Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Yrjö-Koskinen - Yrkesdomstolar. Se Fabriksdomstolar. - Yrkesfara - * Yrkesinspektionen. - Yrkessjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2315
Yrkesdomstolar-Yrkessjukdomar.
2316
lagsenliga rätt i fråga om lagstiftningen, för
pro-nmlgation och afgaf sedermera ett mot prokuratorn
V. Söderhjelm, hvilken gjort anmärkning mot åtgärden,
riktadt yttrande, ett handlingssätt, som föranledde
skarpa opinionsyttringar mot honom. I samband dermed
erhöll han på begäran i Mars 1899 afsked. Se Koskinen
(äfven i Suppl.).
Yrkesdomstolar. Se Fabriks domstolar.
Yrkesfara är den af flerfaldiga orsaker betingade
risk till lif och helsa, för hvilken den i industrielt
yrke sysselsatta personalen i denna sin verksamhet är
utsatt. Bland dessa orsaker märkes först och främst
den dåliga luft i arbetslokalerna, som uppkommer
genom dam, gaser, ångor, abnormt tryck, ytterliga
temperaturvexlingar, alltför stor fuktighet
m. m. Det skadliga dammet är utaf olika slag:
kol i grufvor och jerngjuterier sand och kisel
i stenhuggerier och porslinstillverkning, metall
i metallsliperier, blyhyttor, blyhvittfabriker,
lackerings-, färgnings-, stilgjuteri m. fl. yrken,
lin, bomull, djurprodukter (hår, fjäder, ull) i
textilindustrien, lumpor i papperstillverkning, tobak
i tobaksindustrien o. s. v. Farliga gaser förekomma i
grufvor, ångor af qvicksilfver i qvicksilfververk,
spegelfabriker o. dyl., af zink i zinkhyttor,
af fosfor i tändsticksfabriker, vätesvana vid
dräneringar, koloxid vid gasverk, ångor af tobak,
anilin, svafvelsyra, salpeter, saltsyra, klor,
ammoniak vid olika tillverkningar. Abnormt lufttryck
förekommer särskildt vid underjordiska arbeten i
komprimerad luft, ytterliga temperaturvexlingar
i qvarn-industri, bagerier, gjuterier, smedjor,
socker- och stärkelsetillverkning o. s. v., fuktig
luft i färgerier, rengöringsindustri, vissa grufvor
o. s. v. Men yrkesfarlighet framkallas äfven af
arbetslokalernas dåliga beskaffenhet, särskildt
med hänsyn till utrymme, ventilation, renlighet,
belysning, afstånd från afträden samt af det tvång
arbetets art ålägger arbetaren att alltför länge
intaga vissa ohelso-samma kroppsställningar, sitta
eller stå alltför mycket, ensidigt använda vissa
muskler o. s. v. Slutligen framkallas yrkesfara af det
alltför trånga utrymme, som, särskildt i spinnerier
och väfverier, beredes maskinerna, af bristen på
tillräckliga säkerhetsanordningar på farliga maskiner,
transmissioner o. dyl. Särskildt farliga i detta
afseende äro metall-, maskin-, qvarn-, textil-,
glas-, lergods-, pappers- och de kemisk-tekniska
industrierna. Jfr Lag ang. förekommande af yrkesfara
af d. 10 Maj 1889, med tillägg af d. 13 Dec. 1895, och
art. Yrkesinspektion. Rphl. *Yrkesinspektion. Genom
lag af d. 13 Dec. 1895 utsträcktes 1889 års lag
till att omfatta äfven industriella rörelser,
som af stat eller kommun idkas, dock med
vissa modifikationer. Sålunda skall fråga om
undantag af en viss del af arbetslokaler från
yrkesinspektionen beträffande dylika rörelser
hänskjutas till K. M:t. Blir en af inspektören
anbefalld skyddsanordning af arbetsföreståndaren
icke vidtagen, skall efter inspektörens anmälan den
myndighet, som öfver rörelsen har öfverinseende,
antingen sjelf vidtaga anordningen eller underställa
frågan K. M:ts pröfning. Vidare hafva utförliga
föreskrifter om de åtgärder, som böra vidtagas till
beredande af kännedom om olycksfall i arbete, lemnats
i k. förordn, d. 24 Jan. 1896. Har olycksfall medfört
döden eller
minst 14 dagars oförmåga till arbete, skall af
yrkesidkaren (eller arbetsföreståndaren) skriftlig,
efter särskildt formulär affattad anmälan derom göras
till magistraten eller K. M:ts befallnings-hafvande,
hvilken myndighet öfversänder densamma till
yrkesinspektören, som eger att deröfver påkalla
polisförhör. Underlåten anmälan åligger det allmänna
åklagaren att åtala. I fråga om yrkesinspektion är
riket, enl. k. br. d. 19 Okt. 1894, fr. o. m. 1895
indeladt i 5 distrikt: norra, östra, mellersta,
vestra och södra, med inspektörernas stationer
förlagda till Gefle, Stockholm, Örebro, Göteborg och
Malmö. För 1899 har, enl. k. br. d. 27 Maj 1898,
en tillfällig inspektör förordnats för fabriker,
der explosiva varor tillverkas. Jfr k. kung. d. 19
Nov. 1897. Rphl.
