- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2191-2192

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting-hai ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ting-hai, stad på ön Chusan, den största bland
Chusan-öarna (se d. o.). Omkring 35,000 innev.

*Tingstad. 2,313 har. 531 innev. (1897).

*Tingstäde. 4,276 har. 493 innev. (1897). —
Trakten närmast omkring kyrkan, belägen omkr. 23
km. från Visby invid stora landsvägen från denna
stad till Fårösund, är i militäriskt afseende af
betydelse. På grund af fördelaktiga strategiska
och taktiska förhållanden egnar den sig nämligen
väl till samlingsort för Gotlands stridskrafter vid
krigsutbrott liksom ock till upplagsplats för dessas
förråd, hvilka senare der äro vida bättre skyddade än
i det för anfall från sjösidan utsatta Visby. Sedan år
1888 och följande år terrängrekognosceringar blifvit
af generalstaben och fortifikationen verkställda
i ändamål att vid T. dana en fast förrådsort och
stödjepunkt för Gotlands stridskrafter, framlades
vid 1892 års lagtima riksdag samt vid 1896 och 1898
års riksdagar kungl. propositioner om beviljandet
af medel för platsens permanenta befästande. Men
framställningen blef af riksdagen afslagen. Vid
sistnämnda riksdag beviljades deremot 100,000
kr. för ofvannämnda förråds flyttning från Visby
till T. Frågan om den senare punktens befästande står
fortfarande på dagordningen. H. J–dt.

*Tingsås. 15,722 har. 3,323 innev. (1897).

Tiodagsmedia, meteor. Se Medeltemperatur.

Tioge. Se Kubango (äfven i Suppl.).

*Tionde. Kyrkomötet beslöt 1898 att godkänna K. M:ts
af riksdagen bifallna förslag om afskrifning af
kyrkotionde (se d. o., äfven i Suppl.) i Skåne,
Halland, Bleking och Bohuslän samt af vissa hemman
i Elfsborgs län och att återstående kyrkotionde,
som åtföljer patronatsrättighet, må, vid den tid
och under de vilkor K. M:t finner godt bestämma,
upphöra att erläggas af de tiondeskyldige.

*Tipperary. 1. Grefskapet hade 173,188 innev. 1891.

Tipperary [-äri], earl of. Se Cambridge 1.

*Tippu Tip lemnade i Maj 1890 sin station vid
Kongofallen och bosatte sig i Sansibar.

*Tirard, P. E., som Dec. 1892–April 1893 å nyo var
finansminister, dog d. 4 Nov. 1893.

*Tirserum. 15,321 har. 1,362 innev. (1897).

*Tirup. 1,142 har. 586 innev. (1897).

Tise Gangri. Se Gangri. Suppl.

*Tisselskog. 10,394 har. 1,075 innev. (1897).

*Tisserand, F. F., dog d. 20 Okt. 1896. Hans Traité
de mécanique céleste
utkom 1889–96 i 4 bd.

*Tissot, James Joseph Jacques, föddes d. 15 Okt. 1836.

*Tisza, K. — Hans broder Lajos T., f. 1832, var
1892–94 å nyo minister och dog 1898.

Tisza-Füred [tissa fy-], köping i ungerska komitatet
Heves, nära Teis. 8,084 innev. (1890). Liflig
industri.

Titania, en af Uranus’ (se d. o.) månar.

Titanit l. sfen (af Grek. sfēa, kil, med hänsyn till
kristallernas form), miner., kalciumtitanosilikat,
CaO.SiO2.TiO2, som bildar gula till bruna,
tafvelformiga monosymmetriska kristaller med egentliga
vigten 3,5. Mineralet förekommer
i granit och andra bergarter i Alperna, Norge och
flerestädes i Sverige. P. T. C.

Titawan. Se Tetuan.

*Titcomb. 1. J. H. T. dog 1887.

*Tiumen har nu öfver 35,000 innev.

Tiurula, grekisk-ortodox församling i Viborgs län,
Finland, Keksholms härad och domsaga, har sina
medlemmar spridda på Pyhäjärvi, Räisälä, Hiitola,
Kronoborgs och Parikkala lutherska församlingars
områden. A. G. F.

*Tived. 14,899 har. 1,381 innev. (1897).

*Tivoli har en liflig industri, som delvis begagnar
fallen; sedan 1892 användes dessas kraft till
elektrisk belysning i T. och Rom.

Tizi-Ouzou (Tisi-usu), stad i Algeriet,
depart. Alger, vid jernvägen till Alger, 87
km. s. ö. om denna stad. 26,000 innev. (1891, i hela
kommunen). Silfverhaltig blymalm. Vinodling.

Tjachta, indianstam. Se Choctaws. Suppl.

*Tjajkovskij, P. L, dog 1893. Hans sista opera,
Jolantha, skrefs 1893 och uppfördes i Stockholm s. å.

Tjandrabhága. Se Tjinab.

*Tjang-sja har enligt Morrison endast omkr. 300,000
innev. Liflig industri. Utanför stadsmuren ligger den
berömda högskolan Yolo, med öfver 1,000 studerande.

Tjany, sjö på gränsen mellan de sibiriska
guvernementen Tobolsk och Tomsk, den största på
Barabasteppen, 3,612 qvkm., men högst 6 m. djup,
saknar aflopp och har salt vatten utom i östra
delen, som upptager Kargat, Tjulym och Saraika,
den sistnämnda från sjön Sartlan. Genom afdunstning
minskas den småningom.

Tjapogirer. Se Tunguserna.

*Tjebisjev (Tjebysjev), Pafnutij Lvovitj, dog
1895. Sedan 1893 var han led. af sv. Vet.-akad. En
fullständig upplaga af hans arbeten utgifves genom
Petersburgsakademiens försorg.

Tjedambaram. Se Chilambaram. Suppl.

Tje-fu. Se Tsji-fu.

Tjeleken l. Tsjeleken (R. Neftianoi, »nafta-ön»),
ö vid östra kusten af Kaspiska hafvet, midt emot
Uzun-Adaviken. 700 qvkm. Den har ingen odlingsbar
jord, men är rik på bergolja, ozokerit och salt,
hvilkas tillgodogörande är befolkningens (omkr. 1,500
turkmener) förnämsta sysselsättning.

Tjeijabinsk, stad i ryska guvern. Orenburg vid Mijas
och jernvägen Samara–Slatoust och utgångspunkt
för den sibiriska jernvägen. Omkr. 15,000 innev.

*Tjerkaskij (riktigare Tjerkasskij), V.,
föddes 1824.

*Tjernajev, M. G., dog 1898.

*Tjermgov.1. Guvernementet hade 2,322,000 innev. 1897. —
2. Staden hade s. å. 25,600 innev.

*Tjernisjev (Tjernysjev). l. Sachar (Zacher)
Grigorjevitj T., föddes 1722 och dog 1784. —
2. Aleksander T., föddes 1785, — 3. Grigorij
Petrovitj T
., grefve, fader till T. 1, f. 1672,
d. 1745, var en af Peter I:s bästa krigare, blef efter
Viborgs eröfring (1710) kommendant derstädes, intog
Helsingfors, dref svenskarna tillbaka vid Pälkäne
(1713) samt blef 1726 guvernör i Livland, 1730 senator
och general-en-chef samt 1742 grefve.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:58:53 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/1104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free