Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taaffe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid, som åkdonet stått till väntning. Apparaten
erhåller sin drifkraft i förra fallet från hjulen,
i det senare från ett i densamma befintligt urverk.
*Taxinge. 4,490 har. 574 innev. (1897).
*Tayler, F., dog 1889.
Tayronas, folkstam. Se Guajiros.
T C = télégramme collationné, Fr. (på telegram),
kollationeras!
*Te. Teproducerande land utom Kina äro Indien och
Ceylon, som nu fylla öfver 70 proc. af Englands
behof, och Japan (export till Nord-Amerika). —
Utom det i art. (sp. 1461) angifna receptet på
bröstkryddor finnes ett enklare, som föreskrifves
af Sv. militärfarmakopén under benämningen species
pectorales, bestående af fenkål, altérot (af
hvardera 1 del) samt lakritsrot och fläderblom
(af hvardera 2 delar). Af sådana kryddor tagas
2–3 matskedar till lika många koppar hett vatten,
hvarmed förfares så, som i artikeln uppgifves.
C. G. S.
*Teater. Se Rättelser, bd 18, sp. 854.
Teatrograf. Se Kinematograf. Suppl.
Tebessa, stad i Algeriet, depart. Constantine, 20
km. från Tunisiens gräns, vid jernvägen till Bone
och Constantine, i en sund, bördig och på källor rik
trakt. Omkr. 5,000 innev. Det är forntidens Thebeste
l. Civitas thevestinorum, som sannolikt anlades under
Vespasianus och följ. årh., då det antages hafva
haft 40,000 innev., uppfylldes med praktbyggnader,
af hvilka återstå bl. a. en triumfbåge (åt Septimius
Severus), den förnämsta i sitt slag (quadrifrons)
från romaretiden, ett Minervatémpel (liknande Maison
Carré i Nîmes), nu kyrka, samt ruiner af en basilika,
en cirkus och en massa andra byggnader utan känd
bestämmelse, torn och vattenledningar. Förstördt
af vandalerna, återuppbyggdes T. af Belisarius’
efterträdare Salomon, från hvilken härrör det
ännu starka citadellet, inom hvars 12–15 m. höga,
2 m. tjocka murar den nuvar. staden är innesluten.
*Teda. 1,970 har. 440 innev. (1897).
Teda, en del af folket tibbu (se d. o.).
Tedaga, en gren af tibbuspråket (se Tibbu).
Tegelsmora. 11,145 har. 1,994 innev. (1897).
*Tegneby. 5,647 har. 2,372 innev. (1897).
*Tegner. 1. I. V. T. afled d. 21 Dec. 1893. —
2. H. K. T. har jämte sin verksamhet som illustratör
gjort mycket för det konstindustriella arbetets
främjande, i synnerhet för bokbinderiet. Ph. W.
*1. Tegnér, E. Hans Bref till C. F. af
Wingård utgåfvos 1894 (i »Skrifter utg. af
Sv. literatursällskapet», 14).
*2. Tegnér, E. H. V., var våren 1889–98 för
arbete i Bibelkommissionen bosatt i Upsala. Sedan
proföfversättningen af Gamla test. sistn. år
afslutats, har T. erhållit uppdrag att för 1899
deltaga i kommissionens granskningsarbete. Dels såsom
fackman på den semitiska filologiens område, dels
såsom grundlig kännare af svenska språket har T. haft
rikt tillfälle att bidraga till bibelöfversättningens
lyckliga fullbordan. Särskildt togs hans
insigtsfulla verksamhet i anspråk vid utarbetandet
af öfversättningen af de poetiska böckerna. — I
Sv. akademiens arbeten har T. med ifver deltagit,
särskildt i det stora ordboksföretaget (efter 1893)
och vid redigerandet af 6:te uppl. af
akademiens »Ordlista» (1889), i hvilken senare akademiens
modifierade grundsatser i fråga om rättstafningen
först tillämpades. T:s mest betydande arbete under de
senare åren är hans grundligt utredande afhandling Om
genus i svenskan (i »Sv. Akad:s handl. efter 1886»,
d. 6, 1891). Smärre filologiska uppsatser af hans
hand finnas införda i »Arkiv. för nord. filologi»
(1889 och 1894), »Ord och bild» för 1894 (En
österländsk besvärjelse och vesterländsk folktro)
samt numismatiska uppsatser rörande kufiska
mynt i »Vitt.-akad:s månadsblad» (1883–84) och i
»Ant. tidskr.» (1891). — T. var 1898 lekmannaombud för
Lunds stift vid kyrkomötet. 1894 blef han teol. doktor
i Köpenhamn, 1896 led. af Vet. akad. R. G.
*3. Tegnér, E. K., har vidare författat De la
Gardieska samlingen i Lund och på Laberöd (inträdestal
i Vitt. hist. o. ant. akad. d. 18 Maj 1892, tryckt i
nämnda akad:s »Handl.», del 32, 1895), Svenska bilder
från sextonhundratalet (1896), Lunds universitet
1872–91 (festskr. med anledning af konung Oskar II:s
regeringsjubileum, 1897) och Några universitetsfrågor
(i »Nord. tidskr.», 1898), en uppsats, som framkallade
liflig diskussion i pressen och bland intresserade.
*Tehuantepec. I slutet af 1894 fullbordades med en
kostnad af öfver 70 mill. kr. den af mejikanska
republiken byggda jernvägen mellan Salina Cruz
och Coatzacoalcos (308 km.). Planen att bygga en
skeppsjernväg öfver näset förföll med upphofsmannens,
kapten J. B.. Eads, död, och kanalförslaget har fått
stå tillbaka för Panamá- och Nicaraguaförslagen.
*Teisserenc de Bort, P. E., dog i Paris 1892.
*Teit, J. 1895 utgaf G. Grotenfeld T:s Klagemåhls
register 1555–56.
Tekfur Dagh. Se Kodosto.
*Tekniska högskolan. Den 1890 tillsatta komitén
(sp. 1509) aflemnade d. 15 Dec. 1891 sitt förslag till
läroverkets utvidgning och omorganisation, men det
förkastades af 1894 års riksdag, bl. a. på grund af
de stora kostnader det skulle medföra. Men riksdagen
antog redan 1892 ett förslag till provisorisk
utvidgning, så att antalet elever i första årskursen
skulle kunna ökas från 80 till 100, och detta förslag
tillämpades 1892–97. Ett i enlighet med riksdagens
önskan (af föreståndaren och fackskoleföreståndarna)
Utarbetadt nytt förenkladt förslag till definitiv
omorganisation godkändes af K. M:t och riksdagen
1895 och har sedan dess börjat tillämpas. I samband
dermed hafva flere förändringar vidtagits, af hvilka
de vigtigaste äro följande. Till väsentlig förbättring
af undervisningen samt till stor fördel för industrien
och ingeniörkonsten hafva inrättats ett mekaniskt
laboratorium och en materialprofningsanstalt (se
Materialprofning. Suppl.), som erhållit
af riksdagen 12,000 kr. till inköp af apparater och
redskap och från Manufakturförlagslånefonden 1895
23,000 och 1898 10,000 kr. till en byggnads uppförande
m. m. Materialprofningsanstalten, som började sin
verksamhet d. 1 Okt. 1896 och erhöll sina stadgar
d. 29 Jan. 1897, lyder under Tekniska högskolans
styrelse, men dess ekonomi är skild från läroverket
(den skall underhålla sig sjelf genom afgifter för
profven). En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
