Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * 17. Wrangel, K. G. O. K. - Vranja, hufvudstad i en krets med samma namn - Vrchlický, Jaroslaw, psevdonym för den tsjechiske skalden Emil Bohus Frida - * 6. Wrede, Fabian - * Wredow, A. - Vre-gräs, bot., folknamn på Linneæ (se d. o.). - * Wren, Sir Christopher - * Vrena. - * Vreta kloster. 2. Socken. - * 2. Wright, Vilhelm von. - Wright, Carroll - * Vrigstad. - * Vrå. - Vulcan, maskinfabrik. Se Bredow. Suppl. - Vulcano del Fuego. Se Fuego. Suppl. - Vulgärarabiska. Se Arabiska språket. - Vulkaniska bergarter, geol. Se Djupbergarter. Suppl. - Vulkanisk gaskälla. Se Gasvulkan. - * Vult von Steijern, N. H. - * Windt, W. M. - * Wurmbrand 2. G. von W. - * Würtemberg - * Würzburg. 2. Hufvudstaden - Wycombe, Chepping W. I. High W. - * Wyoming - Vysjnegradskij, Ivan Aleksejevitj - Wåhlin, Karl Ludvig - * Våla. 1. Härad - * Våla. 3. Vester-Våla. - * Våla. 4. Öster-Våla. - * Våm l. Våmb, socken i Malmöhus län. - * Våmb. 1. - * Våmhus, socken i Mora tingslag. - * Vånevik - * Vånga. 1. - * Vånga. 2. - * Vånga. 3. Norra V. - * Vånga. 4. Södra V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2305
Wrangel -Vånga.
2306
*17. Wrangel, K. G. 0. K., var 1894-96 ledare af
kapten v. Blottnitz’ kapplöpningsetablisse-ment i
Berlin och inträdde i Okt. 1897 i »Sv. Dagbladets»
redaktion såsom ledare af utrikesaf-delningen. Han
utnämndes 1897 till ordf. i lista och 4: de
distriktens nämnder för prisbelönande af hästar
och till suppleant i stuterikomitén. W:s Ungarns
pferdezucht in wort und bild fullbordades med 4:de
bandet 1895.
V rån j a, hufvudstad i en krets med samma namn
(4,197 qvkm., 160,591 innev. 1895) i södra delen af
Serbien, vid Horava och jernvägen Nisj- Uskttb. 9,840
innev. (1895). Tillverkning af tågvirke. Staden
omtalas redan i 12:te årh. under namnet Golubatz.
Vrchlicky [-litsky], . J a r o s l a w, psevdonym för
den tsjechiske skalden Emil Bohus Frida, f. i Laun,
Böhmen, 1853, sedan 1893 professor i literaturhistoria
vid tjechiska universitetet i Prag, anses jämte
L. Cech vara Böhmens störste nu lefvande diktare. Han
har skrifvit episka stycken, såsom Dnch a svét
(Ande och verld, 1878), Epické båsne (Episka sånger)
och Nové epické båsne (Nya episka sånger, 1877-80),
Mythy (Myter: 2 dlr, 1879; ur den böhuiiska sagan),
lyriska sånger, sorgspel, såsom Drahomira (1883)
och Smrt Odys-xea (Odyssevs’ död), lustspel, såsom
Noc na KarUtjejne (En natt på Karlstein), noveller
samt öfversatt främmande skaldeverk, bl. a. Dantes
»Divina commedia».
*6. Wrede, Fabian. Jfr C. Wibling: »Ur fältmarskalken
Fabian Wredes papper» (1894).
*Wredow, A., föddes 1804.
Yre-gräs, bot., folknamn på Linnaea (se d. o.).
*Wren, Sir Christopher, föddes 1632.
*Vrena. 1,921 har. 512 innev. (1897).
’Vreta kloster. 2. Socken. 5,732 har. 2,125
innev. (1897).
*2. Wright, Vilhelm von. Om hans »Skandinaviens
fiskar» se Smitt, F. A. Suppl.
Wright [xäjt], Garroll, amerikansk statistiker,
f. 1840, blef advokat 1865, var chef för
Massachusetts’ statistiska byrå 1873-78,
blef 1885 chef för »Department of labor^> (se
Arbetsstati-stik. Suppl., sp. 342) och inlade såsom
sådan stor förtjenst. Han är nu chef för folkräkningen
och den nationella statistiken.
’Vrigstad. 12,034 har. 1,659 innev. (1897).
*Vrå. 14,226 har. 1,209 innev. (1897).
Vulcan, maskinfabrik. Se B re d o w. Suppl.
Vulcano del Fuego. Se-Fuego. Suppl.
Vulgärarabiska. Se Arabiska språket.
