Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 2217-2218 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsjanak-kalessi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

III. Under förvaltning af
Österrike
Bosnien och Herzegovina samt Novibazar	58,378	1,721,092
England:
Cypern	9,601	209,291
――――――――――――――――――――
Summa	67,979	1,930,383

En officiel statistik saknas ännu alldeles i
T., ty de generella uppgifter, som hvarje år
publiceras i »Salname», äro ofullständiga och
ofta inexakta. Omkr. 1886 bildades en Nofuz-idressi
eller byrå för folkräkning vilajetvis, som uppger
folkmängden till olika kön, men ej till bekännelse
eller för särskilda kommuner. Ej häller finnas några
officiella statistiska uppgifter om läroanstalter,
jordens produktion, industri eller handel, ehuru
(sedan omkr. 1884) tullverket i Konstantinopel
årligen offentliggör en tablå öfver hamnarnas in-
och utförsel. För 1894–95 uppgafs införseln hafva
ett värde af 2,407,5 mill. piaster och utförseln
af 1,375,4 mill. piaster. Handelsflottan räknade
1898 1,436 fartyg, om 299,445 tons, deraf 87
ångfartyg, om 46,500 tons. Jernvägarna hafva nu
en längd af något öfver 4,000 km., deraf 1,560
km. i de omedelbara europeiska besittningarna,
2,167 km. i Mindre Asien och 342 km. i Syrien. Nya
linier äro bl. a. Saloniki-Konstantinopel med
bilinier (omkr. 500 km.), Saloniki–Monastir
(220 km.) samt i Asien: Jafa–Jerusalem
(87 km.), Bejrut–Damaskus–Hauranbanan (212
km.), Eskisjer–Afiun–Karahisar (163 km.),
Afiun–Karahisar–Aksjer (90 km.), hvilken sistnämnda
kommer att fortsättas till Konia. Koncession
har lemnats åt ett belgiskt bolag för byggande
af en jernväg från Samsun till Sivas, som skall
fortsättas å ena sidan mot s. till Adana och
Iskanderunviken, å andra sidan till Angora. Egypten
hade 2,628 km. jernvägar 1896. — Post-anstalterna
1896 voro 1,649, telegrafbyråerna (1893) 711 och
telegraflinjernas längd 35,103 km. Statsinkomsterna
för 1897-98 uppgifvas till 18,5 mill. turk. pund och
utgifterna till 18,4. Statsskulden uppgafs i Juni
1898 uppgå till 124,3 mill. pd, hvartill komma lån
garanterade af tributen från Egypten 144,18 mill. pd.

Försvarsväsendets utveckling har fortgått
enligt planen, men 3:dje armékåren (Saloniki) har
af nizaminfanteri erhållit 4 divisioner och 4:de
armékåren (Ersirum) 3 divisioner. Fältartilleriet, som
är gemensamt för alla tre uppbåden, utgöres vid hvar
och en af de fem första armékårerna af 6 regementen
(vid 1:sta kåren endast 4) om 6 batterier (åkande
och bergs-) jämte 3 ridande batterier per armékår
(ej vid 1:sta). Vid mobilisering hafva divisioner
af nizam och redif förenats utan hänsyn till
armékårer, men organisationen har i alla stycken
visat sig fast. — Beväpningen för infanteriet
utgöres af repetergevär af Mausers system med
7,65 mm:s kaliber och laddning med fem patroner.
C. O. N.

Historia. T. har under det senaste årtiondet varit
hemsökt af en mängd oroligheter. I Jemen hafva
beduinerna sökt slita sig lös (1890, 92, 95),
druserna hafva gripit till vapen (1895—96) och i
Macedonien (1895—96) har lugnet störts. Der sträfvar
den bulgariska befolkningen, som slutit
sig till den bulgariska nationella kyrkan och åt
hvilken Porten 1890, till den grekiske patriarkens
harm, upprättade tre biskopsstift, alltjämt
efter äfven en politisk förening med Bulgarien,
medan deremot det knappt mindre talrika grekiska
folkelementet när hoppet om ett införlifvande med
konungariket Grekland. Af större betydelse hafva
emellertid tilldragelserna i Armenien och på Kreta
varit. Då Porten ej gjorde allvar af att vidtaga
de åt Armenien (se d. o. Suppl.) å Berlinkongressen
utlofvade reformerna, kom det 1890 samt 1894–96 till
blodiga sammanstötningar emellan å ena sidan kurder
och regeringens trupper och å den andra armenierna,
som upphetsades af den armenska revolutionskomiténs
i London emissarier. Armenierna nedhöggos i tusental
dels i öppna strider, hvilka 1896 koncentrerade sig
kring Zeitun, dels vid de massmord muhammedanerna
anställde och som väckte oerhörd förbittring i Europa,
särskildt i England. Armenierna i Konstantinopel,
under ledning af sin patriark derstädes, framlade
förslag till reformer, understöddes af stormakterna
medelst flottdemonstrationer och skarpa noter och
trodde sig genom masspetitioner (hvarvid det kom
till blodiga uppträden) hos sultanen och storvesiren
skola kunna göra intryck. De rike armenierna sökte,
utan framgång, störta den Ottomanska bankens kredit,
och d. 26 Aug. 1896 gjorde ett femtiotal armenier
ett öfverfall å banklokalen, dödade gendarmerna och
slungade bomber på de förbigående. Den muhammedanska
fanatismen slog ut i full låga. Pöbeln, understödd
af den väpnade styrkan, mördade under derpå
följande dagar i olika delar af staden öfver 1,000
oskyldiga armenier, och tusentals andra förvisades
från Konstantinopel: den armenska befolkningen
skall der hafva minskats från 53,000 till 24,000
pers. Oefterrättlighetstillståndet på Kreta (se
d. o. Suppl) ledde 1897 till Greklands inblandning
och ett krig med denna makt, hvilket turkarna,
trots bristen på flotta, förde med snart sagdt
oafbruten framgång (se vidare Grekland. Suppl.). I
freden (preliminär d. 28 Sept. 1897, definitiv d. 4
Dec. s. å.), sluten under stormakternas garanti,
måste Grekland medgifva en gränsreglering i Tessalien,
genom hvilken Porten erhöll några strategiskt vigtiga
områden (sammanlagdt 225 qvkm., med endast en liten
by, Kuchuvleni, hvilken ej är bebodd af greker), samt
förpligta sig att betala en krigskostnadsersättning
af 4 mill. turkiska pund (1 pund = 16,40 kr.). Den
kretensiska frågan fortfor likväl att vara
sväfvande, tills T. under stormakternas påtryckning
i Nov. 1898 nödgades draga sina trupper från ön,
der den af makterna utsedde prins Georg af Grekland
förordnades till generalguvernör. Ett försök af
ett ungturkiskt parti att störta det palatsvälde,
som under ledning af sultanens gunstling Izzet bej
länge gjort sig gällande, och att återupplifva Midhat
pasjas representativa författning qväfdes raskt och
blodigt. Bland främmande makter hafva Ryssland och
Tyskland utöfvat ett stigande inflytande. 1891 fick
den ryska s. k. frivilliga flottan rätt att passera
Dardanellerna, när hon för handelsflagg. Och tyske
kejsaren har både under grekiska kriget och sedermera
antingen ställt sig öppet på T:s sida eller ej
deltagit i de andra stormakternas påtryckningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>