, vårda, sköta), i finskt lagspråk uttryck för det
rättsförhållande, som i Sverige benämnes undantag
(se d. o.).
Szapáry [sa’ppari], Gyula (Julius), ungersk
statsman, f. 1832, sedan 1861 deputerad, var
ministerialråd i Inrikes- och statssekreterare i
Kommunikationsministeriet (1870–71), inrikesminister
1873–75, sedermera guvernör i Fiume, finansminister
1878–87, jordbruksminister 1889–90 samt, efter
Tisza, konseljpresident Mars 1890–Nov. 1892. Jfr
Ungern. Suppl.
Szász Megyes [sas medjesj]. Se Megyes.
Szasz Varos [sas varåsj]. Se Broos (äfven i Suppl.).
*Szechényi. 6. Andor S., grefve, upptäcktsresande,
brorson till S. 5, f. 1865, har på uppdrag af
Wiens geografiska sällskap rest 1888–90 bland
Söderhafsöarna, 1891 i Somal-landet och 1892–93 genom
Ryssland, Persien och Belutsjistan till Indien och
Kina och offentliggjort reseberättelser i nämnda
sällskaps skrifter.
Szegesvár [segesj-], Mag. Se Segesvar.
Szegled [seg-]. Se Czegled (äfven i Suppl.).
Székely-Udvarhely [sēkelj u’dvarhelj]. Se Udvarhely.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