Vulkaniska bergarter, geol. Se Djupbergarter. Suppl.
Vulkanisk gaskälla. Se Gasvulkan.
*Vult von Steijern, N. H., var 1897-98 (efter
Themptander) ledamot af unionskomitén och är ordf. i,
Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning. -
Hans syssling Fredrik V. von Steijern lemnade d. 30
Juni 1898 platsen såsom hufvud-redaktör och ansvarig
utgifvare af »Dagens Nyheter» åt 0. von Zweigbergk,
men qvarstod såsom verkställande direktör i bolagets
styrelse till d. 10 April 1899.
*Wundt, W. M. Se Rättelser, bd, 18, sp. 856.
*Wurmbrand 2. G. von W. tog jämte hela kabinettet
aisked d. 18 Juni 1895.
Tryckt den V5 1899.
»Wurtemberg hade 2,081,151 innev. 1895; den
årliga ökningen under sista femårsperioden var
0,44 proc. Utvandringen till Förenta staterna åren
1891-95 var 22,000 pers. 40,e proc. bodde i kommuner
med 2,COO innev, och deröfver. - Jernvägarna hade
1898 en längd af 1,807 km., af hvilka 1,754 km. voro
statens. - Budgeten för 1898-99 upptog utgifterna,
till 73,876,381 rnk och inkomsterna till 74,690,265
mk. Statsskulden uppgick 1898 till 479,570,000 mk.
*Wurzburg. -2. Hufvudstaden har 68,000
innev. (1895). Ny universitetsbyggnad uppfördes
1896. Om den zoologiska institutionen se Zoologiska
institutioner och samlingar, sp. 309.
Wycombe [ni’cköm 1. oejköin], Chepping W. 1. High W.,
stad i eng. grefskapet Buckingham, 19 km. n. v. om
Windsor, på norra sluttningen af Chil-tern
hills. 13,435 innev. (1891). Tillverkning af möbler,
papper och snörmakeriarbeten. Omkr. 3 km. n. derom
ligger Hughenden (se d. o. Suppl.).
*Wyoming hade omkr. 76,000 innev. 1897. Af 1890 års
folkmängd voro 1,357 födda i Sverige. Statens högsta
topp, Fremont peak, är 4,203 m.; Mount Haydm är 4,173
m. 1890 funnos inom staten 87,400 hästar, 986,000
nötkreatur, 700,000 får och 6,800 svin. Jernvägarna
hade 1896 en längd af 1,900 km. Guvernören, de 10
senatorerna och de 31 representanterna väljas för
2 år. Statsskulden var 1895 320,000 doll. och den
beskattade förmögenheten 29,8 mill. doll. I W. hafva
(sedan 1869) ojin-norna politisk rösträtt, kunna
inväljas i jury och till innehafvare af offentliga
ämbeten.
Vysjnegradskij, Ivan Aleksejevitj, rysk statsman,
f. 1832, blef 1862 professor och 1875 direktor vid
teknologiska institutet i Petersburg och 1886 medlem
af departementet för statsekonomi i riksrådet, var
1887-92 finansminister och dog 1895.
Wåhlin, Karl Ludvig, konsthistoriker, f. i Lund d. 14
Juli 1861, student der 1880, var 1884-92 literärt
biträde hos firman P. A. Norstedt & söner, 1887-98
sekreterare i Sveriges allm. konstförening, 1887-90
redaktionssekreterare i »Ny svensk tidskr.» och är
sedan 1896 sekreterare i Nationalmuseum. Sedan
1892 utgifver han tidskr. Ord och bild (se
d. o. Suppl.). W. har skrifvit bl. a. en mängd
konstnärsbiografier i Nordisk Familjebok och dess
Suppl.
*Våla. 1. Härad, nu omfattande socknarna Öster-Yåla,
Nora och Huddunge samt största delen af fiarbo. 79,062
har. 8,403 innev. (1897).
- 3. Vester-Våla. 13,668 har. 1,630 innev,
(s. å.). - 4. Öster-Våla. 24,781 har. 3,841
innev. (s. å.).
*Våm 1. V å m b, socken i Malmöhus län. 4,120 har. 517
innev. (1897).
*Våmb. 1. 1,555 har. 659 innev. (1897).
*Våmhus, socken i Mora tingslag. Omkr. 75,000
har. 2,151 innev. (1897).
*Vånevik eges nu af Svenska granitaktiebolaget i
Stockholm och sysselsätter omkr. 100 arbetare.
*Vånga. 1. 11,510 har. 1,969 innev. (1897).
- 2. 15,593 har. 2,692 innev. (s. å.). -
3. Norra V. 8,370 har. 1,699 innev. (s. å.). -^
4. Södra V. 876 har. 185 innev. (s. å.).
20 b. 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
