- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2163-2164

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taaffe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Taipalsaari tillhör sedan 1S97 Nyslotts stift.

Tai-pe, sedan 1885 hufvudstad på japanska ön Formosa,
i st. f. Tai-van, ligger 15 km. s. ö. om Tam-sui,
med hvilket den liksom med kolgrufvorna vid Kelung
är förenad genom jernväg. T. är en helt ny stad med
breda, raka gator.

Taipei. Se Tam-sui. Suppl.

*Tai-wan. 1. Numera japansk ö. Se Formosa. Suppl. —
2. (Officielt Tainan). Staden är ej längre öns
hufvudstad (se Tai-pe. Suppl.).

Taivassalo. Se Töfsala.

Takamatsu, hamnstad på norra kusten af japanska ön
Sikoku, i prov. Sanuki. 34,277 innev. (1895).

Takaoka, stad i japanska prov. Etsiu, vestra delen
af ön Nippon, 10 km. från Tojamaviken. 30,876
innev. (1895).

Takasaki, stad i japanska prov. Kodsuke, i den
centrala delen af ön Nippon, 100 km. n. v. om
Tokio, vid nakasendo eller vägen mellan Tokio och
Kioto. 30,359 innev. (1895).

Takata (Takada), stad i japanska prov. Etsigo,
nära nordvestra kusten af ön Nippon. 27,460
innev. (1895). Textilindustri.

Takla-makan, sandöcken i östra Turkestan, mellan
Jarkand i v., Tarim och Lob-Nor i n. och ö. samt
Altyn-tagh och Kuenlün i s., med en utsträckning
af minst 250,000 qvkm., är en af de fruktansvärdaste
ödemarker i Central-Asien ej blott genom frånvaron af
vatten och vegetation, utan ock genom ytterligheterna
i klimatet. Rester af städer, begrafna i sanden längs
gamla flodbäddar, vittna om en kultur, som gått under.

Takovo, grefve af. Se Milan I. Suppl.

*Takt. Se äfven Språktakt. Suppl.

Talamanca, sydöstra delen af Costa Rica, mellan
Puerto Limon och Columbias (Panamas) gräns, ett
högbergsland med toppar af 2,500–3,000 m., rikt på
floder, bräddade af dalar, som prunka med tropikernas
hela rikedom, och små högslätter, som njuta den
eviga vårens klimat. Bergstopparna äro vulkaner
(overksamma), nästan alla klädda af rik trädvegetation
ända upp till spetsarna. Indianbefolkningen i
denna trakt sammanfattas under namnet Talamanca.
De grupper (chiripo, cabecar, viceita, bribri,
tiribie), som besökts af Gabb, Thiel och Bowallius,
bära ännu pannprydnader af fjädrar samt halsband af
tänder och färgade perlor och bo i palenque, stora,
för flere familjer afsedda hyddor af trädstammar och
grenar. Chiripo och cabecar äro kristnade. På grund
af T:s rykte för guldrikedom sökte spaniorerna under
eröfringstiden, ehuru förgäfves, bemäktiga sig landet
och äfven senare försök, att från det inre af Costa
Rica tränga in i detsamma hafva misslyckats.

Talamanca, folkstam. Se Muisca. Suppl.

Talaut. Se Salibabo.

*Talbot, John, föddes omkr. 1388 och deltog ej förr
än 1419 i kriget i Frankrike.

Talidsj (Talisj), sydvestra kuststräckan
vid Kaspiska hafvet, till större delen, med
omkr. 45,000 innev., ingående i distriktet Lenkoran
(ryska guvern. Baku), till en mindre del i persiska
prov. Gilan, slättland i ö., bergland i v., bildande
öfvergång till de höga kedjorna Kärara-Dag och Savalan
(T.-alperna) med topparna
Mara-jurt (2,507 m.) och Kula-tasj (2,212
m.). Innevånarne, talidsji, äro ett ariskt
folk och tala pehlevi, blandadt med ett stort antal
turkmenska uttryck. T. var förr ett persiskt kanat.

Ta-lien-wan (Ta-lien-hoan), kinesisk fästning
(ofullbordad) på östra kusten af halfön Liao-tung,
afträddes våren 1898, samtidigt med Port Arthur,
till Ryssland på 25 år.

Talifu, stad i kinesiska prov. Junnan, 3 km. v. om
sjön Tali, vid foten af en hög bergskedja,
2,032 m. öfver hafvet. 23,000 innev. (enl. Gill
1877). Staden är omgifven af en 7 km. lång mur
och har ett i strategiskt hänseende mycket starkt
läge. 1857–73 var den de upproriske muhammedanernas
hufvudstad. I närheten brytes en synnerligen vacker,
mångfärgad marmor.

Tallin, det estniska namnet på Reval (se d. o.).

*Talman. Se vidare Riksdag. Suppl.

Talmetoden kallas en vid språkundervisningen
tillämpad ny metod, som har till mål att låta
lärjungen fullständigare än hittills varit möjligt
tillegna sig ett främmande språk äfven i afseende på
dess begripande och talande. Vid den grundläggande
undervisningen — i afseende på talmetoden den
vigtigaste — följer denna metod samma naturliga
väg som modern begagnar, då hon lär barnet tala,
m. a. o. språket inläres genom sig sjelft, hvarför
just det språk, som är föremål för undervisningen,
begagnas och icke ett annat. Skall således
t. ex. franska språket inläras af svenska barn,
så begagnar läraren sig endast af franska språket
och icke af svenska. — Under det att den gamla
språkmetoden vid inlärandet hufvudsakligen lägger
an på reflektion och ett så att säga artificiel
uppbyggande af det främmande språket genom ett annat
språk, så sätter den nya metoden efterbildningen af
det talade ordet
som grundval för språktillegnelsen
och begagnar sig starkt af barnets minne, öga och
öra (imitation), såsom hos barnet mera utvecklade än
reflektionsförmågan. Denna tages — enligt denna metod
— först senare i anspråk, nämligen då det gäller att
ur det genom efterbildning och textläsning förvärfvade
språkmaterialet på induktiv väg uttaga språkets lagar,
d. v. s. de grammatiska reglerna. Den nya språkmetoden
tillämpades först i Sverige, der Palmgrenska samskolan
i Stockholm införde den redan år 1886. —. Om talmetod
i en annan betydelse se Döfstumundervisning och
Åtbördsspråk.

Talpidae, zool. Se Mullvadartade däggdjur.

Talpina, zool. Se Mullvadar.

Taltrasten. Se Talltrasten.

*Tamaulipas, stat, hade 204,200 innev. 1895.

Tambo, en flod. Se Ucayali.

Tambourissa quadrifida, bot. Se Monimiaceae.

*Tambov. 2. Hufvudstaden hade 48,134 innev. 1897.

*Tambur. 3. Om tambursöm se Sömnad.

*Tamil. Antalet uppgick enligt sista folkräkningen
(1891) till 15,229,759 i Indien (deraf 14,930,117
ensamt i Madras), 750,000 på Ceylon, 200,000 i de
franska besittningarna Pondichery och Karikal, 53,500
i Straits settlements, tillsammans omkr. 16,3 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free