Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Frankrike antogs d. 28 Juni s. å. regeringens
förslag om fredsstyrkans höjande till »septennatets»
slut (d. 1 April 1894) med 18,000 man. För att
tillmötesgå de frisinnades fordran — tjenstetidens
nedsättande till 2 år — måste Caprivi lofva att
för framtiden oftare än förut permission skulle
gifvas efter två års tjenstgöring. Den grundval,
som Bismarck lagt för utrikespolitiken, förklarades
af Caprivi skola bestå, och kejsarens personliga
sammankomster med Österrikes kejsare i Rohnstock och
Wien 1890 samt Caprivis möte med Kalnoky och Crispi
(Nov. s. å.) bekräftade detta. Gent emot England
intog man en vänligare hållning, hvilken medförde
fördraget af d. 1 Juli 1890, enligt hvilket England
afstod Helgoland till Tyskland mot Wituområdet och
protektoratet öfver Sansibar i östra Afrika. I
Juni 1891 förnyades förbundet med Österrike och
Italien på 6 år, och vid kejsarens besök i England
i Juli s. å. egde intima underhandlingar rum mellan
tyska och engelska ministrar. Å andra sidan voro
ej häller detta förbunds fiender overksamma. Den
franske kardinalen Lavigerie arbetade på ett närmande
emellan påfliga kurian samt Ryssland och Frankrike,
i Konstantinopel ökades det ryska inflytandet, och i
Kronstadt, vid en fransk eskaders besök, gaf ryske
kejsaren på ett demonstrativt sätt tillkänna sina
franska sympatier. Såsom motvigt mot Rysslands stränga
prohibitivsystem samt Förenta staternas ytterligare
genom Mac-Kinley-billen skärpta protektionism och
de liknande tendenserna i Frankrike, hvilket allt
hotade att förlama all exportindustri, sökte Caprivi
genom öfverenskommelser med trippelalliansens
stater samt Schweiz och Belgien om måttliga
tullar försäkra den tyska industrien om ett större
afsättningsområde. Ehuru dessa tull-lindringar för
tyska varor måste köpas genom tyska tullnedsättningar
å österrikisk spanmål och å italienskt vin, lyckades
han, trots de tyske jordbrukarnas motstånd, få
de nya tullsatserna antagna (1891). I Mars 1892
afgick Caprivi från sin ställning som preussisk
ministerpresident af missnöje öfver behandlingen af
ett framlagdt förslag till folkskolelag. Äfven det
katolska centrumpartiet ådagalade sin missbelåtenhet
dermed genom att förhindra ett begärdt anslag till
en kryssare-korvett, det första symtomet, att den
stora majoritet, som alltsedan Bismarcks afgång
understödt den »nya kursen», icke var en följd af
en homogen partibildning. Dock lugnade sig åter
centrumpartiet och uttalade på katolikdagen i Mainz
(Aug. 1892) sin tillit till Caprivi, sedan denne
genom offentliggörande af två aktstycken riktade mot
Bismarck (se denne. Suppl.), som under ett besök
i Wien skarpt klandrat sin efterträdares politik,
hade ytterligare omöjliggjort den gamle statsmannens
återinträdande i regeringen. Det storartade sätt,
på hvilket Bismarck likväl på hemresan helsades
flerestädes af T:s folk, bevisade huru stora sympatier
han egde, men torde väl äfven hafva framkallats af
det allt allmännare missnöjet bland jordbrukarna
med Caprivis utländska handelsfördrag. Ett allmänt
landtbrukareförbund (der bund der landwirte) bildades
d. 18 Febr. 1893, och rörelsen gaf äfven ökad fart åt
antisemitismen. Trots detta genomdref dock Caprivi nya
handelsfördrag med Spanien, Rumanien och Serbien 1893
och med Ryssland 1894. I Juli 1893 lyckades han
få arméns fredsstyrka ökad med 80,000 man emot
en nedsättning af tjenstetiden vid infanteriet
till två år. I Okt. 1894 efterträddes Caprivi
(se vidare d. o. Suppl.) som rikskansler af furst
Hohenlohe-Schillingfürst. Sjelf katolik, satte sig
denne ej emot centrumpartiets sträfvan att få det 1872
antagna förbudet mot jesuiters vistande i T. upphäfdt
(Jan. 1895). Medan trippelalliansen upprätthölls och
man äfven sökte närma sig Ryssland, blef förhållandet
till England, der den starka tyska konkurrensen i
industri och handel väckt en antitysk stämning till
lif, allt kyligare, i synnerhet sedan kejsaren med
anledning af Jamesons infall i Transvaal sändt dess
president ett sympatiskt telegram (Jan. 1896). Mot de
agrariska sträfvanden, som vunno alltmer gehör hos
regeringen, beslöt i Mars 1896 ett möte af köpmän
och industriidkare att bilda ett »skyddsförbund mot
agrariska öfvergrepp». Vid detta års riksdag antogs
d. 1 Juli det vigtiga förslaget till en allmän tysk
civillag. År 1897 togs uppmärksamheten mest i anspråk
af krafven på en ändring i den militära straffrätten,
der åsigterna voro mycket delade mellan de militära
och de civila elementen och der man äfven tyckte sig
märka en ny olikhet mellan Preussen och de sydtyska
staterna. Att en allt bestämdare antagonism börjat
äfven på andra områden göra sig gällande mellan
Nord- och Syd-T. är uppenbart; och många se deri en
fara för rikets framtida bestånd. Kejsar Vilhelms
stora ifver för stärkande af T:s flotta är sålunda
icke uppskattad i Syd-T. Emelleitid har T. under de
senare ären alltmer börjat uppträda som sjömakt och
har äfven vunnit vissa framgångar på detta område, af
hvilka den vigtigaste är att Kina d. 6 Mars 1898 till
T. på 99 år »bortarrenderat» den vigtiga sjöstaden
Kiatsjeu. 1899 antog riksdagen förslaget om en ökning
af härens fredsstyrka med 16,271 man. (Rättelse:
sp. 1180, r. 28, står förbundet läs staterna.)
J. Fr. N.
Tysk mispel, bot. Se Mespilus.
Tysling, bot. Se Vaccinium, sp. 11.
*Tysslinge. 11,643 har. 1,772 innev. (1897).
*Tysta skolan flyttades 1895 till N:r 51
Norrtullsgatan.
*Tystberga. 8,733 har. 1,252 innev. (1897).
Tyttabär, bot. Se Vaccinium, sp. 11.
Tytärsaari [-sari]. Se Tytterskär.
Tå. 1. Anat. Se Fot. — 2. Skeppsb. Se Knä 2.
*Tåby. 2,711 har. 834 innev. (1897).
*Tådene. 1,437 har. 420 innev. (1897).
*Tåkern. Fråga om sjöns ytterligare sänkning eller
fullständiga torrläggning har nyligen återupptagits,
och flere alternativa förslag uppgjorts, af hvilka
strandegarna 1896 beslöto sig för ett medelförslag,
hvarigenom skola vinnas 418 har ängsmark och 2,600
har sjöbotten till åker och 1,975 har sjöbotten till
äng. Kostnaden derför beräknas till 505,000 kr. och
jordförbättringsvärdet till 1,275,100 kr.
*Tångeråsa. 5,348 har. 666 innev. (1897).
*Tånnö. 4,670 har. 506 innev. (1897).
Tårgräs, bot. Se Coix lacryma. Suppl.
Tårsjön. Se Öga.
Tårvätskan. Se Tårarna.
*Tåsjö. 99,697 har. 2,958 innev. (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