Yrkessjukdomar, sjukliga förändringar inom kroppen,
hvilka stå i ett påtagligt samband med personens
sysselsättning. Orsakerna till dessa förändringar
kunna i regel hänföras till någon af följande grupper:
1) öfveransträngning af kroppen i dess helhet eller
af vissa delar af densamma; 2) inverkan af skadliga
ämnen, såsom giftiga ångor, frätande vätskor, olika
slags dam, smittförande ämnen; 3) abnorma förhållanden
beträffande temperatur, fuktighet, belysning; 4)
sociala förhållanden, af hvilka föda, fördelning af
tiden för sömn och vaka, familjelif äro beroende;
5) olycksfall. Sjukdomar i benbyggnad och ledgångar
uppkomma genom ett långvarigt bibehållande eller ofta
upp-repadt intagande af samma kroppsställning, genom
enformighet i rörelser och för tung belastning. Hit
höra ryggradskrökningar, missformad bröstkorg,
bagareben, plattfot, subluxationer i olika ledgångar
(t. ex. hos snickare och skomakare). Arbetare
i fosforfcändsticksindustrien äro utsatta för
käkbensbrand C fosforn ekr os). Förändringar i huden,
från de bekanta valkarna i händerna till mer eller
mindre utbredda sårnader, äro vanliga hos arbetare
i olika yrken. Särskildt angripes huden vid arbete
i färgerier, i tjär-industrien, vid fabrikation af
kromsyrade salter, paraffin, lim, vid galvamsering,
vid polering af möbler. Nervsystemet angripes
ofta hos eldare och jern vägstågens betjening,
inom yrken med nattarbete, vidare hos kypare och
spritförsäljare samt inom yrken, som syssla med
bly, qvicksilfver, arsenik, benzin, anilin och
kolsvafla. Spännande och ansträngande själsarbete
orsakar neurasteni. Äfven sådana sjukdomsformer som
skrifvarekramp och tele-grafistkramp hafva sin grund
i öfveransträngning. Skador å ögonen äro vanliga
hos stenhuggare och slipare. Hörseln lider hos
smeder. Andningsorganen angripas af dam, i synnerhet
om dampartiklarna äro skarpkantade och tränga långt
ned i luftvägarna. Farligast anses det dam vara,
som utvecklas vid torrslipning af olika metalldelar,
vidare följer i ordning dammet af glas, sten, horn,
hampa, jute, hår, bomull, ull, mjöl, trä, lump,
siden och kol (Anthracosis pulmonum). Dammet orsakar
ett retningstillstånd i det angripna organet, hvars
motståndskraft minskas, och vanligen utvecklar sig
tuberkulos såsom följd. För hjert-fel och sjukliga
förändringar i blodkärlen anses personer med tungt
arbete vara utsatta. Arbetare, som intaga en stående
ställning, t. ex. snickare, sättare å tryckerier,
lida ofta af åderbråck och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
