- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2299-2300

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wikblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2299

Visby landsförsamling-Vittsjö.

2300

dens tillgångar voro 1896 bokförda till
1,007,634 kr., skulderna till 803,713 kr. För
kommunala behof utdebiterades kr. 5,67 pr
bevillningskrona. S. å. funnos 29 fabriker,
med 357 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 924,000 kr. Hamnen besöktes 1897 af 1,379
ankomna och afgångna fartyg om tills. 237,626
tons. Hamnafgifterna för fartyg och varor stego till
67,894 kr. och tulluppbörden till 51,292 kr. Stadens
egen handelsflotta räknade 12 fartyg, om tills. 2,109
tons. 1899 års riksdag beviljade anslag till en kemisk
station i y. En ny entrådig telegraf kabel nedlades
1898 mellan Dalarö, Gotska Sandön och Ar i Fleringe
socken på Gotlands norra kust, hvarifrån ledningen
vidare framdragits till V. Tidningen »Gotland»
har upphört; »Gotlänningen» och »Gotlandsposten»
utkomma nu 4 ggr i veckan. Om annexet se Yisby
norra landsförsamling. Suppl. Staden bildar nu
ensam en valkrets vid val af riksdagsman till Andra
kammaren. Af literatur om V. rnå ytterligare nämnas
A. Björkander: »Till Wisby stads äldsta historia»
(1898).

*Visby landsförsamling. Se följ. art.

Visby norra landsförsamling, i Gotlands norra
härad. 1,458 har. 157 innev. (1897). Någon annan
Visby landsförsamling finnes ej.

*Visby stift. 3,158 qvkm. 52,187 innev. (1897).

Yischer (sp. 1202), A., dog 1898.

»Wisconsin. Af 1890 års folkmängd voro 3,835 indianer
(utom omkr. 6,000 indianer i stammar på reservationer,
1,700 qvkm.) och 543,880 födda i utlandet, deraf
259,819 i Tyskland och 99,738 i Skandinavien (20,157
i Sverige). För 1896 beräknades folkmängden till
1,937,915 pers. Industrien sysselsatte 1890 132,000
arbetare, och produktionsvärdet uppgick till omkr. 250
mill. doll. Jernvägarna hade 1897 en längd af 10,027
km. Statsskulden var 1895 1,251,000 doll. och den
beskattade förmögenheten 624,? mill. doll. Till
kongressen sänder staten nu 10 representanter. Statens
senatorer väljas för 2 och dess representanter för
l år.

*Visconti-Venosta, E., ingick, efter hertigen af
Sermoneta, såsom utrikesminister i Juli 1896 i Kudinis
andra kabinett, men afgick åter i Maj 1898.

Visenten, zool., benämning på den europeiska
bisonoxen, hvilken anses vara till arten skild från
den amerikanska.

Viseu. Se Vizeu.

*Vising, P. J., har vidare utgifvit Dante (1896) och
Om språkskönhet (i »Göteborgs högskolas årsskr.»,
1897). Sedan 1899 är han högskolans rektor och
sekreterare vid Yet. o. Yitt. samh.

»Visingsö. 2.454 har. 1,183 innev. (1897).

*Visjnij-Volotsjok har nu öfver 16,000 innev.

*Viske härad. 22,539 haf! 7,150 innev. (1897). Fjäre
fögderi heter nu Kungsbacka fögderi.

Viskmossa. Se Polytrichum.

*Vislanda. 12,261 har. 2,644 innev. (1897). -
Inom socknen ligger y. jernvägsstations samhälle
(omkr. 600 innev.) vid "Vestra stambanan, ändpunkt för
Yislanda-Bolmens och Karlshamn-y. jernvägar, en liflig
handelsplats med afdelningskontor af Kristianstads
ensk. bank, y. sparbank, trävara- och andra handlande.

