- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2219-2220

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsjanak-kalessi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett uttryck för den »entente cordiale», som eger
rum emellan T. och Tyskland, var kejsar Vilhelm II:s
och hans gemåls besök i Konstantinopel, Syrien och
Palestina hösten 1898.

*Turkmenerna (sp. 1024). Den Transkaspiska jernvägen
fortsattes nu österut till Kodjent och derifrån
vidare dels norrut till Tasjkent och Vest-Sibirien,
dels österut till Andidsjan och kinesiska gränsen.

*Turk-öarna (Grand Turk, Sand Cay och Salt Cay) äro
liksom Caïcos-öarna korallbildningar och höja sig
högst 21 m. öfver hafsytan. Vegetationen består till
större delen af en kaktusart (Cactus coronatus,
hvilken, på grund af sin form, allmänt kallas
turkhufvudet och anses hafva gifvit ögruppen dess
namn. Sedan 1891 har odling af amerikansk agave,
henequen, fått ekonomisk betydelse. Salt är ock en
vigtig produkt. Import och export uppgå hvardera till
omkr. 25,000 pd om året. På Grand Turk residerar
en kommissarie (under guvernören på Jamaica), som
biträdes af ett lagstiftande råd af 5 af kronan
utnämnda medlemmar.

Turnej. Se Vallonsmide.

Tusby. Se Thusby.

Tus-göl (»saltsjön»), Tus-tsjöllü (»salt-öcknen»)
l. Adji-göl (»bittersjön»), Mindre Asiens största sjö,
ligger i vilajetet Konia på 770 m. höjd, har en längd
af 100 km. och en maximibredd af 38 km. samt en ytvidd
af omkr. 2,000 qvkm. Den saknar aflopp, har endast
mindre tillflöden och är endast 0,7 m. djup. Vattnet
innehåller mer än 32 proc. salt och afsätter genom
afdunstning salt, som uppsamlas (omkr. 20,000 ton
årligen).

Tusjilange, negerfolk. Se Basjilange. Suppl.

*Tutaryd. 4,023 har. 587 innev. (1897).

Tuusula [tūs-], finsk namnform. Se Thusby.

*Tuxen, J. C. — Lauritz Regner T. blef 1894 medlem af
akademiens plenarförsamling och 1897 af akademirådet
samt har professors titel. Af hans senare arbeten
må nämnas Hertigens af York bröllop (drottning
Viktoria) och en stor plafondmålning, Ljusbringaren,
i Videnskabernes selskabs nya sal i Köpenhamn.
Ph. W.

*Tübingen. Om Tübingenfördraget se vidare
Würtemberg, sp. 1484.

*Tver. 1. Guvernement. 1,812,559 innev. (1897). —
2. Staden hade s. å. 53,477 innev.

*Tveta. 1. 7,675 har. 933 innev. (1897). — 2. 4,590
har. 685 innev. (s. å.). — 3. 7,503 har. 1,280
innev. (s. å,). — 4. Härad. 95,806 har. 24,909
innev. (s. å.). — 5. Kontrakt. 97,490 har. 46,348
innev. (s. å.).

Tveta, Vista och Mo domsaga, i Jönköpings län,
omfattar tre härad, Tveta, Vista och Mo. 2,244
qvkm. 40,056 innev. (1897).

*Tving. 15,007 har. 4,024 innev. (1897).

*Twiss, Sir T., afled 1897.

Tvistsöm. Se Sömnad.

Tvåblad, bot., folknamn på Listera (se d. o.).

Tvådelad, bot. Se Klynnedelad.

Tvåkammarsystem, ett sådant parlamentariskt system,
enligt hvilket representanterna öfverlägga och besluta
på tvänne rum.

*Tvångsarbetsanstalt. Angående de nuvarande
tvångsarbetsanstalterna se art. Fängelse. Suppl.

Tvångsrörelser, med., kallas sådana kroppsrörelser,
som uppstå genom någon rubbning af ett eller
annat slag i det centrala nervsystemet och hvilka,
såsom namnet antyder, uppträda utan att individen
genom sin vilja förmår undertrycka dem. Till
tvångsrörelserna, som kunna vara af många olika
former, böra äfven de s. k. tvångsställningarna
föras; vid dessa intager individen ett alldeles
bestämdt kroppsläge, från hvilket han icke kan
frigöra sig. R. T–dt.

Tvåsidigt knippe, bot. Se Blomställning. Suppl.

*Tvååker. 5,248 har. 2,706 innev. (1897).

Tvärmärken. Se Öfverensmärken.

*Tvärred. 7,456 har. 1,327 innev. (1897).

Tvärsalning, skeppsb. Se Mast.

Tybring, Oscar Emil, norsk läkare och författare,
f. i Selbu, nära Trondhjem, d. 19 Maj 1847, blef
student 1864 och med. kand. 1880, tjenstgjorde en tid
som militärläkare och egnade sig sedermera endast
åt praktik. Genom T:s initiativ (1887) och kraft
bildades ett norskt lifräddningssällskap. T. var
en lycklig följetonist, och hans Doktor-
og sjömandshistorier
hafva utkommit i flere
band. Han dog i Kristiania d. 5 Febr. 1895.
O. A. Ö.

Tyfotoxin. Se Ptomain.

*Tyfus. Om tyfoidfeberns bacill se vidare
Bakteriologi. Suppl., sp. 538.

*Tygelsjö. 1,273 har. 855 innev. (1897).

*Tyndale, W., föddes sannolikt mellan 1490 och 1495
och afrättades d. 6 Aug. 1536. Af hans öfvers. af Nya
test. trycktes endast några ark (Mattei evangel.) i
Köln, återstoden hos Schöffer i Worms (1525). Emedan
upplagan togs i beslag och förstördes, äro endast 2
(ofullst.) exemplar i behåll.

*Tyndall, J., afgick från professuren 1887 och dog
d. 4 Dec. 1893.

*Tynderö. 5,240 har. 1,399 innev. (1897). Ljustorps
pastorat tillhör Medelpads östra kontrakt.

*Tyngsjö hade 828 innev. 1897.

*Tyresö. 1. Socken. 7,551 har. 779 innev. (1897). —
2. Gods eges sedan 1892 af påflige kammarherren,
markis Klas Lagergren.

*Tyrolen hade 1890 2,185 protestanter och 600
judar. Jernvägarna hafva en längd af 760 km. En
vigtig inkomst (öfver 15 mill. kr. om året) lemnar
turisttrafiken (öfver 300,000 pers.). Till österrik.
riksrådets andra kammare sänder T. 21 representanter,
af hvilka 3 utsedda genom allmänna direkta val.

Tyrosinas, kem. Se Enzym. Suppl.

Tyrotoxikon, Grek., ostgift (se d. o.).

*Tyska församlingen 1. i Stockholm räknade vid 1897
års slut 1,937 medlemmar och 2. den i Göteborg 809.

Tyska Sydvest-Afrika. Se Tyskland, sp. 1155 (äfven
i Suppl).

Tyska Öst-Afrika. Se Tyskland, sp. 1155–56 (äfven
i Suppl.).

*Tysk-frisinnade partiet sprängdes 1893 i två
nya partier: »Tyska frisinnade folkpartiet» och
»Frisinnade föreningen», som bägge vid de derpå
följande valen ledo stora förluster.

*Tyskland. Den senaste officiella statistiken uppger
arealen till 540,657,6 qvkm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free