Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Székes fehérvár ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Székes fehérvér [sekesj]. Se Stuhlweissenburg. 2.
Széll [sēl], Koloman, ungersk ministerpresident,
f. 1842, har sedan 1867 varit deputerad, var
1875–78 finansminister i Tiszas kabinett samt
minskade derunder statsskulden betydligt. Han mottog
derefter ej något statsämbete, ehuru kejsaren vid alla
de följande kabinettbildningarna sökte förmå honom
återtaga finansportföljen, men var en tongifvande
personlighet i den ungerska finansverlden såsom
president i Ungerska hypoteksbanken samt Ungerska
diskont- och vexelbanken. Han framstod slutligen,
oberoende af alla partier, såsom Ungerns mest
ansedde och inflytelserikaste statsman och lät i
Febr. 1899 förmå sig att (efter Banny) öfvertaga
ministerpresidentskapet.
*Szémrere [läs Szémere], B., dog 1869.
Szilágyi [silladji]. 1. Sándor (Alexander) S.,
ungersk historiker, f. i Klausenburg 1827, en
tid journalist och lärare, blef 1867 sekreterare
i kultusministeriet och 1879 direktör för
universitetsbiblioteket i Budapest. Han var
medlem af ung. vet. akad. (1859), sekreterare i
hist. föreningen och redaktör af dess tidskrift
»Századok» (»århundraden»). Död 1899. S. skref
bl. a. Georg Rákóczy I. im Dreissigjährigen kriege
1630–40 (1883), Gabriel Bethlen und die schwedische
diplomatie (i »Ung. Revue», 1882) samt utgaf »Actes
et documents pour servir à l’histoire de Falliance
de George Rákóczy, prince de Transylvanie, avec les
Français et les Suédois dans la guerre de Trente ans»
(1874), »Transylvania et bellum Boreo-Orientale. Acta
et documenta» (2 bd, 1890–91), »Monumenta comitialia
regni Transylvaniae» (18 bd). — 2. Dezsö (Desiderius)
S., ungersk politiker, f. 1840, blef 1874 professor i
straffrätt och politik vid Budapests universitet och
var 1889–95 justitieminister samt verkade såsom sådan
för obligatoriskt civiläktenskaps införande. Medlem
af deputeradekammaren sedan 1871, tillhörde han först
Deáks parti, men var efter 1877 jämte Apponyi ledare
af oppositionen. 1895–98 var han kammarens talman.
*Szlávy, J., lemnade 1896 presidiet i magnattafeln.
Szombathely [såmbat-helj]. Se Steinamanger.
*Såglax-slägtet, Serrasalmo (ej Serrosalmo, ty
ordet kommer af Lat. serra, såg). Bland arterna må
nämnas den ej öfver 30 cm. långa, för sin glupskhet
beryktade karibfisken l. pirayan (Serrasalmo piraya
Cuv.), som lefver i Brasiliens och Guyanas floder.
*Sågsteklar, zool. Se Tenthredinidae.
Sålan, zool. Se Tungslägtet.
Sållsättning. Se Vaskning.
*Sånga. 1. 2,697 har. 1,097 innev. (1897). — 2. 7,770
har. 782 innev. (1897). — Sånga mo upphörde 1898 att
vara Vesternorrlands regementes mötesplats, hvartill
nu tjenar Bruksmon vid Sollefteå (»Sollefteå läger»).
Sångtrasten. Se Talltrasten.
Sårläka, det svenska namnet på Sanicula (se d. o.).
*Säbrå. 1. Socken. 23,445 har. 4,376
innev. (1897). — 2. Tingslag. 79,435 har. 8,583
innev. (1897).
*Säby, socknar. 1. 21,697 har. 6,122 innev. 1897),
deraf 1,753 i Tranås köping. — 2. 621
har. 407 innev. (s. å.). — 3. 2,027 har. 778
innev. (s. å.).
*Säby (vanl. kalladt Bjerka-Säby) har trämassefabrik,
och dit är länets landtbruksskola förlagd.
Säcksvampar, bot. Se Ascomycetes (äfven
i Suppl.).
Sädesdjur. Se Spermatozoider 2.
Sädesharpa. Se Sädesrensningsmaskiner.
Sädeskörtel, anat. Se Testikel.
Sädesrost, bot. Se Uredineae.
Säfferot, bot. Se Libanotis.
*Säfsjö är nu municipalsamhälle och har
läkare, apotek, sparbank samt flere industrier,
bl. a. taksticks- och spånfabriker, mejerier och
qvarn. Jernväg är under anläggning derifrån till Hook
å Halmstad–Nässjö jernväg.
*Säfsnäs, socken i Nås tingslag. 60,867 har. 3,507
innev. (1897)
*Säfvar. 76,535 har. 3,289 innev. (1897).
*Säfvare. 2,864 har. 960 innev. (1897).
*Säfve. 5,115 har. 1,878 innev. (1897).
*Säfvedals härad. 27,120 har. 15,946 innev. (1897).
*Säfveån har sin källa i den i Vedens härad belägna
sjön Säfven (155 m. ö. h.), går derifrån mot n. v. och
v., bildande flere fall, ett om 9 m. vid Presteqvarn
och ett om 18 m. vid Kärrtared i Horla socken, gör der
en tvär vändning mot n. ö. till Algutstorps kyrka, der
Kullingsån från Örnungen och Qvinnestadssjön förenar
sig med henne. Sedan S. vid Vårgårda gjort två fall,
om tills. 9 m., öfvergår hon i motsatt riktning åt
s. v., upptager Svartån från Långsjön och Tåsjön
och bildar fyra fall, om tills. 23 m. I närheten af
Alingsås förenar hon sig med Lillan, från sjöarna
Färjen och Gärdsken, går genom sjöarna Mjörn, som
upptager sjön Antens aflopp, Säfvelången, i hvilken
sjön Ömmern och andra inflyta, samt Aspen och förenar
sig i Gamlestaden vid Göteborg med Göta elf. Under
hennes sista sträcka, genom Göteborgs och Bohuslän,
begagnas hennes många fall för större industriella
anläggningar, men i Elfsborgs län hufvudsakligen
för qvarnverk (med undantag af Hedefors väfveri
vid Hede). Längden är omkr. 85 km., flodområdet
1,480 qvkm.
Säjte (seite). Se Lappsk mytologi, sp. 790.
*Säkerhetständstickor. Se Elddon. Suppl. och
Tändstickor.
Sällberg, Karl Thure, folklifsskildrare, f. i Nydala,
Småland, d. 14 Nov. 1854, aflade 1874 mogenhetsexamen
och har derefter egnat sig åt tidningsmannaverksamhet,
bl. a. såsom redaktör af »Vernamo Posten» (1886–94),
och skönliterärt skriftställeri. Han har under
signaturen Thure S. utgifvit Kring långvedsbrasan
(1894), Vid aftonvardsdags (1895) och På
kyrkobacke och i gillestuga (1896) samt under
eget namn Folkaforer och stollastöcken (1897) och
Småfolksprat och storgubbatal (1898), bygdehistorier,
hvilkas harmlösa skämt och besatta äfventyr lockat
en stor läsarekrets.
Sällskapet för arbetsflitens befrämjande. Se
Bikupa. Suppl.
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Med
den s. k. preparand-anstalten förenades 1885 ett
småskolelärarinne-seminarium, för hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