Vislanda-Bolmens jernväg, smalspårig (1,06? m.),
51 km. lång, tillhörig y.-Bolmens jernvägs-

aktiebolag, förenar sjön Bolmen med Södra stambanan
och Karlshamn-yislanda-banan samt öppnades d. 4 Okt,
1878. Ett statslån å 785,000 kr. anvisades till
anläggningens utförande. j. L.

*Visnum. 1. Härad. 51,639 har. 8,960 innev. (1897). -
2. Kjontrakt. 1,710 qvkm. 34,318 innev. (s. å.). -
3. Socken. 19,091 har. 3,348 innev. (s. å.).

*Visnums-Kil. Se Kil. 4. Suppl.

Vispmossa. Se Polytrichum. ,

»Vissefjerda 26,265 har. 5,851 innev. (1897).

*Visseltofta. 8,413 har. 1,232 innev. (1897).

Wissembourg [vissaneböur], Fr. Se Weissen- _ burg. 2.
. ,’

*Wissmann, H. v., lyckades ej förr än 1893 föra
Wissmann-ångaren till Njassa, företog derefter en
rekreationsresa till Indien och utnämndes 1895 till
guvernör i Tyska Öst-Afrika, men återvände efter ett
år till Europa.

*Vist. 1. 1,670 har. 298 innev. (1897). - 2. 9,089
har. . 1,609 innev. (s. å.).

’Vista härad. 30,669 har. 7,593 innev. (1897).

’Vista kontrakt 31,073 har. 8,761 innev. (1897).

*Viste härad. 30,772 har. 10,512 innev. (1897).

*Visttorp. 2,756 har. 375 innev. (1897).

Vite, Giovanni delle. Se Miel, J.

*Vitebsk. 1. Guvernement. 1,502,916innev. (1897). -
2. Stad. 66,143 innev. (s. å.).

*Vitruvius. Ussing har (i danska yidensk. selsk:s
forhandl., 1896), med upptagande af en framställning
af C. F. L. Schultz (i »Rhein. museum», 1837, och
1856), anfört grundliga bevis för att ådagalägga att
det under y:s namn utgifna arbetet förskrifver sig
från 4:de eller 5:te årh.

Witte, Sergjej Julijevitj, rysk statsman, f. 1849
i Tiflis, egnade sig, efter naturvetenskapliga
studier vid universitetet i Odessa, åt
jernbaneväsendet och ledde under kriget 1877-
78 trupptransporterna på Odessa-jernvägen samt
visade sig dervid som en skicklig organisatör. 1879
förflyttades han till Petersburg och insattes 1881
i jernvägsstyrelsen. 1886-88 var han direktör
för de ryska sydvestbanorna, blef derefter chef
för jernvägsdepartementet i finansministeriet och
ordförande i tariffkommissionen. I Febr. 1892 blef han
minister för kommunikationsväsendet och i Sept. 1893
finansminister. I denna egenskap afslöt han tull-
och handelsfördrag med Österrike och Tyskland och
förstod att genom energiska åtgärder återställa
jämnvigt i den ryska budgeten samt att utvidga sitt
inflytande äfven utom gränserna för sitt egentliga
ministerområde. W. har skrifvit flere afhandlingar
i ekonomiska ämnen, mest rörande jernvägsfrågor.
J. Fr. N.

Wittmacher, J. Se Palmstruch 1.

*Wittrock, y. B., har vidare utgifvit bl. a. Om
den högre epifytvegetationen i Sverige (1895)
och Violastudier (I. »Morfologisk-biologiska och
systematiska studier öfver yiola tricolor och hennes
närmaste anförvandter», med 14 färglagda taflor, 1897;
II. »Bidrag till de odlade penséer-nas historia med
särskild hänsyn till deras härkomst», 1895). W. är
sedan 1897’ led. af Direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk och inspektor för Högre
realläroverket.

*Vittsjö. 15,685 har. 2,198 innev. (1897).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free