Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting-hai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolor med stort deltagande. De hyllningar på vers och
prosa, som egnades skalden på hans 81:sta födelsedag
och hans minne vid begrafningen, äro samlade i
publikationen »Zacharias Topelius 14 Jan.–21 Mars
1898.» Efter hans död hafva utkommit Blad ur min
tänkebok (1898) och Evangelium för barnen (1899),
korta förklaringar öfver årets evangelietexter, i
hvilka T. enligt egna ord »talar icke med kyrkans
predikan utan med hemmets och skolans förtrognare
språk». Hans Samlade skrifter började utgifvas 1899.
Toppa upp rårna, sjöv. Se Kaja.
Toppeld. Se Skogseld.
Toppila sund. Se Uleåborg.
Toppunkt, matem. Se Vertex.
Toptjider (Turk. Toptji-Dere, »kanonierernas dal»). Se
Belgrad. Suppl.
*Torbjörntorp. 938 har. 404 innev. (1897).
Tordesillas [-si’ljas], stad i spanska
prov. Valladolid, nära floden Duero. Omkr. 4,000
innev. T. var ofta kungligt residens. Fördrag 1494
(stadfäst af påfven Julius II 1506) mellan Spanien
och Portugal, hvarigenom gränsen mellan dessa rikens
utomeuropeiska besittningar bestämdes till en linie
370 leguas v. om Kap-Verdeöarna (hvad som låg ö. om
denna linie skulle tillhöra Portugal, hvad som låg
v. derom Spanien).
*Törekov. 503 har. 523 innev. (1897).
Torelius, Per Gustaf, tidningsman. Se Vårt land.
*Torell, O. M., lemnade 1897 chefskapet för Sveriges
geologiska undersökning.
*Torestorp. 6,526 har. 1,512 innev. (1897).
*Toresund. 7,493 har. 1,289 innev. (1897).
*Torgau upphörde 1892 att vara fästning.
Torgoter. Se Kalmucker.
Torilis anthriscus, bot. Se Rödfloka.
*Torjord, kem., har på de senare åren fått
stor användning till belysning (se
Auers glödljus. Suppl.). De ihåliga käglor,
s. k. »strumpor», hvilka af gaslågan upphettas
till glödning, utgöras af ett nät af torjord med
omkr. 1 proc. ceriumoxid. Härtill erforderlig
torjord utdrages företrädesvis ur mineralet
monazit (hufvudsakligen cerium-, lantan-,
didymfosfat), som i form af sand träffas i Brasilien
och Nord-Amerikas sydstater och innehåller
variabla mängder torjord, ända till 6 proc.
P. T. C.
Torkel Trane, psevdonym. Se Hansen (sp. 725), F. J.
Tornaeus, Johannes Jonae, prest, författare, blef
1625 student i Upsala, der han 1632 promoverades
till filos. magister. Efter att hafva gjort
vidsträckta resor, hvarunder han förvärfvade sig
grundliga kunskaper i de orientaliska språken,
utnämndes han 1640 till kyrkoherde i Neder-Torneå
pastorat med tillhörande vidsträckta lappmark och
dog d. 16 Juli 1681. T. har inlagt stora förtjenster
om lapparnas höjande i religiöst och intellektuelt
afseende. Under flitiga resor inom Torne lappmark
egnade han sig nitiskt åt deras undervisning,
hvilken under hans frånvaro sköttes af lappgossar,
som T. uppfostrat. På grund af regeringens 1643
gifna uppdrag utgaf T. Manuale Lapponicum (1648), som
innehåller kyrkohandbok, delar af Gamla test., Luthers
mindre katekes, evangelier och epistlar, psalmer m. m.
T. har äfven författat Beskrifning öfver Torneå och
Kemi Lappmarker (1772). E. H–r.
*Torna härad. 46,164 har. 22,588 innev. (1897).
*Torna kontrakt. 41,222 har. 37,443 innev. (1897).
*Torne elf är enligt O. Appelbergs beräkningar 375
km. lång och har ett vattenområde af 40,650 qvkm.,
deraf 14,150 qvkm. i Finland och Norge.
*Torneå. 1. Neder-T., socken. 43,973 har. 2,998
innev. (1897). – 2. Neder-T. och Karl Gustafs
tingslag. 92,980 har. 6,766 innev. (s. å.). —
3. Öfver-T., socken. 1,540 qvkm. 3,326
innev. (s. å.). — 4. Öfver-T., tingslag. 2,481
qvkm. 5,299 innev. (s. å.).
*Torneå, stad, hade 1,371 innev. 1895.
Torneå domsaga, i Norrbottens län, omfattar sex
tingslag: Neder-Torneå och Karl Gustafe, Öfver-Torneå,
Korpilombolo, Pajala, Juckasjärvi lappmarks, Enontekis
lappmarks. 31,276 qvkm. 23,140 innev. (1897).
Torn-ur. Se Ur, sp. 1506.
*Toronto hade 181,220 innev. 1891. Det är jämväl
säte för en anglikansk ärkebiskop och har två
universitet: University of T. (sedan 1827), bestående
af »university college» samt filosofisk och medicinsk
fakultet (biblioteket räknar nu omkr. 60,000 bd)
och Victoria university (sedan 1830), hvilket sedan
1890 har endast filosofisk och teologisk fakultet.
*Torp. 1. 8,137 har. 1,164 innev. (1897). —
2. 3,659 har. 2,108 innev. (s. å.). — 3. 1,169
qvkm. 8,024 innev. (s. å.). T. tillhör Medelpads
vestra kontrakt. — 4. Tingslag, omfattar socknarna
Torp, Borgsjö och Hafverö. 3,258 qvkm. 15,256
innev. (s. å.). — 5. Östra T., socken, 510 har. 860
innev. (s. å.).
*Torpa, socknar. 1. 8,624 har. 2,121 innev. (1897). —
2. 1,631 har. 520 innev. (s. å.). — 3. 11,921
har. 1,335 innev. (s. å.). — 4. 5,925 har. 1,366
innev. (s. å.). — 5. 11,032 har. 1,288 innev. (s. å.).
*Torpa, gods. Jfr G. Upmark: »Torpa» (i
»Sv. fornminnesför:s tidskr.», 1897).
*Torpedo. — 2. Torpedbåt, torpedbåtförstörare,
torpeddivisionsbåt. Se Minbåt. Suppl.
*Torquay uttalas tårkī.
Torrakan, zool. Se Kackerlackor.
Torrdocka. Se Docka. 5.
*Torres Novas ligger vid floden Almonda (ej Almondo).
*Torrlösa. 5,226 har. 1,915 innev. (1897).
Torrplåt. Se Fotografi (äfven i Suppl.).
*Torrskog. 12,653 har. 1,723 innev. (1897).
*Torrum, socken, som numera ofta kallas och skrifves
Torhamn. 6,115 har. 3,714 innev. (1897).
Torrögdhet. Se Xeroftalmi.
*Torsby. 5,089 har. 2,195 innev. (1897).
*Torshälla, socken. 3,576 har. 1,642 innev. (1897).
*Torshälla, med en areal af 643 har land,
hade 1,814 innev. 1897. Taxeringsvärdet var
s. å. 1,342,450 kr., deraf 252,150 kr. för
jordbruksfastighet. S. å. funnos 14 fabriker, med
132 arb. och 194,000 kr. tillverkningsvärde, och 49
handtverkare, med 76 arbetare. Ankomna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
